Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordeman, Martin - Nordén, Arthur - Nordén, Nils - Nordenankar, ätt - 1. Nordenankar, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordén
47S
Nordenankar
Lund. Föräldrar: borgmästaren Olof
N. och Christina Danielsdotter. —
Efter undervisning vid gymnasiet i
Härnösand blev X. student i Uppsala
1651 ocli var 1663—67 guvernör för
sedermera friherre Erik Soop på
ut-rikesresor. Han utnämndes 1667 till
matheseos prof. vid Lunds univ. och
tillträdde denna befattning följ. år.
Han var 1668—72 inspektor för
Ostgöta nation ocli tjänstgjorde 16S2—83
även som fransk språkmästare vid
univ. ocli från sistn. år som univ:s
bibliotekarie. — Under sina resor i
utlandet studerade N. matematik bl. a.
i Wurzburg för Schottius ocli i Rom
för Kircherus. Han mottog i Paris
kallelsen till professorsbefattningen i
Lund och var en av de få sv.-födda
lärarna vid det 1668 invigda univ. Han
var en av de fyra prof., som
genomförde återupprättandet av univ. 16S2,
efter det att verksamheten varit
avbruten från 1676 till följd av
sv.-danska kriget. N. var en fridsam
natur och deltog ej i de häftiga
tvister, som vid denna tid förekommo
inom konsistoriet; vid avdömandet av
akademiska frågor höll ban sig strängt
till konstitutionerna. Såvitt man vet,
liar ban ej utgivit någon disp. — Gift
1672 med Anna Catharina Ehrenborg.
En son till dem var riksrådet Olof
Nordenstråle, s. 505. Å. N.
Nordén, Gustaf Arthur,
skolman, arkeolog, f. 22 dec. 1891 i
Norrköping. Föräldrar: snickaren Gustaf
Fredrik N. och Ida Nilsson. — Efter
student ex. i Norrköping 1910 blev N.
fil. kand. 1913, fil. mag. 1923, fil. lic.
1925 och fil. dr 1926, allt i Uppsala,
Han tjänstgjorde som
folkhögskolelärare i Molkom 1912, i Lunnevad
1913—15 och på Hvilan 1915—18.
Åren 1918—20 var han red.-sekr. i
Norrköpings Tidningar, och 1920—21
var ban litterär medarbetare åt
Mauritz Stiller, varvid han bl. a. skrev
manuskriptet till dennes film
"Eroti-kon". Han tjänstgjorde vid
Norrköpings kommunala mellanskola 1921
—23, blev e. o. lärare vid Vasa
realskola i Stockholm 1925 och är
sedan 1933 adjunkt där i modersmålet
ocli tyska. Vid sidan av sin
lärargärning liar N. i stor utsträckning ägnat
sig åt kulturhistoria, arkeologi ocli
runologi. Sedan 1915 liar ban
företagit omfattande utgrävningar,
inventeringar och kartläggningar
avförhistoriska minnesmärken, framför allt
i Östergötland. Norrköpingsbygden
och de problem, som äro knutna till
denna, bar ban behandlat i ett stort
antal ofta fantasirika uppsatser, ss. i
"Saga och sägen i Bråbygden
insamlad och kommenterad" (1922) och
"Östergötlands järnålder" (1—2,
1929—43), ett stort upplagt verk över
lians utgrävningar, inventeringar av
fasta fornlämningar m. m.,
kombinerat med litterära uppgifter i de
fornnordiska sagorna, traditioner och
ortnamn. Bland N:s talrika bidrag till
Norrköpings historia märkes
"Norrköpings medeltid" (1918). I drsavh.
"Östergötlands bronsålder"
(1925—-26) har N. framför allt behandlat de
östgötska hällristningarna. Bland N:s
arbeten på det runologiska området
kunna nämnas "Ett rättsdokument
från en fornsvensk offerlund.
Oklun-daristningen, en nyupptäckt östgötsk
rökrune-inskrift" (Fornvännen 1931)
och "Bidrag till svensk runforskning"
(1943). — N:s teorier lia ofta mött
kritik från andra forskare, men ban
har spelat en stor roll genom att
framlägga ett betydande nytt material och
ställa gamla problem under debatt.
Han erhöll av Sv. fornminnesfören.
1939 Hildebrandspriset. År 1941 blev
ban korresponderande led. av Vitt.
akad. — Gift 1922 med Disa Janzon.
H. An.
Nordén, Nils, arkitekt, samlare,
f. 18 juli 1861 i Löderups skn,
Kris-tianst. län, † 16 juni 1922 i Umeå.
Föräldrar: hemmansägaren
SvenNils-son och Mätta Larsdotter. — Efter
genomgång av Tekn. skolans i
Stockholm bvggnadsavd. ocli Tekn.
högskolans avd. för arkitektur var N. 1892
—1905 verksam som praktiserande
arkitekt i Gävle. Han ägnade sig
särskilt åt byggnadsuppgifter av social
karaktär, ss. fattigvårdsanstalter och
skolhus, en verksamhet, som han
förberett genom specialstudier i flera
länder. Bland hans talrika arbeten
må nämnas kommunalhemmet i
Gällivare (1909—10), ålderdomshemmet
i Grangärde (1910—11), Kopparb.
läns sinnesslöanstalt vid Hedemora,
Skutskärs kyrka samt turisthotellen
i Rättvik och Orsa. N. omfattade med
varmt intresse nykterhetsrörelsen.
Han anordnade bl. a. ett flertal
utställningar i denna rörelses tjänst.
Han var stor samlare och ägde bl. a.
en kollektion nykterhetslitteratur på
omkr. 15 000 nr. — Gift 1914 med
Nanny Elisabet Johansson. M. L—n.
Nordenankar, ätt, vars äldste
kände stamfar Lara i Korparyd i
Virse-rums skn, Kalmar län, levde vid
mitten av 1600-talet, Hans son Petrus
Laurentii (f. 1655, † 1710),
kyrkoherde i Virserum och Järeda, Kalmar
län,, samt prost över Aspelands härad,
bildade efter födelsegården Korparyd
genom latinisering släktnamnet
Cor-vinus. Han blev far till kyrkoherden
i Hagebyhöga, östergötl. län, Daniel
Petri Corvin (f. 1687, † 1731). En
äldre son till denne, sjöofficeren och
sjömätaren Johan Corvin, adlades
1756 med namnet N. (N. 1). Bland
den sistnämndes yngre bröder, vilka
1772 adlades samt adopterades på sin
äldste broders adelskap, märkes
översten Alexander N. (f. 1725, † 1801).
Söner till denne voro
överstelöjtnanten i artilleriet med överstes avsked
Johan Fredrik N. (f. 1769, † 1821) och
landshövdingen i Kalmar län Gustaf
Peter N. (f. 1771, † 1839). Johan
Fredrik N. blev far till arméofficeren och
politikern Fredrik N. (N. 2) och
godsägaren Emil August N. (f. 1813, †
1899), från vilken alla nu levande medl.
av ätten härstamma. Den sistnämndes
son, överstelöjtnanten i armén Fredrik
Vilhelm Johan Emil N. (f. 1872, †
1941), blev far till laboratorn och
överläraren vid Statens inst. för
folkhälsan, med. lic. Carl Fredrik Richard
Fredriksson N. (f. 1898, † 1946).
1. Nordenankar, J o h a n, före
adlandet Corvin, sjöofficer, sjömätare,
f. 2 okt. 1722 i Orlunda skn,
östergötl. län, † 3 sept. 1804 på sin
egendom Fliseryd i Fliseryds skn, Kalmar
län. Föräldrar: kyrkoherden Daniel
Petri Corvin och Christina Lindevall.
— N. blev 1750 löjtnant vid
amiralitetet och var 1750—51 anställd som
midshipman i engelsk örlogstjänst.
År 1751 var ban dessutom först
befälhavare på en sv. paketbåt i Algier,
med vilken han led skeppsbrott, och
sedan i dejens av Algier tjänst
fartygschef på en fregatt. År 1752 var N.
anställd i maltesisk örlogstjänst ocli
deltog i en sjödrabbning mot
turkarna, Följ. år återgick han i sv. flottans
tjänst, befordrades 1755 till
kapten-löjtnant och blev 1756 adlad. År 1760
förordnades lian till informator i
sjöväsendet för den tolvårige
storamiralen hertig Karl (sedermera Karl
XIII). År 1766 blev N.
kommendörkapten, 1767 generaladjutant vid
örlogsflottan och 1772 konteramiral.
S. å. blev ban chef för galärflottan i
Stockholm. År 1776 blev lian
viceamiral och 1777 amiralitetsråd; 1779
erhöll han avsked. Det var emellertid
på sjökarteväscndets område, som N.
Johan Nordenankar. Gravyr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
