- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
526

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordström, Harald - Nordström, Hilding, ämbetsman, historiker, se s. 532 - Nordström, Hugo - Nordström, Johan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nordström

526

Nordström

son. — N. blev student i Malmö 190S
och studerade sedan vid univ. i Lund
och Uppsala, tills han 1913 blev lärare
vid Storviks folkhögskola i
Gästrikland. Därifrån kom han 1918 till
Bergslagets praktiska skolor i
Domnarvet, där han till 1939 verkade som
bibliotekarie, lärare och ledare för det
fria folkbildningsarbetet och
ungdomsvården. Åren 1939—42 var N. anställd
vid Radiotjänst som ledare för dess
folkbildningssektion och som
bibliotekarie. Från 1942 till sin död var han
rektor för Industriens
upplysningstjänst, där lians uppdrag var att
sprida kunskap om det industriella
näringslivet och dess uppgifter i
samhället, — N. var en av pionjärerna för
bildningsverksamheten bland dem, som
lämnat folkskolan. Den insats han i
Domnarvet gjorde för ett bättre
tillvaratagande av arbetarnas fritid
medförde, att han 1936 kallades till
kommissarie för folkbildningsavd. vid
utställningen Fritiden i Ystad,
varigenom hans arbete i Bergslaget blev
allmänt känt. För Badiotjänst planlade
och ledde han särskilt föreläsningar
och kurser om beredskapen och
folkförsörjningen. -— N. var en ovanligt
mångsidig folkbildiningsman, skicklig
föreläsare och duglig organisatör av
bibliotek, kurser och studiecirklar.
Under åtta år var han verkst. led. av
Dalarnas biblioteksförb. och v. ordf.
i Dalarnas föreläsningsförb. samt led.
av styr. för Sveriges allm.
biblioteks-fören. Bland hans utgivna skrifter
märkas "Levande minneskunskap.
Uppslagsböcker och deras metodiska
användning" (1936), "Medborgarvett
och medborgarrätt. Lärobok i svensk
samhällslära för ungdomsskolor och
studiecirklar" (1938), varjämte han
redigerat "Svensk industri på
frammarsch" (1943). — Gift 1920 med
Signe Hellzén. T. M.

Nordström, Hilding,
ämbetsman, historiker, se s. 532.

Nordström, Sm jr o Fredrik,
skeppsbyggare, ämbetsman, f. 7 april 1888 i
Stockholm. Föräldrar:
snickarmästaren Adam Andersson och Ida Fredrika
Nordström. ■—- Efter mogenhetsex. i
Stockholm 1907 utexaminerades N.
från Tekn. högskolan 1910. Han blev
vid Stockholms högskola fil. kand.
1913 och fil. lic. 1917 samt var vid
Tekn. högskolan assistent i mekanik
1911—17 och speciallärare i
hydro-mekanik 1914—40. Han är docent där
i sistn. ämne sedan 1918 och blev
teknologie dr 1931. Han har igångsatt
och lett många värdefulla
experimentella undersökningar av
fartygsmodellers motstånd m. m. i högskolans
försökstank. Ären 1926—41 uppehöll han
en del av professuren i
skeppsbyggnadslära samt var 1917—20 även an-

Hugo Nordström.

ställd som ingenjör lios Bergsunds
mekaniska verkstads ab. i Stockholm.
N. erhöll prof:s namn 1940 och
blev s. å. chef och 1944 överdir.
för Statens skeppsprovningsanstalt i
Göteborg. Samtidigt med sin
lärarverksamhet vid Tekn. högskolan var
lian konsulterande ingenjör inom
skeppsteorins område, spec. rörande
fartygsmotstånd och
propellerkonstruktioner. Åren 1918—40 var han
red. för Tekn. tidskr :s avd. för
mekanik och 1940 examensledare på
ma-skintekn. linjen vid rikets
navigationsskolor. — N. har i sina skrifter
behandlat bl. a. flytande kroppars
svängningsrörelse och jämviktsläge,
propellerproblemet vid bogserbåtar
och isbrytare, friktionsmotstånd oeh
propellrar med vridbara blad. Hans
drsavh. bär titeln "A study ön the
in-teraction between the engine, the screw
propeller, and the ship" (1931). — N.
har utfört ett betydande arbete inom
motorbåtsporten; bl. a. har han
utarbetat olika tävlingsregler för sådana
båtar. Han var styr.-led. i K.
motorbåtsklubben 1923—26 och 1935—37,
ordf. i dess raceravd. 1935—37 samt
mångårig led. av klubbens
tävlingskommitté och tekn. kommitté. Vidare
var han 1933—37 led. av
internationella motorbåtsunionen. Han blev led.
av Ing. vet. akad. 1934. — Gift 1929
med Anna Elvira Rosgvist. N. Lll.

Nordström, Nils Johan,
litteratur- och lärdomshistoriker, f. 18
maj 1891 i öjebyn, Piteå landsförs.,
Norrb. län. Föräldrar: förste
komministern Nils Anton N. och Hanna
Maria Sundström. — Efter
mogenhetsex. i Luleå 1909 blev N. fil. kand.
1911 och fil. lic. 1916; han
disputerade 1924, utnämndes s. å. till
docent i litteraturhistoria med poetik
och blev fil. dr 1925, allt i Uppsala.
Han var 1917—20 red.-sekr. i tidskr.
Forum. N. tillträdde 1933 den av

Emilia och Gustaf Carlberg donerade
professuren i idé- och lärdomshistoria
vid Uppsala univ. På N:s initiativ
stiftades 1934 Lärdomshistoriska
samfundet, som med sina omkr. 3 000
medl. är världens största i sitt slag.
Som red. för dess årsbok Lychnos
sedan 1936 har han nedlagt stor möda,
och publikationen har under hans
ledning nått internationellt anseende.
Han blev 1944 led. av Vitt, akad. —
N:s vetenskapliga produktion inledes
med en rad uppsatser i Samlaren om
sv. 1600-talslitteratur. "Till frågan
om Skogekär Bärgbo" (1917) har
troligen bringat slutgiltig klarhet i ett
omdebatterat förf.-problem; pseud.
identifieras med Schering Rosenhane,
och dikterna tidfästas till 1630-talet.
Två undersökningar behandla
Stiernhielm (1914 och 1916), av vilka den
ena frånkänner honom
författarskapet till "Bröllopps Beswärs Ihog
Kom-melsze" och den andra kommenterar
en förut okänd, tidig version av
"Hercules". Stiernhielm göres även till
föremål för N:s av Vitt, akad. med
Warburgska priset belönade drsavh.
"Georg Stiernliielms Filosofiska
fragment" (1924), en inledning till
skaldens filosofiska skrifter, vilka N.
samtidigt utgav. Den är en inträngande
undersökning ej blott av Stiernliielms
tankevärld utan av tidens idéliv
överhuvud och utgör det sv.
standardverket över 1600-talets filosofi och
världsuppfattning. Efter omfattande
studieresor och med stöd av den moderna
forskningens resultat liar N. skrivit
undersökningen "Medeltid och
renässans" (Norstedts världshistoria, 6,
1929; fransk övers. 1933, spansk 1946),
vari han skarpt kritiserar det
hävdvunna renässansbegreppet och söker
en ny syntes genom att framhäva den
italienska renässansens samband med
fransk medeltidskultur. I Italien har
N:s tes framkallat motskrifter och
givit uppslaget till det 1937 upprätta-

Johan Nordström.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0578.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free