Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Nordenankar, Johan - 2. Nordenankar, Fredrik - Nordenberg, Bengt, målare, se nedan - Nordenberg, Henrik, målare, se nedan - Nordenberg, Magnus Otto - 1. Nordenberg, Bengt - 2. Nordenberg, Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordenankar
479
Nordenberg
fullgjorde sitt egentliga livsverk.
Redan 1758 fick han i uppdrag att
övervaka sjömätningarnas
skyndsamma bedrivande m. m. för
åstadkommande av bättre sjökort, till tjänst
även för den allmänna sjöfarten. Ären
1772—97 var N. av K. M:t förordnad
direktör för sjökartearbetet. Under
denna tid utgav lian en värdefull serie
sjökort över sv. farvatten, den s. k.
"Nordenankars atlas" (1782—97). K.
författade vår första lärobok i
navigation, "Inledning till
Styrmanskonsten" (1756) samt avh. "Om förmånen
och nödvändigheten af sjömakt". Han
invaldtes 1789 i Vet. akad. Ett av
Sjö-karteverkets nuvarande
mätningsfartyg har erhållit N:s namn. — Ogift.
A. G.
2. Nordenankar, Fredrik
Wilhelm, arméofficer, politiker, f. 19 sept.
1800 på Hammarstens egendom i
Grums skn, Värml. län, † 8 april 1858
i Karlstad. Föräldrar: översten
Johan Fredrik N. och Fredrika
Charlotta Löwenhielm. Brorsons son till
N. 1. -—- N. avlade studentex. i
Uppsala 1814 och kansliex. 18 IS samt
utnämndes till kornett i Livreg:s
husarkår s. å. och till major 1837. Han
erhöll överstelöjtnants avsked 1S50. N.
bevistade riksdagarna 1828, 1834,
1840, 1844 och 1847. Han hade
studerat d« anglosaxiska ländernas
statsfinansiella system och ville tillämpa
dem på sv. förhållanden. Inom
Riddarhusets liberala fraktion
betraktades N. som en auktoritet i finansiella
frågor och var aktiv medl. av
banko-utskottet, dit han invaldes 1834. ■—
N. var verksam vid grundandet av
Örebro och Smålands privatbanker
och var led. av direktionerna för dessa
samt för Värmlands privatbank. N.
var även bruksdisponent. Han blev
1844 led. av Krigsvet. akad. — Ogift.
F.M.
Nordenberg, Bengt, målare, se
nedan.
Nordenberg, Henrik, målare, se
nedan.
Nordenberg, Magnus Otto,
tekniker, militär, mystiker, f. 19 jan.
1705 i Sibbo skn i Nylands län,
Finland, † 23 aug. 1756 på Skräddarby
gård i samma skn och län. Föräldrar:
överinspektören över de Wredeska
godsen i Finland Johan Erik
Norberg och Maria Christina Björn.
Om N:s släkt se Nordenskiöld. — N.
visade tidigt stora tekniska och
naturvetenskapliga anlag och
intresserade sig liksom fadern för mystik.
Efter studier vid Uppsala univ.
företog han tjugu år gammal en resa, som
gick över de viktigaste hamn- och
handelsplatserna i Nordtyskland,
Holland, England, Frankrike och Italien.
Under de tre år resan varade studera-
de N. möjligheterna för den nordiska
trävaruhandeln på utlandet samt
undersökte vilka tekniska förbättringar,
som kunde göras inom
trävaruindustrin. Jämsides därmed studerade han
i Holland alkemi, anatomi och
mekanik. Han uppblandade gärna sina
naturvetenskapliga studier med
mystiska och exegetiska spekulationer.
Efter hemkomsten bodde han som
jordbrukare på Gerknäs säteri (nuv.
Eriksnäs) i Sibbo skn. Han anlade
1729 tills, med sin broder Carl
Fredrik Nordenskiöld på Fagerö i Sibbo
skn en såg, som emellertid ödelades
av ryssarna under kriget 1741—43.
N., som redan 1735 blivit medl. av
fortifikationskåren, blev 1741 ledare
av befästningsarbetena vid
Tavastehus slott och löjtnant s. å. Sedan han
1742 anklagats för att ha medverkat
till Tavastehus slotts kapitulation,
gick lian i rysk tjänst och blev
kanslichef vid den ryska länsstyr. i
Tavastehus. S. å. lämnade han denna
befattning och utförde 1743 på ryska
regeringens uppdrag fältmätningar i
Pyt-tis, Viborgs län. Han utnämndes 1744
till kapten vid ryska ingenjörkåren
men måste följ. år ta avsked på grund
av sin svenskvänlighet. Denna tog sig
bl. a. uttryck i en till ryska regeringen
framlämnad skrift, vars innehåll var
"ett välment förslag till en evig freds
återställande mellan de kristne", och
vara grundtanke torde varit att från
såväl svensk som rysk sida få
Finland förklarat för ett neutralt
område. N. kvarhölls i ett slags
fångenskap först i Fredrikshamn, som
tillfallit Ryssland vid fredsslutet 1743, ocli
sedan i Viborg (ryskt från 1710). Han
utlämnades emellertid 1748 till
Sverige, där han 1752 försattes på fri
fot, dock utan rätt att vidare ingå i
statens tjänst. Sina sista år tillbragte
han på brödernas egendomar i
Nylands län. — Gift 1734 med Anna
Catharina Heublein. A. H—ek.
1. Nordenberg, Bengt, målare,
f. 22 april 1822 på gården
Kompers-kulla, Jämshögs skn, Blek. län, † 16
dec. 1902 i Düsseldorf. Föräldrar:
torparen Per Jönsson Nord och Sissa
Bengtsdotter. — N., som växte upp
i fattigdom, visade redan som barn
konstnärliga anlag. Vid tolv års ålder
sattes lian i målarlära i Sölvesborg
och erhöll sju är senare gesällbrev.
Därefter praktiserade han som
yrkes-målare och utförde även åtskilliga
dekorativa väggmålningar i
lantgårdarna i sin hemtrakt. År 1843 for
N. till Stockholm. Han studerade i
Konstakad:s principskola men måste
av brist på medel inom kort återgå
till sitt yrke. N. kunde 1846 på
allvar återupptaga sina studier vid akad.
På hösten 1851 kom han till
Düsseldorf, vid vars konstakad. han var en
av de första svenskarna. N. blev för
återstoden av sitt liv düsseldorfare
men företog flera resor till
hemlandet. Med statsstipendium vistades N.
dessutom 1857—59 i Paris (studier
för Couture) samt i Rom och
Neapel. — N:s målningar äro med få
undantag scener ur sv. allmogeliv.
Han var beträffande motivval och
målningssätt påverkad av Tidemand,
vars medhjälpare och reskamrat han
en tid var. Under resorna i hemlandet
gjorde han talrika studier (i blyerts,
olja och akvarell) till de målningar,
som sedan utfördes i Düsseldorf. Men
åtskilligt- av den folkpsykologiska
äktheten gick förlorat på
ateljébil-derna, vilka även förlorade
studiernas måleriska friskhet. Av N:s
arbeten kunna nämnas de kända och
för hans ämneskrets karakteristiska
kompositionerna "Nattvardsgång i
en landskyrka" (1856, Oslo mus.),
"På orgelläktaren" (1856, Göteborgs
mus.), "Tiondemöte i Skåne" (ansedd
som N: s förnämsta verk, 1865, Nat.
mus.) och "En läsare stör fröjden i en
gillesstuga" (1866, Nat. mus.). N.
målade även altartavlor för många
kyrkor ss. Södra Unnaryds, Stenbrohults,
Pjätteryds och Jälluntofta (samtliga
i Småland). Bland N:s fåtaliga
porträtt märkas bilderna av Carl d’Unker
(1851, Nord. mus.) och Pehr Hörberg
(1858, Malmö mus.) samt
självporträtt (1893, Kulturhist. mus., Lund).
Bäst repr. är N. i Kulturhist. mus. i
Lund, som bl. a. äger flera av lians
skissböcker. N. blev led. av
Konstakad. 1866. — Gift 1) 1S50 med
Karolina Schultz; 2) 1S55 med Nanny
Sutt-hoff. — Litt.: A. E. Wengberg, "B.
N. i Rosenstrasse 3" (Ord och Bild
1922). E. C—d.
2. Nordenberg, Carl Henrik,
målare, f. 19 maj 1857 i Asarums skn,
Blek. län, † 192S i Düsseldorf.
Föräldrar: målaren Lars Peter N. ocli
Bengt Nordenberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
