- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
455

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nilsson ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nilsson-Cantell

455

Nilsson-Ehle

Vera Nilsson,

domsdistrikt ha varit sekr. 1927—30
och ordf. 1930—34 blev han ordf. i
Sveriges socialdemokratiska
ungdoms-förb. 1934 och red. för dess tidn. Frihet
1937. Båda dessa uppdrag lämnade
han 1940. Åren 1940—48 var lian
Socialdemokratiska partiets sekr., oc.h
sedan 1941 är han led. av Andra K.
Han är kommunikationsminister i den
socialdemokratiska ministär, som 31
juli 1945 avlöste samlingsregeringen.
— Gift 1935 med Vera Månsson. E. A.

N ilsson, Vera Märta Annalia,
målarinna, f. 1 juni 188S i Jönköping.
Föräldrar: kronofogden Karl Albert
N. och Ada Sjögren. — N. tog redan
under skoltiden i Jönköping
privatlektioner för sin teckningslärarinna.
Ilon gick igenom Tekn. skolan i
Stockholm 1906—09, studerade en kort tid
för C. Wilhelmson på Valand 1910—
11 ocli fortsatte sin utbildning i Paris
hos Le Fauconnier på La Palette ocli
i olika ryska skolor. Vid
krigsutbrottet 1914 återvände lion till Stockholm
och gick ett år på C. Wilhelmsons
målarskola men vistades under resten
av kriget mest i Köpenhamn. Åren
1919—20 reste hon i Spanien och var
därefter till 1924 bosatt i Paris. Hon
vistades 1926—28 som Ester
Lindahlstipendiat i Italien. Efter hemkomsten
liar hon haft ateljé i Stockholm och
sommarateljé i Borgholm. Hon
företog en resa till Ryssland 1933 och en
till Estland 1937^ — N". framträdde
till 1933 framför allt som skildrare av
barnets värld, sådan den ter sig för
barnets ögon, full av under och mystik.
I målningar som "De första stegen",
"Lillan på ängen", "Såpbubblor", "På
balkongen" har lion givit övertygande
koloristiska och formella uttryck för
sin uppfattning, att det är svårt att
vara barn. Själva idyllen får hos henne
ofta en skrämmande och ödestung
prägel, som måhända bottnar i egna
•barndomsupplevelser. Hennes land-

skap, stockholmsutsikter och bilder
från Ölands alvar, ha också en tyngd
och våldsamhet, som saknar motstycke
i sv. måleri; ex. därpå äro
"Landskap från Öland" (Göteborgs
konstmus.) och "Lokomotiv i terräng"
(1930, Nat. mus.). "Ge henne det
mest fromma och bleklagda landskap
som motiv — och lion förvandlar det
till en uppskakande apokalyptisk syn:
det är som om en jordbävning nyss
sprängt jordskorpan — eller som om
ett världskrig gått förhärjande fram
över nejden" (A. Brunius). Även i
interiörer och porträtt når N.
intensiva verkningar med sina mättade
klanger i övervägande rött. N:s
produktion efter 1934 visar en delvis ny
inställning i motiwal och kolorit. I
stramt stiliserade landskap,
fönsterutsikter och porträtt eftersträvar hon
nu en egendomligt fasetterad,
skimrande kolorit. Hon har också kommit
att intressera sig för
monumental-måleri och utfört ett flertal
monumentala kartonger. Utförd i olja men
ännu icke placerad är den stora
"Penningen contra liv", ett förslag till
utsmyckning av en skola 1939 och
målat under intryck från spanska
inbördeskriget. Det är utformat som en
protest mot krig och profithunger. —
Till sitt väsen kolorist med en mycket
personlig färgskala har N. i sina
teckningar, porträtt och landskap, givit
prov på en känsla för den fasta och
klara formen, som också i hennes
målningar kan nå en rent monumental
verkan. Hon är kanske den mest
lidelsefullt konsekventa expressionisten
i hela den nyare sv. konsten. Hon
söker genomgående efter uttryck för sin
känsla, sin visionära upplevelse av
tillvaron. Ilon har aldrig låtit locka
sig av moderiktningar utan fullföljt
sin personliga strävan att gestalta i
färg med hänsynslöst förakt för
vedertagna skönhetsbegrepp. Det
betyder inte, att hon undvikit inflytelser
från olika håll, hon har tvärtom lärt
sig av både gamla och moderna
mästare. Tidiga och av allt att döma
avgörande intryck mottog lion från t. ex.
O. Kokoschka under den första
paristiden, och upplevelsen av El Greco i
Spanien satte varaktiga spår i hennes
måleri. Troligen har också
bekantskapen med van Gogh spelat en roll för
hennes sätt att återge landskapet, där
vegetationen, ja, själva marken lever
med i och understryker den patetiska,
stundom eruptivt dramatiska
stämningen. — N. har utställt med
Falangen i Liljevalchs 1918, 1922 och
1925 samt i Göteborg 1923; separat
har hon utställt i Köpenhamn 1918,
i Stockholm 1933 och 194S samt i
Göteborg 1934. Dessutom har hon
deltagit i en rad samlings- och grupp-

utställningar. Hon är repr. i Nat. mus.
samt i konstmus. i Göteborg,
Köpenhamn ocli Hamburg. Hon erhöll
Eugenmedalj en 1948. — Ogift. —
Litt.: Ingrid Rydbeck, "V.N."
(Konstrevy 1933). Th. N.

Nilsson, Victor, tidningsman, f.
10 mars 1867 i östra Torps skn,
Malmöh. län, † 7 april 1942 i Minneapolis,
Förenta staterna. Föräldrar:
grosshandlaren Jolin N. och Bertha
Hansson. — Efter läroverksstudier i
Göteborg emigrerade N. 18S5 med
föräldrarna till Minnesota i Förenta
staterna. Han var där verksam vid olika
sv.-amerikanska tidn., bl. a. i Sv.
folkets tidn. i Minneapolis 1886—90,
samt var chefred, för Minnesota Posten
i Saint Paul 1890—91. Ären 1891—
1902 var han amanuens vid stadsbibl, i
Minneapolis. Samtidigt studerade lian
vid Minneapolis univ. och blev Doctor
of Pliilosophy 1897 på en avli. om en
eddadikt; s. å. fick han amerikanskt
medborgarskap. Ären 1903—07 var
han på nytt anställd vid Sv. folkets
tidn., och 190S—27 utgav lian
vecko-tidn. The Progress Register, som han
1923 blev ägare av. — N". var varmt
musikintresserad och ivrade särskilt
för sv. körsång; han deltog 1892 i
stiftandet av Sv. sångarförb. och var en
av ledarna vid dess sångarfärder till
Sverige 1897 och 1910. Han ägnade
också som tidn.-man sitt största
intresse åt musiken; 1907—08 och 1910
—38 redigerade han musikavd. i
Minneapolis Journal. Han sökte göra
skandinavisk musik känd i Förenta
staterna och uppträdde ofta som
impressario för sv. operaartister, musiker
och sångsällskap. Han skrev även
konst- och litteraturkritik och
översatte Strindberg, Lagerlöf och
Hamsun. —- Ogift. H. L—r.

Nilsson, Karl Edvin (Wi v en),
konsthantverkare, f. 19 maj 1897 i
Lund. Föräldrar: hovjuveleraren
Anders N. ocli Carolina Jonasson. ■—

Victor Nilsson.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0499.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free