Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Nordlander, Anna - Nordlindh, Daniel - Nordling, Adolf - Nordling, Gerda, målarinna, grafiker, se s. 520 - Nordling, Gustaf, affärsman, se s. 520 - Nordling, Johan, journalist, författare, se s. 520 - Nordling, Raoul, affärsman, se s. 520 - 1. Nordling, Teodor - 2. Nordling, Viktor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordlindh
519
Nordling
"Fiolspelare", "Dam med apa" och
"Fattiga barn mata sparvar" äro
några andra av hennes karakteristiska
kompositioner. Efter återkomsten till
Sverige var N. bosatt i sin födelsestad
Skellefteå, där hon med förkärlek
behandlade lappländska genremotiv. —
N., som var en mycket begåvad
kolorist, visar i sina arbeten tydlig
påverkan av Höckert. Hennes målningssätt
var brett och kraftigt. Förutom
genrebilder målade hon även porträtt, av
vilka kunna nämnas bilden av fadern
samt ett självporträtt (i Nat. mus.).
— Ogift. E. C—d.
Nordlindh, D a n i e l, biskop, f. 19
febr. 1662 på Månsbo gård i Avesta,
† 15 dec. 1728 i Stockholm.
Föräldrar: lantdomaren Erik Erlandsson
Norænius och Catharina (Carin)
Bränder. ■—- N. inskrevs redan 1672
vid Uppsala univ. och blev fil. kand.
där 1687. Efter en studieresa till
Tyskland, Holland och England blev
han magister i Uppsala 1691 och
prästvigd följ. år. Han utnämndes
1692 till pastor vid Dalreg. och 1695
till reg.-pastor vid Livgardet. År 1700
befordrades han till kyrkoherde i
Folkärna men tillträdde aldrig, då
han s. å. av drottning Ulrika
Eleonora utnämndes till hovpredikant. N.
blev 1703 även lärare i teologi och
kyrkohistoria för hertig Karl Fredrik
av Holstein. Han blev 1708
kyrkoherde i Eiddarholmsförs. och 1710 i Klara
förs. i Stockholm samt s. å.
kontraktsprost i v. Roslags kontrakt. År
1716 utnämndes han till
superintendent över Karlstads stift och följ. år
till biskop i Strängnäs stift. Han
promoverades 1719 till teol. dr. — N.
skall lia varit en mycket god
predikant och stod särskilt i gunst hos
kungahuset. —- Gift 1695 med Anna
Brunner. T. M.
Nordling, Adolf Fredrik,
målare, f. 29 mars 1840 i Karlskrona, † 27
jan. 1888 i Stockholm. Föräldrar:
kvartersmannen vid Kungl,
skeppsvarvet i Karlskrona Gustaf Norling
och Britta Catharina Pettersson. ■—•
N. var till en början skeppsgosse i
Karlskrona. Han studerade vid
Konstakad. i Stockholm 1866—71 och var
1872—73 elev till marinmålaren C.
Fr. Sörensen i Köpenhamn. Han
gjorde sedan en studieresa i Norge och
vistades därefter någon tid i
Düsseldorf, innan ban slog sig ned i
Stockholm. Han hade där att kämpa med
stora ekonomiska svårigheter. N:s
fri-luftsmåleri liar en nästan
impressionistisk karaktär. Hans
marinmålningar med segelfartyg och ångare i
storm eller stiltje äro utförda med
livfull och ljus kolorit och med en för
tiden ovanlig bredd. N. är repr. med
en stor samling utmärkta teckningar
Teodor Nordling.
i Sjöhist. mus., Stockholm, samt i
Nat. mus. och Göteborgs mus. — Ogift.
E. C—d.
Nordling, Gerda, målarinna,
grafiker, se s. 520.
Nordling, Gustaf, affärsman, se
s. 520.
Nordling, Johan, journalist,
författare, se s. 520.
Nordling, Raoul, affärsman, se
s. 520.
1. Nordling, Johan T e o d o r,
orientalist, f. 19 jan. 1826 i Stockholm,
† 24 juni 1890 i Uppsala. Föräldrar:
läroverkskollegan, sedermera
kyrkoherden i Edebo förs.,
kontraktsprosten Johan N. och Fredrika
Ze-nius. — N. blev student 1845, fil.
kand. 1849 och fil. mag. 1851 samt
docent i arabiska sistn. år, allt i
Uppsala. Han blev adjunkt i
österländska språk 1856. Efter olika
prof.-förordnanden utnämndes N. till prof.
i semitiska språk vid Uppsala univ.
1876. Hans produktion var icke
omfattande men för sin tid otvivelaktigt
av god halt. Huvudparten av sina
krafter och sitt intresse ägnade han
åt hebreiskan, där han utgav "Den
svaga verb-bildningen i hebreiskan"
(Uppsala univ:s årsskrift 1871; 2:a
uppl. 1879), "De allmänna
vokalförändringarna i hebreiska språket"
(1873; 2:a uppl. 1879) och en övers,
av Jobs bok (1874—77). Som led. 1867
—70 av den nämnd, som granskade
bibelkommissionens provövers.,
utförde N. ett energiskt och
förtjänstfullt arbete. Även på det arabiska
språkområdet var han en god filolog.
Hans intresse koncentrerade sig där
till Koranen, på vilket område han
visade sin sakkunskap genom en
synnerligen skarp men välgrundad
granskning av den berömde arabisten
Tornbergs Koranövers, (i Uppsala univ:s
årsskrift 1S76). Som forskare kan N.
betecknas som den siste av den äldre
generation semitister, vilkas egentliga
insats icke sträckte sig längre än till
arabiskan och bibelhebreiskan. — Gift
1862 med Sofia Charlotta Lindahl.
G. Wn.
2. Nordling, Ernst Viktor,
rättsvetenskapsman, f. 25 april 1832 i
Stockholm, † 26 jan. 189S i Uppsala.
Bror till N. 1. — N. blev student vid
Uppsala univ. 1849, jur. utr. kand.
1856 oeh disputerade 1859 för
docentur på avh. "Om servituter enligt
svensk lag" (2: a uppl. 1868). Han blev
s. å. docent i civilrätt och romersk
rätt och kort därefter adjunkt i
romersk rätt och sv. allm. lagfarenhet
samt 1867 prof. i romersk rätt,
juridisk encyklopedi oeh rättshistoria,
allt vid Uppsala univ. Utan egen
ansökan erhöll han 1S68 förflyttning till
professuren i sv. civilrätt vid univ.
Vid Lunds univ:s jubelfest 1868
kreerades N. till jur. utr. dr, och vid
jubelfesten i Uppsala 1893
promoverades lian till fil. hedersdr. — Bland
N:s skrifter märkas "Om remedia
juris enligt svensk lag" (1863), "Om res
fungibiles och därmed
sammanhängande ämnen" (1S66; 2:a uppl. 1877),
"Om präskription enligt svensk
allmän förmögenhetsrätt" (1877), "De
nye lagfarts- och inteekningslagarne
med tillhörande författningar
utlagda" (jubelfestskrift 1877; 2:a uppl.
1888) samt "Förhandlingen om rätt
i förmögenhetsrättsliga saker och
bevisbördans fördelning mellan stridiga
parter" (1S86). Dessutom liar
Juridiska fören. i Uppsala utgivit
"Anteckningar efter prof. E. V. Nordlings
föreläsningar öfver ärfdabalken"
(1S72, 1878, 1885) samt
"Anteckningar efter prof. E. V. Nordlings
föreläsningar i svensk civilrätt, allmänna
delen" (1882, 1891, 1913). — N. var
en av sin tids mest betydande sv.
jurister. Han har haft stort
inflytande på lagstiftning och rättskipning,
främst tack vare sin inriktning på
Viktor Nordling. Träsnitt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
