- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
464

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nilsson-Leissner ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nobel 464 Nobel

Immr-nuel Nobel.

(lerade för bl. a. H. Fryklöf och D.
Åhlén i Stockholm samt dessutom i
Berlin och Wien 1912—13. Sitt
genombrott gjorde N. 1915 med musiken
till "Förste älskaren" pä
Oscarsteatern. Under en följd av år
komponerade han under pseud. Fred Winter
därefter operetter, sångfarser,
schlager samt revy- och filmmusik och
vann en enastående popularitet. Av
operetterna kunna nämnas "Vackra
Molly", "Tingel Tangel" och "Rajahn",
av N:s populära melodier "Café
Rouge", "Släckta fyrar", "Siste man
på skansen" och "Axel öhman". Han
svarade även för många kabaréer i
radio. Under senare år komponerade
han mindre flitigt men framträdde
1944 med en konsert i Stockholms
konserthus. Vid sidan av sin musikaliska
verksamhet gjorde han sig känd som
korsordsförf. —• N. var initiativtagare
till intressesammanslutningen SKAP
(Sv. kompositörer av populärmusik),
vars ordf. han var 1927—34. — Gift
1929 med Margareta Bernhardina
Nilsson. B. Hgn.

Nobel [-e’ll], släkt, vars äldste
kände stamfar var bonden i östra
Nöbbe-lövs skn, Kristianst. län, Oluf
Peder-son (f. omkr. 1620). Dennes son, Petrus
Olai (f. omkr. 1660, † 1707), inskrevs
1682 vid Uppsala univ. ocli antog
därvid efter hemsocknen tillnamnet
No-belius. Han studerade juridik, blev
häradshövding i Oland och Frösåker
i Uppland och gifte sig med Olof
Rudbeck d’. ä:s dotter Wendela. Deras son,
konstnären och miniatyrmålaren Olof
Nobelius (f. 1706, f 1760), utnämndes
till "ritmästare" vid Uppsala univ.
Hans yngste son Immanuel (Emanuel)
Nobelius (f. 1757, † 1S39) studerade
kirurgi vid univ. men måste av
ekonomiska skäl avbryta studierna ocli
taga värvning vid armén, varvid lian
förkortade sitt namn till Nobel (eller
Nobell). Under finska kriget 1788—
S9 tjänstgjorde han som fältskär
(kirurg), och efter fortsatta studier i
hemlandet blev han lasarettsläkare
först i Vänersborg och sedan i Gävle.
Han blev far till uppfinnaren ocli
konstruktören Immanuel N. (N. 1),

från vilken alla nu levande medl. av
släkten härstamma. En äldre son till
honom, teknikern ocli industriidkaren
Robert N. (N. 2), stamfar för
släktens äldre gren, blev far till
ingenjören Ludvig N. (N. 7). En annan son
till N. 1, teknikern och
industriidkaren Ludvig N. (N. 3), blev stamfar för
släktens nu levande yngre gren och
far till teknikern och affärsledaren
Emanuel N. (N. 5) och
maskiningenjören Carl N. (N. 6). En tredje son till
N. 1 var kemisten, uppfinnaren ocli
donatorn Alfred N. (N. 4). R. S—n.

1. Nobel, I vi ma nu el,
uppfinnare, konstruktör, f. 24 mars 1801 i
Gävle, † 3 sept. 1S72 i Stockholm.
Föräldrar: lasarettsläkaren
Immanuel N. d. ä. ocli Brita Catharina
Ahlberg. — N. visade tidigt anlag för
teckning, och som förberedelse för
utbildning till skeppsbyggmästare
sändes han 1S15 till sjöss, anställd
som kajutvakt på gävlefartyget
The-tis, destinerat till Medelhavet. I
Egypten stannade han nära fyra år och
blev där bekant med en turkisk
amiral, som lät honom medfölja på några
sjöresor. Återkommen liem 1818
erhöll lian anställning som
skeppsbyg-gerielev vid ett varv i Gävle. I
samband med förberedelserna för ett
besök, som konung Karl XIV Johan
1819 gjorde i Gävle, väcktes
uppmärksamheten på N:s anlag som tecknare
genom en skiss till en triumfbåge vid
infarten till staden, som gjorts av
honom. Som en följd därav kom han
till Stockholm, där han 1819—25 var
elev vid Konstakad:s arkitekturskola
samt vid Lantbruksakad:s mekaniska
skola. Den senare stod under ledning
av den framstående arkitekten
Fredrik Blom, som varmt intresserade sig
för N. År 1S27 anställdes denne som
bitr. ritlärare vid det nyinrättade
Teknologiska inst. i Stockholm. Han
arbetade samtidigt som arkitekt ocli
byggmästare samt uttog åtskilliga
patent på olika uppfinningar, med vilka
ban dock ej rönte någon större
framgång. Till följd av eldsvåda i ett
byggnadsföretag på Långholmen led N. så
stora förluster, att han 1833 måste
begära sig i konkurs. Ansatt av sina
fordringsägare beslöt lian sig 1837 för
att flytta över till Finland och därifrån
till S:t Petersburg, dit hans familj —
hustrun och de tvä yngre sönerna —■
följde honom 1842. I S:t Petersburg
igångsatte lian en mekanisk verkstad,
som efter hand erhöll stora
statsbeställningar, då de militära
myndigheterna intresserade sig för lians
militärtekniska uppfinningar och särskilt
för de av honom konstruerade
land-och sjöminorna; av dessa kommo
un-dervattensminorna till sin första
användning under Krimkriget 1S54, då

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0510.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free