Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordfeldt, Bror - Nordfelt, Alfred - Nordforss, Carl Gustaf - Nordgren, Ali, folkhögskoleman, se s. 510 - Nordgren, Anna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordfeldt
508
Nordgren
Nordfeldt, Bror Julius, målare,
f. 13 april 1878 i S. Sallerups skn,
Malmöh. län. Föräldrar:
hemmansägaren Nils Olsson och Ingrid Sofia
Nordfelt. — N. for 1891 till Förenta
staterna, där han efter några år som
fabriksarbetare, expedit och typograf
började studera på konstakad. i
Chicago. När lians lärare, muralmålaren
Albert Herter, fick i uppdrag att
dekorera Förenta staternas hall på
Parisutställningen 1900, följde N. med som
assistent. Samtidigt fortsatte ban sina
studier för J. P. Laurens i Paris. Han
gjorde sedan under flera år
vidsträckta resor i Frankrike, Italien, Spanien
och Marocko samt studerade för F.
M. Fletcher i Reading, England.
Under denna tid besökte lian även
Sverige. Han återvände till Förenta
staterna 1914 och tjänstgjorde 1918 i
amerikanska flottan som
camouflage-målare. Åren 1918—29 var lian bosatt
i Santa Fé i New Mexico, där han
ägnade sig åt konstnärlig verksamhet.
Han var guest prof. vid Utah State
Agricultural College, Logan, 1930, vid
Minneapolis School of Fine Arts 1933,
i Wliicliita, Kansas, 1934 ocli vid
Uni-versity of Texas, Austin, 1941—43.
Sedan 1938 är han bosatt i
Lambert-ville, New Jersey. -— N. är en av de
mest uppmärksammade men även mest
omstridda av de svensk-amerikanska
konstnärerna. Han liar målat såväl
porträtt som landskap — även ett
femtiotal dukar med motiv från
Sverige — samt framträtt som grafiker.
Han är repr. bl. a, i Chicago
konstakad., i Public Library, New York,
och i Nasjonalgalleriet, Oslo. -—- Gift
1909—44 med läkaren Margaret
Doo-little; 2) 1945 med målarinnan Emili/
Abbott. T. M.
Nordfelt, Alfred, språkman,
skolman, f. 17 maj 1864 i Vänersborg,
† 28 sept. 1942 i Stockholm.
Föräldrar: byggmästaren Sven Olsson ocli
Maria Nordfelt. — N. avlade
mogenlietsex. i Vänersborg 1883 samt blev
fil. kand. 1885, fil. lic. 1888 och fil. dr
1891. allt i Uppsala. Han var lektor
vid Högre realläroverket å Norrmalm
i Stockholm 1896—1929 men kom
endast några få år att bestrida denna
tjänst. Efter att 1899—1902 ha
fungerat som sekr. i den kommitté, vars
arbete resulterade i 1904 års stora
läroverksreform, kallades N. till
läroverksråd och led. av den då nyinrättade
Överstyr, för rikets allm. läroverk,
som han tillhörde 1905—11. Åren 1911
—29 var han rektor vid Högre allm.
läroverket i Uppsala. Han var led. av
kommittén för omorganisation av
Sjökrigsskolan 1906—OS, kommittén
för handelsundervisningens ordnande
1913—15, den s. k. stora
löneregleringskommittén 1917—IS och lärar-
Alfred Nordfelt.
lönekommittén 1920—23 samt
tillhörde de sakkunniga, som 1927—30
hade att närmare utforma 1927 års
läroverksreform. Åren 1905—18 var
lian inspektör för de statsunderstödda
handelsgymnasierna; 1920—26 var
lian ordf. i Rektorernas fören. Utöver
språkvetenskapliga avh.,
företrädesvis i romansk filologi, publicerade han
bl. a. en handbok i
läroverksförfattningar (1910—11, tills, med B. J:son
Bergqvist). Ett urval ur hans
efterlämnade memoarer har publicerats i
Årsböcker i sv. undervisningshistoria
(67, 1943). — Gift 1892 med Maria
Fredrika Claesson. C. K.
Nordforss, Carl Gustaf,
arméofficer, teaterledare, författare, f. 2
aug. 1763 i Malingsbo skn, Kopparb.
län, † 27 juli 1S32 i Stockholm.
Föräldrar: brukspredikanten Anders N.
och Elisabet Arosén. — N.
undervisades i hemmet av sin fader och tjänade
samtidigt som bruksbokhållare vid
Malingsbo. År 17S5 flyttade lian till
Stockholm och tjänstgjorde som
ac-cisskrivare vid Tullverket till 1788.
Vid krigsutbrottet s. å. tog lian tjänst
som volontär vid artilleriet ocli
avancerade till kapten vid Göta garde 1794
och major där 1798. Han var 1790—
98 regementskvartermästare ocli
rege-mentsskrivare vid samma garde. Efter
att lia tagit avsked sistn. år
placerades lian i Generalstaben oeh blev
överstelöjtnant i armén 1812 samt erhöll
överstes namn 1815. — N. var sedan
unga år vittert intresserad ocli kom
att särskilt inrikta sig på dramatiken.
Av Gustav III utnämndes han 1790
till andre dir. vid den K. dramatiska
scenen och innehade denna post till
1799. Från sistn. år hade lian
motsvarande befattning vid K. teatern. Han
avgick 1818 med pension. — N. kan
betecknas som den siste repr. för den
gustavianska tidens smak inom
teatern, framför allt genom att i regin
främst tillgodose de estetiska kraven.
Under sin tid vid de k. teatrarna var
lian den sammanhållande kraften
såväl på det konstnärliga området som
till stor del i fråga om förvaltningen.
Som regissör och konstnärlig ledare
var han den förste inom sv. teater, som
mer ingående vinnlade sig om
iscensättningen genom någorlunda
detaljerade skisser och ansatser till
utarbetat rörelseschema. Hans intentioner
på detta område fullföljdes ett
årtionde senare på ett mer självständigt sätt
av Gustaf Lagerbjelke. Såvitt de
ekonomiska möjligheterna tilläto, höll N.
en god ordning inom teatern, ocli hans
repertoar var välplanerad och
omväxlande. De yttre
omständigheterna, särskilt av ekonomisk art, blevo
emellertid allt svårare, och då ban
lämnade sin verksamhet, var han
bitter och besviken. En stor insats
gjorde N. som översättare och bearbetare
av ett åttiotal operor, komedier och
farser. Han framträdde också med
egna pjäser, ss. "Tanddoktorn" (1800)
och "Torparen" (1S03). Han var
dessutom en flitig poet och erövrade vid
tre tillfällen Sv. akad:s stora pris. I
skilda tidn., ss. Stockholms Posten och
Anmärkaren, medarbetade han med
artiklar, recensioner ocli poesi. I
Post-och Inrikes-Tidn. redigerade han de
utländska nyheterna. Till N:s vänner
hörde bl. a. Leopold, och genom
dennes rekommendation erhöll lian en
pension på livstid från Sv. akad. Han
blev led. av Mus. akad. 1800. — Gift
1) 1795 med Christina Hedvig
Koers-ner, † 1797; 2) 1805 med Wilhelmina
Fredrica Lovisa Wenström. ■—- En
bror till N. var kaptenen vid Göta
livgarde Erie Ulrik N. (f. 1771, †
1806), vilken framträdde ss. flitig
förf. i militära och politiska ämnen
och genom sin frispråkighet (bl. a. i
tidskr. Telegraphen, som lian utgav
1797—98) ådrog sig de styrandes
missnöje. H. U.
Nordgren, Ali, folkhögskoleman,
se s. 510.
Nordgren, Anna Christina,
målarinna, f. 13 maj 1847 i Mariestad,
† 10 sept. 1916 i Skara. Föräldrar:
godsägaren Frans Jolian N. och Anna
Charlotta Lundahl. — Efter studier
vid Konstakad. för Chr. Boklund 1867
—74 vistades N. åtta år i Frankrike,
där hon erhöll undervisning av T.
Robert-Fleury, varpå lion bosatte sig
i London. Därifrån gjorde lion resor
till Irland, Holland, Frankrike,
särskilt Bretagne, och Sverige. I slutet
av 1890-talet återvände lion till
hemlandet och bosatte sig i Lund. N.
gjorde sig känd som en skicklig
porträttmålarinna — ex. utgöra
porträtt av Berndt Lindholm och Carl
Snoilsky — men framför allt ägnade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
