Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nilsson, Sven - Nilsson, Sven - Nilsson, Sven - Nilsson, Torsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nilsson
454
Nilsson
därstädes. Föräldrar: lantbrukaren
Nils Olsson och Sissa Bondesdotter. —
N. förvärvade 1854 genom gifte ett
hemman i Everöds kyrkby, där han
förutom jordbruk även idkade
brännvinsbränning och mejerihantering. Han
intresserade sig tidigt för det offentliga
livet och blev genast efter
landstingsinstitutionens inrättande 1862 led. av
sitt läns landsting, vars ordf. han var
1S84—Dl. Från 1870 till sin död var
han led. av Andra K. Han tillhörde
lagutskottet 1S72—75 och statsutskottet
1S76—91 (v. ordf. sistn. år). Han var
statsrevisor 1S74—75 och v. talman
vid vaderiksdagen 1887 samt 1888. —
Från början av sin riksdagsmannabana
tillhörde N. Lantmannapartiet, där
han tidigt räknades till de tongivande
inom den s. k. skånefalangen, vilken
ivrigt eftersträvade indelningsverkets
utbytande mot en värnpliktsarmé. N.
var en vän av tankefrihet och
tolerans och verkade för
folkupplysningens höjande, bl. a. genom att deltaga
i grundandet av önnestads
folkhögskola (186S) i hemprovinsen. Då
tullfrågan på ISSO-talet vållade söndring
inom Lantmannapartiet, slöt N. sig
nära till Carl Ifvarsson oeh trädde
jämte honom i spetsen för
motståndet mot spannmålstullarna. Däremot
önskade lian tullbeläggning av
lantbrukets förädlade alster och såg
jordbrukets räddning i en övergång till
animalisk produktion. Efter
Ifvars-sons död 18S9 framstod N. som ledare
för det frihandelsvänliga ocli
sparsam-hetsivrande gamla Lantmannapartiet,
som nu under det "nya systemet" fick
anledning att även slå vakt om
tryckfriheten samt yttrande- och
församlingsrätten. N. verkade för en
demokratisering av rösträtten. Mot
strävandena för en återförening av Gamla
och Nya (tullvänliga)
lantmannapartierna ställde han sig avvisande.
Han sökte däremot bundsförvanter
bland städernas frihandlare, särskilt
Sven Nilsson i Everöd.
Sven Nilsson (f. 1898).
stockholmsbänkens radikaler, bland
vilka Adolf Hedin var hans
beundrande vän. — Gift 1854 med Elna
Eriksdotter. S. Sw.
Nilsson, Sven, skolman, f. 4 okt.
1873 i Ysane skn, Blek. län, † 1
juni 194S på Karol. sjukhuset, Solna.
Föräldrar: lantbrukaren Nils Ohlsson
och AnnaNilsson. — Efter
mogenhetsex. 1893 i Kristianstad blev N. fil.
kand. 1897 i Lund. Han var adjunkt
i moderna språk vid Yasa realskola
i Stockholm 1907—38. Dessutom
verkade han fr. o. m. 1902 som lärare
vid Stockholms borgarskola, där han
var föreståndare för avd. för
yrkesarbetare 1903—10 och för språklinjen
1910—25. Åren 1926—41 var han
skolans rektor. Som sådan vårdade sig N.
om språkundervisningens utveckling
och förbättring, men även
föreläsningsverksamheten, folkhögskolan och
realskolan blevo under hans ledning
imponerande bildningsinstitutioner
inom Borgarskolans ram. Det var
också närmast han, som organiserade ocli
ledde arbetet på skolans nya
byggnader vid Kungstensgatan i Stockholm,
vilka invigdes 1931. — Gift 1908 med
Inez Maria Andersson. T. M.
Nilsson, Sven, operasångare (bas),
f. 11 maj 1898 i Gävle. Föräldrar:
sjökaptenen 2\riklas N. och Kristina
Ebbesson. — Efter studentex. 1916 i
Stockholm utexaminerades N. från
Tekn. högskolans avd. för kemisk
teknologi 1923. Han var chef för
laboratoriet vid Höganäs-Billesholms ab.
1923—24 ocli driftsledare för bolagets
kolelektrodfabrik 1924—2S. Under
studietiden hade han börjat utbilda sin
röst för Gillis Bratt och Haldis
Inge-bjart; 192S övergick N. helt till sången
och studerade i Dresden för Ivar
An-drésen. Han engagerades 1930 vid
Dresdens statsopera oeh verkade där till
1944. Han blev Kammersänger 1936.
År 1944 flyttade N. till Sverige, där
lian tidigare gjort sig känd genom
radio- oeh konsertframträdanden, och
ägnade sig åt konsertverksamhet.
Sedan 1946 är lian engagerad vid K.
teatern. -— Under dresdentiden skapade
N. sig ett internationellt namn i sitt
fack. lian liar gästspelat vid en mängd
tyska scener samt bl. a. i London
(Co-vent Garden), Antwerpen, Venedig,
Florens, Barcelona, Bryssel,
Warszawa, Zagreb och Belgrad. Han
framställde bl. a. Agamemnon i "Ifigenia
i Aulis", mozartrollerna Sarastro,
Osmin ocli Guvernören i "Don Juan",
wagnerpartierna Daland, Lantgreven,
[..Kung Henrik, Märke, Pogner, Hun-
Sding, Hagen och Gurnemanz, vidare
Verdis Filip II, Banquo i "Macbeth"
oeh Guardiano i "Ödets makt" samt
Gremin i "Eugen Onegin" och
Kont-sehak i "Furst Igor". Vid K. teatern
liar N. uppträtt som Gurnemanz, Muza
i "Estrella de Soria", Kontschak,
Sarastro, Lantgreven i "Tannhäuser",
Osmin samt Baron Ochs i
"Rosenkavaljeren med sådan framgång, att lian
måste betraktas som en av teaterns
främsta krafter. Förutom en
imponerande gestalt äger han en stämma av
monumental bredd och med varm och
mjuk klang. Hans sceniska aktion
utmärkes av dramatiskt liv, älskvärd
humor och frigjord plastik. — Gift 1929
med Hidden Elisabet Wester. K. R.
Nilsson, Harald Torsten
Leonard, politiker, f. 1 april 1905 i
Nevis-högs skn, Malmöh. län. Föräldrar:
muraren Lars N. och Hilda Persson.
— N. avlade realskolex. 1921 i
Malmö och studerade därefter bl. a. vid
den socialistiska folkhögskolan i Tinz
i Tyskland. Han arbetade som murare
1922—29 och var medarb. i Arbetet
1930—34. Han gjorde sig tidigt
bemärkt i den socialdemokratiska
ungdomsrörelsen och blev i denna en
förgrundsgestalt under 1930-talet. Efter
att i Skånes socialdemokratiska une-
Torsten Nilsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
