Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Nordenskjöld, Henric - 18. Nordenskiöld, Erland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordenskiöld
501
Nordenskiöld
hovrätten 1937—43; sistn. år erhöll
han avsked med pension. N. har även
varit tf. justitiekansler under olika
perioder samt är särskild
skiljedomare i arbetstvister sedan 1929
ocli ordf. i dissenterlagskommittén
sedan 1943 samt led. av
Utlänningsnämnden sedan 1938. Han var tf.
president i Kammarrätten och ordf. i
Krigskon junkturskatterådet 1943—
45. Åren 1938—44 var N. led. av
Riddarhusdirektionen. — Gift 1919 med
Margareta Maria Beatrice Svahn.
L. T—r.
18. Nordenskiöld, Nils Erland
Herbert, friherre, forskningsresande,
etnograf, f. 19 juli 1877 på Ström i
Tveta skn, Stockholms län, † 5 juli
1932 i Göteborg. Bror till N. 12. —
N. avlade mogenhetsex. i Falun 1896
och blev fil. kand. i Uppsala 1898.
Följ. år företog han sin första färd
till Sydamerika, där han vid Ultima
Esperanza i Patagonien undersökte
grottor med rester efter mastodonter
och med dem samtida människor.
Härmed inledde han en lång period av
forskningsfärder, avbrutna av
kortare uppehåll i Sverige ocli stoppade
av det första världskriget. N". ledde
den stort upplagda, resultatrika
Cha-co-Cordiller-expeditionen 1901—02;
deltagare voro E. von Rosen, R. Fries,
G. von Hofsten och den i Argentina
bosatte arkeologen E. Boman.
Expeditionen hemförde ett mycket rikt
material belysande nutida och forntida
kultur, levande och utdöd fauna samt
växtvärlden i gränsområdet mellan
Argentina och Bolivia. N. framlade
resultaten av sina zoologiska och
pa-leontologiska forskningar fore och
under expeditionen i flera uppsatser.
Under denna resa väcktes hans
intresse för Sydamerikas indianer,
deras kultur, historia ocli förhistoria,
och detta forskningsområde fångade
honom snart helt. Åren 1904—05
företog N. tills, med bl. a. N. Holmgren
en expedition till Bolivias högland,
främst trakterna kring La Paz och
Titicacasjön samt Andernas
sluttningar vid Rio Madre de Dios och
Rio Beni. Av de arbeten han utförde
där märkas främst undersökningar
av "chulpas", gamla gravar. De
arkeologiska och etnografiska
resultaten från andra och tredje resan
publicerade ban i reseskildringen "Från
högfjäll och urskogar" (1903; på
tyska 1910) samt i ett flertal
uppsatser, bl. a. "Arkeologiska
undersökningar i Perus och Bolivias
gränstrakter 1904—1905" (Vet. akad:s
handl. 1906). — Under Hj. Stolpe,
den egentlige danaren av Riksmus :s
etnografiska avd., utbildades N. till
etnograf, och efter Stolpes död skötte
lian museet 1906—07. Därunder ut-
Erland Nordenskiöld.
ökade lian samlingarna på ett
enastående sätt, bl. a, genom att ban
fick till stånd den stora s. k.
Etnografiska missionsutställningen, för
vilken han intresserat sv. missionärer
att hemsända etnografiska
samlingar; dessa har lian beskrivit i den
värdefulla skriften "Etnografiska
bidrag af svenska missionärer i Afrika"
(1907). Då N. förbigicks vid
tillsättandet av föreståndarebefattningen
vid museet, begav han sig ånvo på
resa. Från n. Argentina gick färden
1908—09 till Rio Guaporé i Bolivias
lågland, där lian studerade mer eller
mindre ursprungliga indianstammar
samt utgrävde förspanska grav- och
boplatser, s. k. "mounds". Denna del
av resan liar lian skildrat i "Indianer
och hvita i nordöstra Bolivia" (1911;
på tyska 1922). De kanske viktigaste
resultaten vann ban, då han levde
indianliv hos Chacos primitiva, på
den tiden ännu föga kulturpåverkade
indianer. Han har skildrat sina
upplevelser och sina studier av de
materiella och sociala förhållandena i
indiansamhället i "Indianlif i El
Gran Chaco" (1910; 2:a uppl. 1926;
på tyska 1912 och 1925, på franska
1912), vilken torde vara en klassisk
reseskildring och en av de bästa och
sannaste indianböcker, som skrivits.
— N. blev 1913 intendent vid
Göteborgs mus:s etnografiska avd., och
s. å. begav ban sig, åtföljd av sin
hustru, ut på sin femte färd, även nu
till gränsområdena mellan
Argentina, Bolivia ocli Brasilien. Även från
denna färd, som avbröts genom första
världskrigets utbrott 1914, hemförde
lian rika etnografiska samlingar med
spillror efter döda kulturer. Genom
honom liar material från av forskare
aldrig tidigare besökta folkgrupper
berikat bilden av Sydamerikas
skiftande indiankulturer. Resan ocli dess
resultat har N. skildrat i den stora
och praktfulla volymen "Forskningar
och äventyr i Sydamerika" (1915; på
tyska 1924). — Efter hemkomsten tog
N. itu med att ordna sin avd. vid
Göteborgs mus. Av amerikanskt material
fanns där föga mer än vad ban hem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
