Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nilsson-Ehle, Herman - Nilsson-Leissner, Gunnar, botanist, växtförädlare, se s. 457 - Nilsson Piraten, Fritiof, pseud. för Fritiof Nilsson, s. 442 - Nilsson-Tannér, Per - 1. Nisbeth, Hugo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nilsson-Leissner
460
Nisbeth
lande ocli prövande av
högkromoso-miga och som följd därav vitalare
sorter. N. har framställt ett stort
antal ypperliga vete- och havresorter,
som betytt mycket för vårt jordbruks
prestationsförmåga och ekonomi. Det
intensiva arbete, som han i tal och
skrift dessutom nedlagt för
ärftlighetsforskningens utnyttjande i
praktisk tillämpning inom vitt skilda
områden, har gjort hans verksamhet ännu
mera vittomfattande ocli betydelsefull
i detta hänseende. Under hans
chefskap i Svalöv liar denna institution
kraftigt utvecklats. Det var
väsentligen lians förtjänst, att Fören. för
växtförädling av skogsträd kom till
stånd och kunde uppsätta sin
institution (1936) vid Ekebo i Svalövs
skn samt att institutionen för
fruktträdsförädling vid Balsgård i
Kristianstadstrakten upprättades (1941). N.
medverkade kraftigt vid tillkomsten
av Statens rasbiologiska inst. i
Uppsala (1922) och Inst. för
husdjurs-förädling på Viad (1928). Till dessa
och flera närbesläktade
institutioner liar han varit knuten som medl.
i styr. m. m. Med stöd av egna
arbeten och genom sin suggestiva kraft
har han till vida kretsar meddelat sin
starka tro på ärftlighetsvetenskapens
stora praktiska betydelse även i
svårbemästrade fall, där de flesta ställt sig
tveksamma. Det är därför naturligt,
att kring honom samlats en stor krets
av in- och utländska lärjungar och
medarbetare. — N. har en synnerligen
omfattande produktion av tryckta
skrifter. Hans vetenskapliga avh. med
botaniskt innehåll äro såväl floristiska
och växtgeografiska, ss. berättelsen
"Om de växtgeografiska och botaniska
arbetena under
Andrée-efterforsk-ningsexpeditionen till Sibirien 1S9S"
(1S99), som också
fvsiologiskt-ana-tomiska: "Spaltöffnungsstudien bei
scliwedischen Sumpfpflanzen" (1914).
Hans huvudsakliga produktion tillhör
den teoretiska och tillämpade
ärftlig-hetsläran. Bland teoretiska arbeten må
nämnas "Kreuzungsuntersuchunggn
an Haf er und Weizen" (1, 1909,
drs-avh.; 2, 1911), "Untersuchungen über
Speltoidmutationen beim Weizen" (1
—4, 1917), "über freie Kombination
und Koppelung verschiedener
Chloro-phyllerbeinheiten bei Gerste" (1922)
och "Polymere Röntgenmutationen bei
Hordeum" (1939). N:s produktion
rörande den tillämpade
ärftlighetsforskningen och växtförädlingen är
mycket omfattande och behandlar
metoder och resultat beträffande förädling
av vete, havre, korn m. fi.
lantbruksväxter samt skogsträd och fruktträd.
Däri inrymmas grundläggande studier
och diskussioner av
växtförädlingsfrågor, ss. olika sorters avkastningsför-
måga, vinterhärdighet,
motståndskraft mot sjukdomar ocli skadedjur,
anpassning till gödslingens
intensitet samt olika vete- ocli kornsorters
lämplighet för kvarn- resp.
bryggeriprodukter. Utom dessa
specialarbeten har N. publicerat ett stort
antal skrifter av allmän och
programmatisk karaktär rörande anpassning
och acklimatisering samt
ärftlighets-lärans praktiska betydelse såväl
genom växt- och djurförädling som
också för samhälls- och
befolkningsförhållanden. —• N. har haft hedrande
officiella uppdrag att biträda vid
organiserande och planerande av
växtförädling och växtodling i Eumänien
och Finland. Förutom föredrag vid
ärftlighetskongresser ocli vid talrika
besök i utlandet liar han hållit större
föreläsningsserier vid univ. ocli
högskolor i Holland, Tyskland, Norge,
Danmark ocli Island. Han blev led.
av Lantbruksakad. 1912 och
hedersled. där 1932 samt led. av Vet. akad.
1924. Därjämte har lian valts till led.
resp. hedersled, av ett stort antal
in- och utländska lärda samfund. Han
blev med. hedersdr vid Lunds univ.
1918, fil. liedersdr vid Breslaus univ.
1923 samt hedersdr vid
lantbruks-högskolorna i Wien 1920, Berlin 1936
och Aas i Norge s. å. Följ. större
belöningar har han bl. a. fått: Björkénska
priset av Uppsala univ. 1911, Oscar
II:s stipendium 1913, konungens
hederspris vid lantbruksmötet i
Göteborg 1923 och Bergstens större pris
av Lantbruksakad. 1942, varjämte
han erhållit Fysiografiska sällskapets
i Lund stora guldmedalj 1919,
Lantbruksakad^ stora guldmedalj 1929,
Vet. akad:s större Linnémedalj i guld
1939 ocli 1944 års pris av Tekn.
högskolan. På sin femtioårsdag erhöll
han av nordiska ärftliglietsforskare
en festskrift i tidskr. Hereditas, och
1919 mottog lian en hedersgåva från
600 sv. lantmän. Till N:s
sjuttioårsdag insamlade Mendelska
sällskapet i Lund bland enskilda och företag
inom jordbruk och skogsbruk ett
belopp om mer än en kvarts mill. kr.;
därav stiftades Nilsson-Ehlefonden
för främjande av teoretisk och
tillämpad ärftlighetsforskning. — N. har
stora allmänna intressen. Han är bl. a.
skicklig amatörpianist. — Gift 1905
med Signe Laura Amalia Romberg.
H-q.
Nilsson-Leissner, Gunnar,
botanist, växtförädlare, se s. 457.
Nilsson Piraten, F r i t i o f, pseud.
för Fritiof Nilsson, s. 442.
Nilsson-Tannér, Per Emanuel,
författare, f. 9 febr. 1904 i Tandsbyn,
Lockne skn, Jämtland. Föräldrar:
hemmansägaren Nils-Erik Persson och
Kristina Eliasson. — Efter genom-
gången folkskola arbetade N. bl. a. som
timmerhuggare till sitt nittonde år.
Han var därefter journalist 1922—27,
därav vid Jämtlands Tidn. 1923—26.
Åren 1928—31 företog han resor i
Centraleuropa och 193S i
ishavsregionerna. Han var krigskorrespondent i
finska vinterkriget 1940 och har f. ö.
medarbetat i ett flertal tidn. — N.
debuterade 1926 med "Nordanifrån",
en samling historier från Norrland,
och har sedan utgivit ett tjugutal
livfullt berättade romaner,
novellsamlingar och pojkböcker, av vilka
flertalet utspelas i norrländsk miljö. Bland
hans böcker märkas dels
historiska skildringar ss. 1600-talsromanen
"Inger Grannes" (1939), dels
samtidsromaner ss. beredskapsskildringen
"Väderhane vakar" (1942), de mot
industrialismen riktade "Ingen
vänder åter" (1941) och "En fågel i min
hand" (1945) samt äktenskapsstudien
"Kärleken söker icke sitt" (1946). N.
har också skrivit kulturhistoriska
arbeten ss. krönikan "Jämtland ocli
Härjedalen" (1936). — Gift 1927 med
Betty Persson. H. L—r.
1. Nisbeth, Adolf Fredrik Hugo,
publicist, f. 10 jan. 1837 på Ris i
Nors skn, Värml. län, † 9 juli 1887 i
Stockholm. Föräldrar: chefen för
sydöstra tulldistriktet, kaptenen Per
Fredrik N. och Anna Charlotta Bratt
af Höglunda. — N., som tillhörde en
skotsk adlig ätt, introducerad på
Riddarhuset 1675, ägnade sig först
åt sjömansyrket, blev extra sjökadett
1854 och avlade styrmans- och
sjökap-tensex. 1862. Följ. år övergick han till
tidningsmannabanan; till 1864 var
lian medarb. i Post- och Inrikes
Tidningar. Åren 1864—70 var han i olika
perioder red. för en rad affärs- och
industritidn: ar, varjämte han 1S65;—
67 innehade boktryckeri i Stockholm.
Efter att 1871—72 ha medarbetat i
Nya Dagligt Allehanda vistades han
1872—76 huvudsakligen i Förenta
staterna ss. korrespondent till
Aftonbladet; 1873—74 var ban även red. för
tidn. California-Scandinav i San
Francisco. Återkommen till Sverige
startade ban 1S78 veckotidn. Figaro
(dags-tidn. dec. 1884—jan. 1886), för vilken
han till sin död var red. och ansvarig
utgivare. — N. var en skicklig, något
amerikanskt betonad journalist med
ett väl utvecklat sinne för sensationer.
Som tidn.-ledare saknade han
emellertid uthållighet ocli planeringsförmåga;
under sin tid som red. för Figaro
råkade han i fullständigt beroende av
sina annonsörer och kreditorer, tidn:s
text kom att domineras av reklam och
skandaler, och dess politiska hållning
blev i hög grad vacklande. Den främste
av Figaros finansiärer var i flera år
A. O. Wallenberg, som begagnade tidn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
