Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordin, Lorents - Nordin, Richard - Nordin, af Nordin, släkt - 1. Nordin, Johan Magnus af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordin
513
af Nordin
Richard Nordin.
land, † 3 okt. 1786 i Stockholm. —
N~. blev mästare i Stockholm 1752
och fick senare befattning som
hov-schatullmakare. Han var en av de
mest betydande möbelsnickarna
under rokokon i Sverige. N. idkade
långvariga studier i Paris och bidrog vid
hemkomsten i hög grad till
spridandet av fransk möbelstil. En stor del
av rokokons fanermöbler i K.
husge-rådskammarens samlingar äro
signerade av honom. År 1752 tillverkade
N., troligen efter Hårlemans
ritningar, de första av en rad utsökt vackra
skåp i cederträ och fanerad valnöt,
avsedda för drottning Lovisa Ulrikas
insekts- och myntsamlingar på
Drottningholm; de befinna sig nu i K.
myntkabinettet. N. representerar en
sansad rokoko, och hans möbler
utmärka sig för lugna former ocli
måttfulla ornament och beslag. Ett
utmärkt exempel är en sekretär i
Nord. mus., som tillhört hertig
Fredrik Adolf. Den har rokokons mjuka,
svängda former och en enkel
rutinläggning. År 1767 lär N. lia skickat
över stora sändningar möbler till
Danzig och Stralsund, däribland
skrivbord, byråar, sekretärer m. m. Han
använde sign.: "L. Nordin". — Gift
1) 1744 med Gertrud Löf qvist, † 1776;
2) 1778 med Anna Elisabet Meijer. —
Litt.: J. Böttiger, "Kungl,
hof-schatullmakaren och ebenisten Georg
Haupt" (1901). M.F—ck.
Nordin, Carl Richard„
skolman, historiker, tidningsman, f. 8
juli 1867 i Kolbäcks skn, Västmanl.
län, † 14 april 1929 i Uppsala.
Föräldrar: kusken Carl Erik N. och
Sofia Albertina Brostedt. — Efter
mogenhetsex. i Västerås 1888 blev N. fil.
kand. 1890 samt fil. lic. och fil. dr
1S93, allt i Uppsala. Från sistn. år
tjänstgjorde han som läroverkslärare;
lian var adjunkt vid Karlstads
läroverk 1903—07 samt lektor vid öster-
sunds läroverk 1907—08 och vid
Uppsala läroverk från 1908. Han
grundade 1901 och utgav till 1920 Tidn. för
Sveriges läroverk. Vid sidan av
lärar-verksamheten var han red. för Nya
Wermlands-Tidn. 1899—1902, för
Värmlands Dagblad 1902—05 samt
för den högkyrkliga Dagens Tidn. 1919
—22 och 1925—26. N. var en
mångsidigt bildad, vidsynt man, idérik och
fängslande. Politiskt konservativ,
intog han gärna en utpräglat
fosterländsk ståndpunkt. — N. var en flitig
författare i historiska och
pedagogiska ämnen; bl. a. var han
medutgi-vare för Skandinavien av den tyska
historiska tidskr. Klio. Han
publicerade flera avh. inom antikens historia,
ss. "Studien in der Tliemistoklesfrage"
(drsavh., 1893) och "Die äussere
Politik Spartas zur Zeit der ersten
Per-serkriege" (s. å.). I en lärobok i allm.
historia för gymnasiet, utg. av N.
tills, med S. Samuelsson, utarbetade
N. delarna om forntiden (1917—18).
— Gift 1896 med Ellen Maria
Run-ström. I. Sth.
Nordin, af Nordin, släkt, vars
äldste kände stamfar Måns Nilsson
blev far till Nils Månsson (f. i slutet
av 1590-talet i Norrköping), som
bodde vid Kopparberget i Dalarna.
Släktnamnet N. antogs av hans sonson,
länsmannen i Ragunda tingslag Måns
Carlsson N. (f. 1662, † 1745), far till
kyrkoherden i Bygdeå, Västerb. län,
Carl Magnus N. (f. 1712, † 1773).
Dennes äldre son, ämbetsmannen,
bruksmannen och politikern Johan Magnus
N. (N. 1), adlades 1788 med namnet
af N., uppflyttades 1792 i
riddarklas-sen och upphöjdes 1800 i friherrligt
stånd. Med hans son, brukspatronen,
politikern och ämbetsmannen friherre
Carl Johan af N. (N. 3), utdog denna
gren av släkten. Kyrkoherden Carl
Magnus N:s yngre son var biskopen,
historikern och politikern Carl Gustaf
N. (N. 2). Dennes barn adlades 1807
och adopterades på farbroderns (N. 1)
adliga namn och nummer. Bland
sönerna märkas lektorn i historia vid
Härnösands gymnasium Carl Jakob af N.
(f. 1797, † 1874), med vilken ätten
utslocknade på manssidan, och
generalmajoren Gustaf af N. (f. 1799, † 1S67),
som 1S45—56 var envoyé i S:t
Petersburg.
1. Nordin, Johan Magnus af,
före adlandet Nordin, friherre,
ämbetsman, bruksman, politiker, f. 16
juni 1746 i Stockholm. † 15 mars 1823
på Forsbacka bruk i Valbo skn,
Gästrikland. Föräldrar: kyrkoherden Carl
Magnus N. och Margareta Stecksenia.
—- N. blev student i Uppsala 1763 och
disputerade 1766 på en avh. i juridik.
Sistn. år inskrevs han som auskultant
i Svea hovrätt, där han 1769 avance-
Johan Magnus af Nordin. Målning (detalj) av
C. F. von Breda (Örebro museum).
råde till v. fiskal. År 1770 blev han
landssekr. i Gävleb. län efter förord av
sin gynnare, landshövdingen i länet
Carl Sparre. Denna utnämning blev en
av utgångspunkterna för mössornas
angrepp mot hattrådet vid riksdagen
1772. N. fick emellertid behålla sin
tjänst. Han blev 1774 häradshövding i
Gästrikland och 1777 lagman i
Västernorrland. Dessutom köpte han sistn.
år Forsbacka bruk, som under hans
ledning utvidgades och
moderniserades; bl. a. igångsatte han 1784
stålbränning, på vilket område bruket
småningom blev ett av landets främsta.
N. var även verksam som
kronobrän-neriarrendator. — År 178S kom N:s
politiska genombrott. Han adlades och
utnämndes på G. M. Armfelts inrådan
till tf. landshövding i Gävleb. län med
undanskjutande av den oppositionellt
sinnade landshövdingen F. A. U.
Cronstedt. På hösten 1788 organiserade N.
Hälsinge frikår till länets försvar.
Under riksdagen 1788—89 tillhörde
han kretsen av konungens närmaste
medhjälpare och var
förbindelselänken mellan Gustav III och
lantmarskalken Charles Emil Lewenhaupt. År
1790 blev han landshövding i Kopparb.
län, en post, som han behöll till 1812.
Sedan han under hösten 1791
deltagit i förberedelserna till den
stundande riksdagen, förordnades han av
Gustav III till befallningshavande och
ståthållare i Gävle under riksdagen.
I likhet med andra gustavianer
utsattes han efter konungens död för
misstänksamhet från de nya styrandes
sida och blev t. o. m. uppvaktad av en
spion från Reuterholm — f. ö. ingen
annan än Hans Hierta (sedermera
Järta). I Armfelts planerade nya
regering påstås N. lia varit påtänkt
som statssekr. Till Gustav IV Adolf
synes han ha stått i gott förhållande.
Vid riksdagen i Norrköping 1800, där
33 Svenska män och kvinnor V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
