- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
476

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norcopensis ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nordberg

470

Nordberg

bl. a. "Om Neder-Luleå kyrka" (1905),
"Medeltidsmålningarna ocli
altarskåpet i Nederluleå kyrka" (1910), "En
gammal Norrbottensbygd.
Anteckningar till Luleå sockens historia"
(1—2, 1928) och "Olof Palmgren. En
norrbottnisk läsarechef" (1936). —
Gift 1901 med Iila,ra Maria (Mia)
Mångberg. T. M.

Nordberg, Jöran Andersson,
präst, historieskrivare, f. 3 sept. 1677
i Stockholm, f 24 mars 1744
därstädes. Föräldrar: hökaren Anders
Svensson och Elisabeth Jönsdotter.
— Redan vid fem års ålder sattes N.
i S:ta Klara skola i Stockholm, och
1693 inskrevs han vid Uppsala univ.,
där lian 1703 blev fil. magister. S. å.
blev lian prästvigd ocli utnämnd till
e. o. predikant vid artilleriet. Han
begav sig till den sv. armén, som då
låg i Polen, ocli följde den sedan som
fältpräst. N. vann konungens välvilja
ocli befordrades 1707 till förste
predikant vid Livdrabantkåren och s. å.
till hovpredikant. Under dessa är fick
N. även möjlighet att göra sporadiska
besök vid tyska lärosäten ss.
Wittenberg och pietismens hemort Halle.
Efter slaget vid Poltava råkade N.
i rysk fångenskap. Större delen av
fångenskapstiden vistades han i
Moskva, och hans viktigaste uppgift
blev att sörja för den kyrkliga
ordningen bland fångarna. Ett
konsistorium upprättades med N. som preses,
och man sökte i allt följa den sv.
kyrkolagen. Den kyrkliga
organisation, som N. där upprättade och ledde,
utgjorde en motsvarighet till den
världsliga förvaltning, som leddes av
överstemarskalken greve Carl Piper.
Svårigheter vållades bl. a. genom de
allt starkare pietistiska
strömningarna bland de fångar, som förlagts till
Sibirien. N. sökte medla mellan de
ortodoxa och pietisterna och visade
ganska stor förståelse för den senare
riktningen. Fångarnas försök att i
Tobolsk förströ sig genom att inrätta
ett "Comcedie-hus" fördömde han
kraftigt. År 1715 blev N. utlöst ur
fångenskapen och återvände till
Sverige. Han kallades snart till
konungen i Stralsund och utnämndes till
dennes biktfader och till preses i
fältkonsistoriet (1716). Följ. år blev lian
kyrkoherde i Klara förs. i Stockholm.
N. deltog i riksdagarna 1719, 1723 och
1731 och valdes till bankofullmäktig
och till led. av olika kommissioner.
År 1727 utgav han "S. Claræ Minne,
Eller Berättelse om Det Gamla S.
Claræ Closter . ..", ett samlingsverk,
som ännu är av värde på grund av
däri avtryckta medeltidsurkunder.
Från 1731 åtnjöt N. tjänstledighet
för att på uppdrag författa det stora
arbetet "Konung Carl XII:tes Histo-

Joran Nordberg:. Målning (detalj) av J. II.
Scheffel (Gripsholm).

ria" (1—2, 1740). I fält hade N. fört
en journal över alla viktigare
händelser, och han hade haft nära
kontakt med ledande militära och civila
ämbetsmän. Med stor flit ocli mycken
möda samlade lian sedan från alla
håll material till sitt verk, vilket på
grund av förf:s tillgång till nu
förlorat källmaterial fortfarande är av
stort värde för forskningen.
Framställningen är helt krönikemässig ocli
stilen torr. En del uteslutna partier,
som man länge ehuru oriktigt ansåg
ha strukits av censuren på drottning
Ulrika Eleonoras anstiftan, trycktes
1754 med titeln: "Anmärckningar vid
Carl den NII:s historia". N:s
histo-rieverk översattes till tyska och
franska. — Gift 1) 1715 med Regina Rehn,
† 1725; 2) 1726 med Catharina
Hen-zig. — Litt.: C. Hallendorff, "Studier
öfver den äldre Karl XII:s
historiografien" (1899). W. L.

Nordberg, Lars Olof (Olle),
målare, f. 9 juni 1905 i Munsö skn,
Stockholms län. Föräldrar:
fabrikören Lars Gustaf N. och Anna Maria
Malmqvist. — N. studerade 1920—26
vid Konstakad., där han erhöll k.
medaljen. Han liar företagit
studieresor till Italien 1925, Spanien
och Frankrike 1927 samt Norge 193S.
Han har utställt i Stockholm 1929,
1932, 1935 och 1939 samt f. ö. bl. a. i
Göteborg. —- N. målar oftast motiv
av karg och rustik art —• landskap
från Norrland eller Stockholms
skärgård, interiörer från torparstugor,
arbetarskildringar o. dyl. — allt
återgivet. med expressiv penselföring, stor
detaljrikedom och drastisk
karakterisering. Hans föga insmickrande konst
har en stark äkthetsprägel. N. är
repr. bl. a. i Nat. mus., Göteborgs,
Gävle ocli Norrköpings mus. samt i
Ateneum, Helsingfors. — Gift 1935
med Märta Viktoria Andersson. R. S.

1. Nordberg, Stig Karl Olof
Olsson, skolman, f. 23 juli 1893 i
Stockholm. Föräldrar: läroverksadjunkten
Karl Leonard Olsson och Ida Sofia
Amalia Nordberg. — Efter studentex.
i Stockholm 1911 studerade N. i
Uppsala, där han blev fil. mag. 1917, fil.
lic. 1922 och fil. dr 1926. Efter att
från 1919 ha tjänstgjort som lärare
vid Uppsala enskilda läroverk
utnämndes N. 1929 till lektor i
modersmålet och tyska vid Högre allm.
läroverket i Eskilstuna. Sedan 1941 är
lian rektor vid samma läroverk och
sedan sistn. år lektor i modersmålet
vid Högre allm. läroverket å
Östermalm i Stockholm, vilken befattning
han dock ej tillträtt. Han liar
under några kortare perioder varit tf.
undervisningsråd. Utom
språkvetenskapliga uppsatser i facktidskr. liar
N. publicerat den grundliga
undersökningen "Fornsvenskan i våra latinska
originaldiplom fore 1300" (1, drsavli.,
1926; 2, 1932). — Gift 1931 med
Britten Ingegerd Molin. G. Sj—n.

2. Nordberg, Törd Karl Gustav
Olsson, konsthistoriker, museiman, f.
18 jan. 1S98 i Stockholm. Bror till N.
1. — Efter studentex. 1916 blev N.
fil. kand. 1920 och fil. lic. 192S, allt
i Stockholm. Åren 1925—31 var han
amanuens vid Vitt. akad. och
samtidigt rapportör i Stockholms
skön-hetsråd. Han var intendent vid
Stockholms stadsmuseikommitté 1931—37
och är sedan sistn. år förste
antikvarie vid Stockholms stadsmus. — N.
liar deltagit som arbetsledare vid
arkeologiska utgrävningar, bl. a. under
Stockholms slott (1922—25), lett
utgrävningen ocli undersökningen av
Riddarholmsskeppet 1930 ocli av
Svartbrödraklostret i Stockholm 1931
—36. Han har dessutom varit
kulturhistorisk kontrollant vid ett stort
antal restaureringar i Stockholm och
landsorten. Åren 1933—40 var N.
sekr. i Sv. museimannafören. och 1940
—45 dess skattmästare. Som ordf. i
Humanistiska fö ren. vid Stockholms
högskola tog N. 1921 initiativet till
teaterverksamheten (studentteatern)
vid högskolan. — N. har utgivit bl: a.
"Söderport och Slussen"
(1935),"Slottets historia under 1600-talet" (i
"Stockholms slotts historia", 1940—
41)’, "Katarina kyrkas
byggnadshistoria" ("Stockholms kyrkor" 7:2, 1944,
i "Sveriges kyrkor"), "Karlbergs
slott" (1945) samt "Stockholm i 12
vandringar" (1946). I ett stort antal
uppsatser och avhandlingar i Rig,
S:t Eriks årsbok, Fornvännen, Acta
archaeologica ni. fi. har N. dels
publicerat forskningar rörande svensk
1600-talslitteratur, dels framlagt några av
resultaten av de
byggnadsarkeologiska undersökningar i Staden mellan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0524.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free