- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
477

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norcopensis ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nordblad

477

Nordeman

broarna, som kastat nytt ljus över
medeltidens Stockholm och den gamla
Itebyggelsen på Stadsholmen. Åren
1933—4-2 var N. red. av "Svenska
museer. Meddelanden från Svenska
museimannaföreningen". — Gift 1938
med Rigmor Wickman. U. Fm.

Nordblad, Carl, läkare, f. 15 sept.
1778 i Gävle, † 27 juli 1855 därstädes.
Föräldrar: provinsialläkaren och
assessorn Erik N. och Margaretha
Dorothea Strömbäck. — N. blev student
1793 i Uppsala samt med. kand. 1799,
med. lic. s. å. ocli med. dr 1S00, allt i
Lund. Sistn. år blev han
provinsialläkare i Torneå distrikt och 1801 i
Hälsingland (Söderhamn). Han erhöll
prof:s namn 1827 och var från 1830
till sin död stadsläkare i Gävle. -—
N". främjade verksamt vaccinationens
utbredning ända från dess införande
i landet. Jämte smärre medicinska
uppsatser publicerade lian
"Sundhets-Lärobok för menige man" (1827, 2:a
uppl. 1830; på finska 1837) ocli
"Skeppsläkaren" (1S42; på norska
1843). Han var led. av Gävleb. läns
hushållningssällskap från 1814 och
invaldes i Vet. akad. 1840. — Gift
1) 1800 med Hedvig Margaretha
Forssvall, † 1812; 2) 1S13 med Anna
Helena Holm, † 1833; 3) 1833 med
Margaretha Elisabeth Rosenbaum.

S. L.

Nordblad, Filip Gösta Mauritz,
målare, f. 10 aug. 1897 i Eslöv, † 9
juli 1940 i Stockholm. Föräldrar:
kamreren Olof N. oeh Betty Månsson.
— N. avlade studentex. 1917 i
Stockholm, var en tid journalist och
studerade därefter konst i Köpenhamn. År
1920 for han till Paris, reste därifrån
till München ocli besökte sedan
Italien, England ocli Holland. Som
Jenny-Lind-stipendiat 1925 besökte lian ånyo

Gösta Nordblad. Självporträtt 1038.

Paris men måste snart återvända hem
på grund av sjukdom. -— Starkt
mottaglig för intryck från alla håll,
kubism och fauvism, Renoir och El
Greco, Tizian och Sisley, Cézanne och
Bonnard, nådde N. knappast fram till
en stil, som kan sägas vara helt lians
egen. Redan i lians tidigare
målningar, ss. "Markens människor" och
"Spegeln" (bägge 1921), finns en
bestämd strävan efter monumentalitet,
och den sublimeras senare i de
kosmiskt religiösa kompositioner,
varmed konstnären var sysselsatt under
en stor del av 1930-talet, t. ex.
"Uppståndelse" (1933—34) och
"Getsemane" (1936). Mot denna strävan att
gestalta livets och dödens krafter i liöga
ämnen, som gåvo uttryck åt hans egen
själanöd, stod en dragning till det
sensuella ("Mörka ögon", 1926,
"Afrodite", 1932). Från det hårt
modellerande i de tidigare dukarna blev
penselskriften snart febrigt orolig oeh
häftig. Under de sista åren arbetade
N. i en rent pointillistisk teknik
("Frukost i det fria", 1939). Han
utförde målningar för Dagstorps kyrka
samt glasmålningar och en altartavla
för Gustav Adolfs-kyrkan i
Hälsingborg. — N. utställde i Hälsingborg
1927, i Göteborg 1928 ocli i Stockholm
s. å. En minnesutställning var
anordnad i Konstakad. 1945. — Gift 192S
med Sigrid Charlotta Forslund.

Th. N.

Nordblom, Johan Erik,
tonsättare, musiklärare, f. 13 april 1788
i Uppsala, † 26 dee. 1S48 därstädes.
Föräldrar: skräddarmästaren Erik
Norblom och Ingrid Maria Thenstcdt.

— N. sattes vid femton års ålder i
liaii-delslära i Stockholm men återkom tre
år senare till Uppsala och ägnade sig
då helt åt musiken. Efter studier för
Haeffner 1808—14 blev lian musikdir.
vid Gävle gymnasium sistn. år,
flyttade till Stockholm 1821 och tillträdde
1824 lärarbefattningen i
elementar-ocli kyrkosång vid Mus. akad. samt
efterträdde 1833 Hæffner som director
musices vid Uppsala univ., en
befattning, som han innehade till sin död.
År 1835 blev lian även organist vid
Uppsala domkyrka. — lf. var en
utmärkt sångare (bas) och röstpedagog.
Han upprättade ett eget sånginst. i
Stockholm 1846, uppträdde som
konsertsolist och företog konsertturnéer i
landsorten. Ilan liade däremot föga
lycka som orkesterdirigent och ledde
aldrig, trots sin befattning som
director musices, studentsången i Uppsala.

— Som tonsättare rörde N. sig
huvudsakligen på romansens och manskörens
område; av lians instrumentala verk
må nämnas en flöjt- ocli en
fagott-konsert. Hans patriotiska
manskvartetter "Härliga land" ocli "O, låtom

Johan Erik Nordblom. Litografi.

oss svälja ett fostbrödralag" blevo
mycket populära. Berömd var lians
"Sångscliola", som utkom i tre kurser
(1836—40) och antogs som lärobok
vid samtliga läroverk. — N". blev led.
av Mus. akad. 1827. — Gift 1826 med
Sophia Catharina Horner. W. S.

Nordborg, Oscar Anshelm,
skeppsredare, f. 9 aug. 1875 i Holms
skn, Medelpad, † 28 aug. 1942 på
Amundön utanför Göteborg.
Föräldrar: handlanden Olof Anton N. och
Maria Olsson. — N. gick 1891 till sjöss
och seglade under olika nationers
flaggor till 1897, varefter han 189S—99 tog
sina befälsex. vid Navigationsskolan i
Stockholm. Åren 1901—12 var han
styrman ocli befälhavare i
ångfartygs-ab. Sölve, Kattegatt och Götha. Han
medverkade till bildandet av Sveriges
fartvgsbefälsfören., vars centralstyr.
han "tillhörde 1907—14. Han var 19*13
—14 Sveriges redarefören:s
stuveri-inspektör i Göteborgs hamn; lian var
även ordf. eller styr.-led. i ett flertal
stuveribolag i olika städer. Åren 1914
—40 var han verkst, dir. i Sveriges
redarefören., som under lians ledning
växte sig stark. N. var styr.-led. bl. a.
i Arbetsgivarnes ömsesidiga
olycksfallsförsäkringsbolag från 1917 och i
Sv. sällskapet för räddning av
skeppsbrutne från s. å, Efter första
världskrigets slut deltog han som av K.
M:t utsedd sakkunnig redarerepr. i
flera genom Nationernas Förbund
anordnade konferenser i Genève. Från
1929 tillhörde N. som liögerman
Första K. ocli var där en mycket anlitad
kraft i utskott och kommittéer för
frågor rörande sjöfartsärenden. Han
utgav "Modärn signalering" (1912)
samt skrev en mångfald tidn.-artiklar
i sjöfartstekn. frågor. — Gift 1912
med Jeanette Bräutigam. L. W—e.

Nordeman, Martin,
matematiker, f. 24 juli 1636 i Nordvik, Nora
skn, Ångermanland, † S jan. 16S4 i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0525.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free