Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Nordendahl, Einar - 2. Nordendahl, Kerstin - Nordenfalk, ätt - 1. Nordenfalk, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordendahl
4S4
Nordenfalk
ombudsman hos Sv.
byggnadsentre-prenörsfören. Han var led. av
Stockholms gatunämnd 1936—46 samt led.
av Statens trafikkommission
1940—-42. Sedan 1936 är ban en av de tre
kommitterade för K. A. K:s "Carl
Smitts vägfond". Han liar publicerat
ett större antal skrifter i byggnads-,
trafik- och vägfrågor. Han blev led. av
Ing. vet. akad. 1943. — Ogift. M. B.
2. Nordendahl, Kerstin Maria,
sjuksköterskeinspektris, f. 19 jan.
1881 i Borås. Syster till N. 1. — N.
fick sin sjuksköterskeutbildning vid
Sophiahemmet och var därefter
operations- och avd.-sköterska vid
Serafimerlasarettet 1910, vid
Sabbatsbergs sjukhus 1911—19, där hon
också tjänstgjorde som
instruktionssköterska, och föreståndarinna för
Statens distriktssköterskeskola 1920
—38. Hon var 1920—42 statens
in-spektris över sjuksköterskeväsendet
ocli 1942—44 byråinspektör i
Medi-cinalstyr. — Under resor i de
nordiska länderna samt i England,
Tyskland, Förenta staterna och Kanada liar
N. idkat studier bl. a. rörande
sjuksköterskeskolor. Därjämte har hon
utfört en rad utredningar angående
sjuksköterskeväsendet och varit flitig
skribent i detta ämne i olika
fackpublikationer. Hon liar medverkat vid
den omorganisation av
sjuksköterskeväsendet, som beslöts av riksdagen
1919, och därvid särskilt tagit del i
organiseringen av det förebyggande
hälsovårdsarbetet. Hon deltog ss.
sjuksköterska i den sv.
hjälpverksamheten i Grekland under andra
Balkan-kriget 1913 samt i
invalidtransporterna efter första världskriget ocli
tillerkändes därför olika
rödakorsmedal-jer. År 1947 erhöll hon Florence
Nightingalemedaljen. — Ogift. H. ö.
Nordenfalk, ätt, som har
gemensamt ursprung med släkten Noreen
och adliga ätten Löwenhielm. En son
till kyrkoherden i Nor i Värmland,
Kerstin Nordendahl.
prosten Erlandus Gudmundi (f. 1554,
† 1630), kyrkoherden i Nor Mathias
Erlandi Norenius (f. 1605, † 1680),
blev farfars far till revisionssekr.
Johan Noreen (f. 1727, † 1806), som 1769
adlades med namnet N. En son till
honom, brukspatronen på Gålsjö
järnbruk i Ångermanland Carl
Fredrik N. (f. 1768, † 1825), blev far till
ämbetsmannen och politikern Jolian
N. (N. 1), som 1838 upphöjdes i
friherrligt stånd. En äldre son till N. 1,
politikern, godsägaren och
konstvännen friherre Johan N. (N. 2), blev far
till ryttmästaren,
kabinettskammarherren och godsägaren friherre Johan
Axel N. (f. 1866). Söner till denne äro
juristen och bokförläggaren Johan N.
(N. 4) och konsthistorikern ocli
museimannen Carl N. (N. 5). En yngre
son till N. 1 var ämbetsmannen ocli
politikern Carl N. (N. 3).
1. Nordenfalk, Johan, friherre,
ämbetsman, politiker, f. 9 sept. 1796
på Gålsjö bruk, Boteå skn,
Ångermanland, † 9 mars 1S46 i Stockholm.
Föräldrar: brukspatronen Carl
Fredrik N. och Hedvig Sofia Hjärne. -—■
Efter genomgång av Härnösands
skola och gymnasium 1805—14 blev N.
sistn. år student i Uppsala, där lian
1816 avlade både juridisk och
kameral ex. Åren IS 18—19 innehade N.
domareförordnanden i Ångermanlands
s. domsaga. År 1S21 erhöll han
häradshövdings namn, ocli 1823 blev han
assessor i Svea hovrätt. Sistn. år blev N.
även tf. revisionssekr., och 1825
utnämndes ban till protokollssekr. i K.
M:ts kansli, där han 1826 avancerade
till förste expeditionssekr. I febr. 1828
blev N., endast trettioett år gammal,
tf., senare s. å. ord. statssekr. för
krigsärenden. Han lierade sig med sin
företrädare C. J. af Nordin och vann
tills, med denne till en början stort
inflytande över konungen. Nordins ocli
därmed även N:s framgångar lios
konungen synas emellertid lia upphört
redan hösten 1828 med Magnus Brahes
utnämning till generaladjutant. Brahe
förstod snart att helt omintetgöra det
Nordin-No rdenfalkska programmet
för 1828 års riksdag. En av
huvudpunkterna i detta program var
avskaffandet av den s. k.
mötespassevo-lansen, d. v. s. rust- och rotehållarnas
avgifter för att underhålla soldaterna
vid mötena. Konungen, som tidigare
ställt sig positiv, omstämdes
emellertid av Brahe och fattade ett beslut,
mot vilket samtliga statsråd
reserverade sig. Då Brahe i febr. 1830 blev
ordf. för en kommitté med uppgift
att utarbeta förslag till en ny
lönereglering för den indelta armén,
begärde N., under vilkens område
ärendet egentligen hörde, avsked, vilket
ej beviljades. I stället erhöll lian sex
Johan Nordenfalk (1). Målning (detalj) av
O. J. Södermark 1831.
månaders tjänstledighet. Efter sitt
återin|träde i tjänst i sept. s. å.
reserverade lian sig mot konungens beslut
att försöka genomföra en
löneförbättring för gardesreg. genom att
använda besparingarna på tredje
huvudtiteln, sedan riksdagen avslagit en k.
proposition med begäran om anslag
därtill. Då konungen senare
fastställde de ifrågavarande
avlöningsstaterna, begärde den rakryggade N. i febr.
1831 ånyo sitt avsked, vilket nu
beviljades. — Genom sitt giftermål 1828
liade N. kommit i besittning av en
ansenlig förmögenhet och stora
jordegendomar, som gjorde lionom
oberoende av statstjänsten. Konungen
var honom emellertid alltjämt
bevågen, och sedan N. blivit upphöjd i
friherrligt stånd 1838, nämndes lian
1S40 allvarligt som
statsrådskandidat. Den liberale N. var dock
ingalunda villig, fastän t. o. m.
justitie-statsministerposten erbjöds honom, att
i oppositionens skärseld klä skott för
regimens politiska försyndelser. N.,
som stod kronprinsen nära, inträdde
emellertid’efter tronskiftet i maj 1844
som konsultativt statsråd och senare,
i dec. s. å., som justitiestatsminister.
Under riksdagen 1844 yttrade N. om
representationsreformen, att frågan
ej mer kunde falla, ett uttalande, som
skarpt kritiserades på konservativt
håll men hälsades med jubel av
liberalerna. Han blev ordf. i den
representationskommitté, som med
anledning av 1S44 års riksdagsbeslut
tillsattes för att utarbeta förslag till
ombildning av representationen. —
N. var mycket intresserad av en
allmän hypoteksinrättning för det sv.
jordbruket. Vid 1840 års riksdag
motionerade han om att de enskilda
hy-poteksinrättningar, som under
1830-talet bildats i Sverige, skulle
garanteras av staten. Vid slutet av nämnda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
