- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
470

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nolcken ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

von No|cken

470

von No|cken

Gustaf von Nolcken. Målning (detalj) av
engelsk konstnär omkring 1770.

styrande i Ryssland i säkerhet och
att knyta för Sverige lämpliga
förbindelser. Från början torde N. dock
inte ha varit närmare invigd i
krigsplanerna, vartill måhända bidrog
lians släktskap med den av hattarna
ivrigt bekämpade Arvid Horn. Först
i samband med den ryska kejsarinnan
Annas omedelbart förestående
frånfälle 1740 fick han uttrycklig order
att genom diplomatisk aktivitet
förbereda en sv. aggression. Under de
hemliga förhandlingar med Elisabet,
Peter den stores dotter, som därpå
följde, om hennes uppsättande på
Rysslands tron med sv. hjälp, nådde
man snabbt samförstånd i själva
sakfrågan. Däremot lyckades N. inte
avtvinga Elisabet den skriftliga
försäkran om nödig ersättning åt Sverige i
form av landavträdelser, som från sv.
liåll krävdes. N. måste därför
återvända hem med mycket vaga
muntliga löften. För själva beslutet om
krig torde X. inte ha spelat någon
avgörande roll. Snarast antydde hans
försiktiga uttalanden, att man borde
söka bevara freden. Sedan det av
hattarna igångsatta fälttåget
misslyckats och Elisabet genomfört
revolutionen på egen hand, fick X. den
svåra uppgiften att tills, med
riksrådet Cedercreutz försöka uppnå en
dräglig fred. Han förhandlade därefter
med ryssarna om rysk hjälp mot
Danmark, som förberedde krig mot
Sverige. I bägge fallen har X. av allt att
döma gjort sitt yttersta för att
tillvarataga sitt lands intressen. — För
sin diplomatiska insats i samband
med kriget mot Ryssland liar X. själv
redogjort i en ofullbordad skrift "Om
rikets tillstånd från 1719 till 1742"
(tr. i Hist. tidskr. 1889). — Gift 1)
1731 med Christina Margaretha Lode,
† 1739; 2) 1749 med Anna Regina
Ilorn af Åminne. L. Dt.

2. Nolcken, C u st af Adam v o n,
friherre, diplomat, f. 17 sept. 1733 i
Stralsund, † 16 dec. 1812 i Richmond,
England. Son till N. 1. — X. inskrevs
som student i Uppsala 1749 och
inträdde följ. år som e. o. kanslist vid
Utrikesexpeditionen. Han utnämndes
till kommissionssekr. i Berlin 1756
och chargé d’affaires där 1757 men
tillträdde ej denna befattning på
grund av kriget mellan Sverige och
Preussen. Han var uppsatt på förslag
till ministerposten i Berlin 1763 men
blev icke utnämnd. S. å. fick han
titeln kammarherre och blev sv.
minister i London. Under lians första tid
där rådde stark splittring inom den
sv. förs., och X. låg som oftast i
häftiga konflikter med förs:s pastorer.
Efter det han genomdrivit
antagandet av en kyrkoordning för förs. 1778,
synas förhållandena lia blivit lugnare,
och han innehade till sin död
förtroendeposter inom förs. De viktigaste
skedena i X:s ministertid knyta sig
till händelserna efter 1772 års
revolution, tillkomsten av den väpnade
neutraliteten 1780 och Gustav III:s
försök att från det franska systemet
övergå till allians med England. X.
bedrev alliansunderhandlingar i
början av 1788 och under sommaren s. å.,
vilka dock ej ledde till resultat. Efter
Gustav III:s död blev N., som hela
sitt liv var gustavian, obekväm för
den Reuterholmska regimen ocli
ansågs även för medgörlig gentemot de
engelska intressena. Han blev
erbjuden presidentskapet i Göta hovrätt
men avböjde. Trots engelsk önskan,
att N. måtte kvarstå som minister,
rappellerades han 1793, vilket ledde
till öppen brytning mellan honom ocli
sv. regeringen. Då han lämnade
beskickningen, tog han bl. a. chiffern
med sig. Under året 1801, då de
diplomatiska förbindelserna mellan Sverige
och England voro brutna, uppehölls
nödtorftig kontakt med de engelska
myndigheterna genom att X., som
levde som privatperson i London,
utrustades med kreditiv som sändebud
för Gustav IV Adolf i dennes egenskap
av hertig av Pommern. — Gift 1) 1779
med Mary Roche-, 2) med Mary
Adelaide Fermoy of Fermoy. T. H.

3. Nolcken, Johan Fredrik
von, friherre, diplomat, f. 31 dec.
1737 i Stralsund, f 22 febr. 1S09 i
Stockholm. Bror till X. 2. — X.
började som militär och blev 1762
kapten vid arméns flotta. Han kom under
den närmaste tiden mer att
framträda som hovman och utnämndes 1768
till kammarherre hos drottning
Lovisa Ulrika. Sannolikt på grund av
sina många släktförbindelser i
Ryssland utvaldes X. i febr. 1773 för en
särskild beskickning till S:t Peters-

Fredrik von Nolcken. Målning (detalj) av A.
Roslin 1776.

burg, där han s. å. blev e. o. envoyé.
Gustav III:s revolution hade ökat
ryska regeringens misstänksamhet
mot Sverige. Likväl lyckades N. till
en början väl tillvarataga de sv.
intressena, och lians förhållande till
ryska regeringen var under de
närmaste tio åren relativt gott. Sålunda
undertecknade lian den berömda
sv.-ryska konventionen av 1 aug. 1780
om den väpnade neutraliteten. I ocli
med att de sv.-ryska förbindelserna
efter 1784 blevo mera spända, blev X:s
ställning i S:t Petersburg allt
ömtåligare. Han behandlades enligt egen
utsago "upprörande och outhärdligt"
och begärde enträget rappellering. På
grund av lians fullständiga
okunnighet om Gustav III:s planer och om de
sv. flottrustningarna framstod lian i
falsk dager inför ryssarna. Då
konungen fann N:s depescher alltför
försiktiga och onyttiga för krigspolitiken,
fick N. en anmaning att ej vara så
"vag" i sina uppgifter (maj 1788).
Utdrag ur N:s rapporter begagnades av
konungen under det viktiga
riksrådssammanträdet den 22 maj. Efter
krigsutbrottet utvisades N. jämte hela sv.
beskickningen från Ryssland. År 1791
tillträdde han posten som e. o.
envoyé i Wien. Han blev som sådan
inblandad i den Armfeltska affären och
fick 1793 av regeringen order att
spionera på Armfelt men lät i stället
underrätta denne om faran. Under
flykten från Italien till Ryssland
passerade Armfelt Österrike, och X.
fick uppbära förebråelser av sv.
regeringen för att han låtit Armfelt
undkomma. Dessutom uppdagades i
dennes korrespondens brev från X., där
han uttalat sig kritiskt om den
Reuterholmska regimens utrikespolitik,
särskilt i förhållandet till Ryssland.
X. hade funnit det vara höjden av
dårskap att ej hålla sig väl med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0518.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free