- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
458

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Nilsson, Axel - 2. Nilsson, Göran Axel- - 1. Nilsson, Robert - 2. Nilsson, Barbro

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nilsson-Cantell

458

Nilsson-Ehle

Kobert Nilsson.

lian uppmärksamheten pä centrala
problem inom
husbyggnadsforskningen, och även om hans där framförda
teorier nu ej längre äro hållbara,
anvisade han nya vägar för den
etnologiska vetenskapen. Sitt värdefulla
material av uppmätningar och
fotografier av äldre träbyggnader (i Nord.
mus.) i bela landet fick N. aldrig
tillfälle att själv bearbeta. En del av sina
resultat publicerade han i "Skansens
kulturhistoriska afdelning"
(Skansen, vägvisare, 1, 1905). — N. var en
man med ovanlig klarsynthet och
praktisk duglighet. I ungdomen
praktiserade han inom olika yrken, bl. a.
snickeri, och erövrade flera
gesällbrev. Dessa meriter gjorde honom väl
lämpad för museimannens yrke, och
han inlade stora förtjänster vid
samlingarnas uppordning i Nord. mus:s
byggnad. Där svarade han
självständigt för installationen av
Livrustkammaren (1909). Under N:s ledning
flyttades den skånska
Ravlundagår-den 1912 till Skansen. Till förmån för
autenticiteten avstod han därvid från
alla försök till rekonstruktion ocli
komplettering. Ar 1909 biträdde N. vid
planeringen av Röhsska
konstslöjd-mus. i Göteborg. Efter överflyttningen
dit 1914 ägnade han sitt huvudsakliga
intresse åt konsthantverkets historia.
Han utgav bl. a. ett bildhäfte "Äldre
fasta rumsinredningar i Röhsska
konstslöjdmuseet" (1916) och arbetet
"Bok-bandsdekorens stilutveckling" (1922).
Sina forskningar i textilkonstens
historia, som särskilt rörde de flossade
vävnaderna, fullföljde han icke, men
de utnyttjades av hans lärjunge och
medarb. Vivi Sylwan i hennes arbete
"Svenska ryor"" (1934). N. övade
genom impulsivitet, uppslagsrikedom
ocli slagfärdighet ett inspirerande och
varaktigt inflytande inom de miljöer,
där han verkade. — Gift 1906 med
Berta Elisabeth Cavallin. G. Bg.

2. Nilsson, G ör an Axel-,
museiman, f. 16 sept. 1907 i Lund. Son till
N. 1. — Efter studentex. 1927 i
Göteborg studerade N. konsthistoria,
arkeologi och folkminnesforskning vid Lunds
univ. och blev där 1930 fil. kand. och
1935 fil. lic. Ären 1931—45 var han
amanuens vid Stockholms stadsmus.;
sedan 1945 är han intendent för
Röhsska konstslöjdmus. i Göteborg. N.
var ordf. i Eören. Sveriges yngre
museimän 1943—45. Under sin
verksamhet vid Stockholms stadsmus. ordnade
och beskrev han bl. a. Loheskatten
(silverfyndet i Lilla Nygatan 5,
Stockholm, 1937). Förutom en mängd
artiklar i bl. a. S:t Eriks årsbok, Rig,
Forn-vännen, Konstliist. tidskr.,
Fataburen och Personhist. tidskr. har N.
skrivit kåserier i Stockholms-Tidn. under
sign. Mårten Hölle. Ilan har utgivit
"Från tull till tull" (1945) samt
medarbetat i "Stockholm i närbild" (1943)
och "Si Ulla dansar" (1945). — Gift
1933 med Ellen Marie Francoise
Lundberg. U. Fm.

1. Nilsson, Robert Karlheim,
skulptör, f. 6 sept. 1S94 i Höganäs.
Son till Johanna N. — N. studerade
först till keramiker vid Møller &
Bøge-lys Keramikfabrik i Snekkersten,
Danmark, och vid P. Ipsens Enkes
Terra-kottafabrik i Köpenhamn. Han
studerade vid Högre konstindustriella
skolan i Stockholm 1921—24 ocli vid
Konstakad. 1924—28. Ären 1929—31
innehade lian statens stora
konststipendium. Han besökte Indien och
Burma 1926—27 och Grekland ocli
Italien 1929—31. Han liar även rest
i Tyskland, Tjeckoslovakien, England,
Frankrike och Algeriet. N. har
utställt på Konstakad. i Stockholm
1939, i Göteborg 1941 samt i
landsorten. På Parisutställningen 1937
väckte lian uppmärksamhet med sin
"Vägg i keramik". År 1943 erhöll han
statens konstnärsarvode på 1 500 kr.
— N:s skulptur och keramik har rönt
inflytande av orientalisk och primitiv
konst. Hans arbeten lia en personlig
utformning, men han anknyter gärna
till äldre framställningssätt och
uppnår med sin stränga, dekorativa stil
en pregnant bildverkan. Såväl i lians
reliefer i elfenbensträ för Sv. Amerika
liniens "Stockholm" (1939) som i
relieferna för Stat, hist. mus. kommer
lians personliga och uttryckskraftiga
berättarlust väl till sin rätt. En
betydelsefull insats har N. gjort inom
den skulpturala keramiken. Man kan
nämna hans Kristusfigur på Gustav
Adolfs församlingshem i Hälsingborg
och altartavlan i S:t Knuts kapell i
Malmö, båda polykroma och i
stark-eldgods från Höganäs. — Gift 1928
med textilkonstnärinnan Barbro N., f.
Lundberg (N. 2). T. O. N.

2. Nilsson, Barbro,
textilkonst-närinna, f. 18 juli 1S99 i Malmö.
Föräldrar: disponenten på Nordiska
kompaniet Carl Theodor Ansgarius
Lundberg och Emma Lovisa Bong. Syster
till bergsingenjören Hans Lundberg
och prof. Erik Lundberg. — Efter
skolgång i Stockholm studerade N.
1918 vid Johanna Brunssons
vävskola där. Hon var 1919—41
lärarinna i växtfärgning och vävning vid
denna skola (sommarkurser) med
uppehåll för åren 1920—24, då hon
genomgick Högre konstindustriella skolan.
N. undervisade i mönsterritning,
väv-teori och vävning vid Maria
Nor-denfelts högre handarbetsseminarium
i Göteborg 1924—25 samt i
fackteckning, vävning och
haute-lisse-väv-nad vid Högre konstindustriella
skolan, Konstindustriella dagskolan och
Konstindustriella aftonskolan i
Stockholm 1934—45. Sedan sistn år är N.
verksam som lärarinna i samma
ämnen vid Konstfackskolan i Stockholm.
N. är sedan 1942 konstnärlig ledare av
nyproduktionen vid ab. Märta
Måås-Fjetterström, Båstad. — N:s främsta
konstnärliga insats utgöra de
översättningar till textilt material, som
hon utfört efter sv. målares kartonger
(gobeläng för s/s Kungsholm 1928 efter
Bertil Damm, fyra mindre gobelänger
1935 efter Ebba Wadsten). Ett
fruktbärande samarbete med prof. Sven
Erixson inleddes 1936 med den stora
gobelängen "Melodier vid torget" för
Göteborgs konserthus (färdig 1939).
För att riktigt kunna följa
konstnärens intentioner använde N. i denna
vävnad såväl fransk som norsk och
egyptisk teknik. S. å, följde en mindre

Barbro Nilsson.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0502.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free