Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Nobel, Alfred - 5. Nobel, Emanuel - 6. Nobel, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nobel
464
Nobel
ningsarbeten, så t. ex. enligt
beräkning vid arbeten på S:t
Gotthards-tunneln c:a 20 mill. francs, varjämte
tiden för arbetets genomförande
avsevärt förkortades. — För exploatering
av sina uppfinningar grundade N.
sprängämnesbolag i ett flertal länder
i Europa och Amerika, och ett stort
antal sprängämnesfabriker anlades
på hans initiativ. Själv bosatte han
sig 1865 i Krümmel utanför
Hamburg, där en fabrik grundades s. å.
Sedermera flyttade lian (1873) till
Paris, där han skaffade sig ett eget,
större hujs vid Avenue Malakoff och
inrättade ett privat laboratorium. På
grund av vissa trakasserier från de
franska myndigheternas sida
överflyttade han- 1890 till San Remo, där
lian förvärvade en magnifik villa och
även inrättade ett privat
experimentlaboratorium. — År 1893 förvärvade
N. aktiemajoriteten i ab.
Bofors-Gul lspång och ingick som ordf. i
bolagets styr. Han inrättade en egen
bostad i Björkborn® herrgård ocli
vistades där en kortare tid varje år de
sista åren av sin levnad samt lät vid
Björkborn uppföra ett större
försöks-laboratorium, särskilt med avseende
på rökfritt krut (rökfritt
nitroglyce-rin-nitrocellulosakrut, ballistit eller
nobelkrut), varpå lian tog patent 188S
och senare. Vid laboratoriet anställdes
ett flertal ingenjörer, bland dem
Ragnar Sohlman som föreståndare. N.
gjorde i övrigt viktiga uppfinningar
på en mängd olika områden, t. ex. av
konstgjort silke, läder och guttaperka,
ocli han uttog 355 skilda patent i olika
länder. — Genom sina uppfinningar
på sprängämnesområdet samt genom
inkomsterna från de av honom
grundade bolagen förvärvade N. en
betydande förmögenhet, vid lians
bortgång uppgående till över 33 mill. kr.
Huvudparten därav anslog lian genom
sitt den 27 nov. 1895 upprättade
testamente till bildandet av en fond,
varav räntan, delad i fem lika delar,
"årligen utdelas som prisbelöning åt
diem som under det förlupne året
hafva gjort menskligheten den största
nytta" genom sina insatser inom
fysikens, kemins, medicinens och
fysiologins samt litteraturens områden
ävensom genom att bäst lia verkat för
folkens förbrödrande och för
fredssaken. Utväl jandet av pristagare inom
de olika grupperna uppdrogs för
fysikens och kemins vidkommande åt
Vet. akad., inom medicin och
fysiologi åt Karol. inst., på
litteraturområdet åt Sv. akad. samt i fråga om
fredsrörelsen åt en
femmiami&kom-mitté, utsedd av norska Stortinget.
Offentliggörandet av N:s testamente
efter hans död väckte ett oerhört
uppseende ocli mottogs till en början på
åtskilliga håll i hans hemland med
stor tvekan, dels på grund av
testamentets formellt något vaga
avfatt-ninig, dels med hänsyn till en viss
skepsis rörande möjligheten för de sv.
institutionerna att på ett
tillfredsställande sätt fullgöra det. erhållna
uppdraget. Från en del av de
Nobelska arvingarnas sida väcktes även
process, avseende testamentets
ogil-tiglietsförklarande. Efter biläggandet
av denna process och efter fleråriga
förhandlingar inom en kommitté med
repr. för prisutdelarna, exekutorerna
ocli släktingarna fastställde K. M:t
grundstadgar för den s. k.
Nobelstiftelsen den 29 juni 1900. —
Personligen förde N. ett tillbakadraget, för
lianis förmögenhetsförhållanden
mycket enkelt levnadssätt och undvek
såvitt möjligt all slags publicitet ocli
reklam. Han hade en utomordentlig
arbetsförmåga, behärskade i tal ocli
skrift fem språk ocli ägde en sällsynt
spiritualitet som brevskrivare. Av de
utmärkelser, som tilldelades honom,
kunna nämnas ledamotskap av Vet.
akad. 1884 och av Royal Institution
i London samt Société des Ingénieurs
Civils i Paris. År 1S93 blev han fi],
hedersdr vid Uppsala univ. N:s byst,
utförd av E. Lindberg, uppställdes på
Karol. inst:s gård 1912. Han ligger
begravd på Stockholms n.
begravningsplats i Solna. —■ Ogift. — Litt.:
II. Scliück ocli R. Sohlman, "A. N. och
lians släkt. Minnesskrift" (1926, utg.
av Nobelstiftelsen). R. S—n.
5. Nobel, E m a nu el Ludvig,
tekniker, affärsledare, f. 22 juni 1859 i
S:t Petersburg, † 31 maj 1932 i
Stockholm. Son till N. 3 i dennes första
gifte. —• N. erhöll sin uppfostran i
Ryssland ocli bedrev där tekn. studier,
som han fortsatte i Sverige och
utlandet. Han invigdes tidigt i faderns
omfattande verksamhet och sändes
t. ex. vid aderton års ålder för att
under rysk-turkiska kriget utanför
Plevna vid ryska armén demonstrera av
fadern konstruerade infanterisköldar
av stålplåt. Efter faderns död 1888
övertog han chefskapet för
Naftabo-laget Bröderna Nobel, ocli efter
brodern Carl N:s (N. 6) död 1893 även
för faderns företag Nobels mekaniska
verkstad i S:t Petersburg. Inom dessa
företag hade han särskilt liand om
den finansiella ledningen samt
förbindelserna med utlandet liksom med de
ryska myndigheterna, lios vilka han
åtnjöt stort förtroende. På kejsarens
direkta uppmaning blev lian även, i
olikhet med familjens övriga
medlemmar, rysk undersåte; efter
överflyttningen till Sverige återvann han
1922 sv. medborgarskap. — N.
intresserade sig mycket för nya tekn.
uppfinningar och förbättringar ocli under-
Emanuel Nobel.
stödde upptagandet av nya
tillverkningar, ss. av dieselmotorer,
motordrivna fartyg m. m. Naftabolaget
Bröderna Nobel genomgick under hans
ledning en oavbruten utveckling fram
till den ryska revolutionen. Under
denna vistades han i Kaukasus men
lyckades 1918 förklädd undkomma
ocli vistades i Sverige till sin död. —
I förhandlingarna om
genomförandet av farbrodern Alfred N:s (N. 4)
testamente tog N. en synnerligen
aktiv del, och det var i mycket tack vare
hans insats, som ett positivt resultat
uppnåddes. — N. erhöll 1911 i
Ryssland titeln verkligt statsråd. Han
promoverades 1910 till med. hedersdr
vid Karol. inst. ocli valdes 1911 till
led. av Vet. akad. och 1926 till förste
hedersled, av Ing. vet. akad. — Ogift.
— Litt.: biografi av E. F. Hecksclier
i Vet. akad:s årsbok 1933. R. S—n.
6. Nobel, Carl Ludvig,
maskiningenjör, f. 4 okt. 1862 i S:t
Petersburg, † 9 dec. 1S93 i Zürich. Bror
till N. 5. ■— Efter anställning vid
Motala verkstad 1878 ocli vid
Göranssons mekaniska verkstad i
Stockholm 1878—79 genomgick N. Tekn.
högskolan 1880—84. Han var ritare
vid faderns företag Nobels mekaniska
verkstad i S:t Petersburg och ett år
anställd vid Naftaproduktionsbolaget
Bröderna Nobel i Baku. Sedan fadern
ägnat sig åt. naftaindustrin, var N.
delägare i och chef för Nobels
mekaniska verkstad i S:t Petersburg 1888
—93. Han införde separatorn i
Ryssland, och sedan han av G. de Laval
inköpt dennes ryska patent, började
han tillverkning av separatorer ocli
arbetade energiskt för deras
spridande i Ryssland. Därigenom bidrog lian i
liög grad till den ryska
mejerihanteringens modernisering, och han blev
grundläggare av den stora sv.-ryska
agenturfirman Alfa-Nobel. N.
välden förste i Ryssland, som lycka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
