- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
459

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nilsson ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nilsson-Cantell

459

Nilsson-Ehle

gobeläng för m/s Stockholm, 1940 en
för Stockholms liantverksfören:s
lotteri, 1944 en gobeläng för Boras
krema-torium och 1946 en för Sv.-franska
konstgalleriet "Hamnen i Lissabon",
samtliga efter kartonger av Sven
Erixson. — Tills med N. 1 har
N. komponerat kyrkliga och profana
textilier, ss. antependier och vävnader
för kyrkorna i Viksta, Gräsö, Södra
Åsarp, Skärby, Hammar, Skarhult
och Fagersta. — N. är repr. med en
matta i Nat. mus. ocli vävnader i
Nord. mus. och Det Danske
Kunst-industrimus. — Gift 1928 med
skulptören Robert Nilsson (N. 1). G. E—n.

Nilsson-Cantell, C ar l-Au g u s t,
zoolog, f. 28 dec. 1S93 i Visby.
Föräldrar: sjökaptenen Johan August
Nilsson och Johanna Josef ina Helena
Nilsson. — N. avlade studentex. i Visby
1912 och blev vid Uppsala univ. fil.
kand. 1914, fil. mag. 1916, fil. lic. 1920
och fil. dr 1921. Efter div.
lärarförord-nanden blev han 1930 lektor i biologi
och kemi vid Vänersborgs högre allm.
läroverk. Sedan 1936 är han lektor i
biologi och geografi vid Visby högre
allm. läroverk. I vetenskapligt syfte
har ban gjort många resor inom
Europa. N. är en av världens främsta
kännare av kräftd jursgruppen
rankfotingar (cirripeder), över vilka han utgivit
ett stort antal skrifter, bl. a. drsavh.
"Cirripedien-Studien". N. har anlitats
som expert av flera utländska museer
och bl. a. 1938 behandlat de cirripeder
från Indiska oceanen, som finnas i
museet i Calcutta. Han bearbetade de
av den engelska
Discovery-expeditio-nen till Antarktis 1925—36 hemförda
materialen av cirripeder. Han har även
skrivit populärvetenskapliga artiklar.
— Gift 1936 med Gunborg Katarina
Gustafsson. T. F.

Nilsson-Ehle, Nils Ilerman,
botanist, ärftlighetsforskare,
växtföräd-lare, f. 12 febr. 1873 i Skurup, Malmöh.
län. Föräldrar: lantbrukaren Nils
Nilsson ocli Elin Nilsson. — Efter
mo-genhetsex. i Malmö 1891 blev N. fil.
kand. 1894, fil. lic. 1901 samt fil. dr
och docent i botanik 1909, allt i Lund.
Sina univ.-studier ägnade han spec. åt
botanik. Han deltog 1898—99 som
botanist i en expedition till Sibirien för
att efterforska Andrées
polarexpedition. År 1900 erhöll han anställning
vid Sveriges utsädesfören. i Svalöv
som avd.-föreståndare och ledare av
förädlingen av havre och vete.
Jämsides med de praktiska
förädlingsarbetena utförde han de omfattande
teoretiska undersökningar, som han
framlade i sin drsavh. och följ. arbeten.
Dessa förde honom med ens fram till
en bemärkt och ledande ställning som
ärftlighetsforskare, samtidigt som nya
utmärkta spannmålssorter befäste

hans rykte som växtförädlare. Han
kallades till professur i
växtförädling vid Böhmische
landwirtschaft-liche Akademie i Tetschen 1909 och
vid lantbrukshögskolan i
Wagening-en i Holland 1918 men avböjde dessa
kallelser. N. kvarstod i sin
anställning i Svalöv till 1915, då han
tillträdde den professur i botanik vid
Lunds univ., vars
föreläsningsskyldighet lian hade uppehållit 1910—11
och 1913—15. År 1917 erhöll han vid
Lunds univ. en personlig professur i
ärftlighetslära, som 1936, två år före
lians avgång, ändrades till ordinarie.
Med bibehållande av professuren i
Lund blev N. 1925 chef för Sveriges
utsädesfören. i Svalöv och ledare av
kornförädlingen därstädes, varvid den
institution för ärftlighetslära, som
tidigare varit inrättad vid Alnarps
egendom i Åkarp utanför Lund,
överflyttades till Svalöv. N. avgick som
chef i Svalöv 1939 men kvarstod som
föreståndare för förädlingsarbetena
med korn t. o. ni. 1942. Sedan 1938 är
ban vetenskaplig rådgivare vid Fören.
för växtförädling av skogsträd. — N:s
förnämsta vetenskapliga insats är, att
han utbyggde den mendelska
ärftlig-hetsteorin genom att påvisa s. k.
likriktade faktorer, d. v. s. ärftlighetsanlag,
som äro sinsemellan självständiga men
ligga till grund för samma yttre
egenskaper. En hel mängd dittills dunkla
variationsföreteelser vid
nedärvning-en erhöllo därigenom förklaring. Av
särskild vikt voro därvid de
kvantitativa egenskaperna. Dessas
kontinuerliga variation hade tidigare synts
oförenlig med de mendelska
klyvnings-lagarna, och då de dessutom
representerade den större och framför allt ur
praktisk synpunkt viktigaste delen av
variationen inom växt- och djurvärld,
så anfördes de kvantitativa
egenskapernas variationsförhållanden av
men-delismens vedersakare som ett bevis för
denna teoris begränsade giltighet. N.
visade i första hand, att det hos havre
och vete förekommer likriktade
faktorer för korn- och axfärg m. fi.
liknande yttre egenskaper, som förete
relativt lätt iakttagbara skillnader
mellan olika plantor. Han förde emellertid
undersökningen vidare till
egenskaper av sådan art som vinterhärdighet,
rostresistens, mognadstid m. m., där
variationen är kontinuerlig och
svårare att bestämma och överblicka.
Genom att antaga en additiv eller
kuniu-lerande effekt lios de likriktade
faktorerna kunde han åvägabringa en
förklaring på mendelsk grund av denna
kontinuerliga variation. Bland de
variationsfenomen, som därigenom
erhöllo sin förklaring, må särskilt
nämnas den ur praktisk synpunkt mycket
viktiga s. k. transgressiva klyvningen.

Denna innebär, att det inom
avkomman efter korsning kan uppträda
former, som i fråga om egenskaper med
graderad utveckling äro mera
ytterligt gående än båda föräldrarna. Som
exempel må nämnas sädessorter, som
äro tidigare än båda de sorter, från
vilkas korsning de härstamma. N:s
undersökningar bidrogo i mycket hög
grad till befästande av
uppfattningen om mendelismens allmängiltighet,
samtidigt som de skapade en fast
vetenskaplig grund för växt- och
djurförädlingen. — Ett annat av
ärftlighetsforskningens fundamentala
problem, mutationerna, har N". ägnat
omfattande och ingående studier, varvid
han särskilt undersökt den spontana
uppkomsten av vildformsliknande
typer i havre och vete samt
klorofyll-defekta typer i korn. Av spec. intresse
äro hans studier över
röntgenbestrålning som medel att öka
mutationsfrekvensen och därigenom berika
materialet såväl för studiet av mutationernas
natur som ock för dessas praktiska
användning i förädlingssyfte. —
Karakteristisk för N". är den intima
samverkan mellan hans teoretiska studier och
praktiska förädlingsverksamhet. Då
han 1900 kom till Svalöv, hade denna
institution gjort sin första principiellt
betydelsefulla insats genom införande
inom växtförädlingen av
pedigree-metoden, som bygger på att man vid
urvalet utgår från enskilda plantor
och deras avkomma. Som
utgångsmaterial hade dittills huvudsakligen
använts ursprungliga, sedan lång tid
tillbaka odlade s. k. lantsorter. Dessa
utgöra blandningar av ett antal
konstanta former, och sedan man genom
pedigreemetoden framletat de bästa
komponenterna, äro
förbättringsmöjligheterna uttömda. N:s
banbrytande insats blev nu att genom
korsning öka variationen. Därigenom
vidgades möjligheterna för urvalet
men ej nog därmed; växtförädlaren
sattes i stånd att dirigera variationen
i önskad riktning genom att vid
korsningen kombinera föräldrar, som var
för sig buro på önskvärda
egenskaper. Sålunda kombinerades inhemska
lantvetesorter med hög
vinterhärdighet men låg avkastning med
importerade sorter med hög
avkastningsförmåga men dålig vinterhärdighet.—
Då senare genom
ärftlighetsforskningens landvinningar större klarhet
vunnits om mutationsförloppets natur och
kromosomernas betydelse, har jST.
såväl genom egna arbeten som genom att
organisera och animera till sådan
verksamhet kraftigt bidragit till att dessa
vetenskapliga rön utnyttjats inom den
praktiska växtförädlingen. Detta sker
genom tillvaratagande av spontana och
inducerade mutationer och framstäl-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0503.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free