- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
527

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordström, Johan - Nordström, Johan Jakob, statsvetenskapsman, politiker, ämbetsman, se s. 528 - Nordström, Karl, målare, se s. 530 - Nordström, Ludvig, författare, tidningsman, se s. 531 - Nordström, Nils Johan - Nordström, Otto - Nordström, Patrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nordström

527

Nordström

de institutet för renässansforskning i
Florens. I en studie (1922) över ett
av N. återfunnet patriotiskt poem
av Laurentius Paulinus Gothus, det
äldsta kända provet av den sv.
latin-humanismens diktkonst, har han
behandlat göticismens inflytande på
äldre sv. historiesyn och
nationalkänsla. Han återupptar ämnet i den
grundläggande uppsatsen "Götisk
historieromantik och stormaktstidens
anda" samt i Atlanticastudien "De
yverbörnes ö" (båda omtr. i
essäsamlingen med sistn. titel, 1934). Den sv.
göticismens spanska motsvarighet liar
N. tecknat i "Goter och spanjorer"
(Lychnos 1944—45). Likmätigt den
universella omfattningen av sin
professur har han även i ett antal
Lycli-nosuppsatser behandlat ämnen ur
naturvetenskapens och medicinens
historia; bl. a. märkas "Till historien om
uppfinningen av de akromatiska oeh
aplanatiska linssystemen" (tills, med
N. V. E. Nordenmark, 1—2, 1938—
39) samt en uppsats om Magnus Huss
(1944—45). — N. genomför sina
analyser med mönstergill metodik och
framlägger dem på en vältalig,
stundom glänsande prosa. Han förmår
både att med fantasi och inlevelse
teckna stora händelseförlopp och att
skarpsynt intränga i detaljen. N:s
främsta karakteristikon är dock en
solid och omfattande lärdom, vars
po-lyhistoriska typ för tanken till de
gestalter, som han själv med
förkärlek tecknat, en Stiernhielm, en Olof
Rudbeck. — Gift 1933 med Estrid
Hansen. M. v. P.

Nordström, Jolian Jakob,
statsvetenskapsman, politiker,
ämbetsman, se s. 528.

Nordström, Karl, målare, se s.
530.

Nordström, Ludvig, författare,
tidningsman, se s. 531.

Nordström, Nils Johan,
frikyrkoman, f. 27 nov. 1880 i Nederluleå skn,
Norrb. län, ‡ 3 jan. 1943 i Stpckholm.
Föräldrar: lantbrukaren Gustaf N.
och Anna Jakobsson. — N. växte upp
i ett frireligiöst hem och anslöt sig
tidigt till Sv. baptistsamfundet. Han
genomgick J. Ongmans bibelskola i
Örebro 1901—03 oeh Betelseminariet
i Stockholm 1904—08 samt var
pastor i Ljusdal 1908—11. Efter
mogenhetsex. i Stockholm 1912 och fil.
kand.-ex. i Uppsala 1914 knöts lian till
Betelseminariet i Stockholm, där han som
extra lärare 1914—16, ord. lärare från
1917 oeh rektor från 1927 utövade
ett vittgående inflytande på
utbildningen av predikanter. N., som
bedrev teologiska studier i Uppsala
1914—16, blev teologie hedersdr vid
Northern Baptist Theological
Semi-nary i Chicago 1928, och lian före-

tog flera utländska resor, främst till
England. Han var initiativtagare till
Sjöviks folkhögskola (1920) samt
mycket verksam inom den 1918
grundade Frikyrkliga samarbetskommittén.
Bland hans skrifter märkas "De
frikyrkliga och statskyrkoproblemet"
(1922) samt "Kyrkosamfunden vid
skiljovägen" (1934). N. författade
även "Svenska baptistsamfundets
historia" (1—2, 1923—28). — Gift 1914
med Hanna Strandberg. G. W.

Nordström, Otto Valdemar,
ingenjör, uppfinnare, f. 6 juli 18S4 i
Gudmundrå skn, Ångermanland.
Föräldrar: sågmästaren Jon N. och
Maria Ottilia Runqvist. — N.
utexaminerades från Tekn. elementarskolan
i Härnösand 1906. Han var 1906—07
ingenjör vid Svanö ab:s sulfitfabrik,
1907—14 andre ingenjör vid
Skönviks ab:s sulfitfabrik i Ortviken, 1914
—17 fabrikschef vid Holmens bruks
och fabriks ab:s sulfitfabrik i
Hallstavik samt 1917—20 överingenjör och
chef vid Skönviks ab:s fabriker i
Matfors. N. bildade 1920
ingenjörsfirman Otto Nordström & co., Sundsvall,
som bl. a. byggt "Nordströms
tork-torn", en torkanläggning för bränsle,
cellulosa m. m., i Sverige, Finland,
Tjeckoslovakien, Frankrike, Förenta
staterna och Kanada. Sedan 1936 är
han verkst. dir. för ab. Celleco i
Uppsala, som under hans chefskap
exploaterat bl. a. kausticeringsanläggningar
och flamrostugnar för flotationskis,
vid vilka lian infört egna patenterade
förbättringar. Bland hans övriga
uppfinningar märkas en
fuktighetsmätare för cellulosatorkmaskiner samt en
elektrisk syraindikator för
kondensvatten vid sulfitfabriker. Han har i
facklitteraturen publicerat
värme-tekn. uppsatser. — Gift 1915 med
Signe Adolphina Edvall. G. Lj.

Nordström, Patrik, keramiker,
f. 19 mars 1870 i Höganäs, † 12 dec.
1929 i Husum invid Köpenhamn. För-

otto Nordström.

Patrik Nordström.

äldrar: snickarmästaren Per N. och
Sophie Charlotte Reimer. — N.
utbildades hos fadern i Höganäs till
trä-snidare och dekorationsbildhuggare
ocli arbetade som sådan i Tyskland
och Frankrike, bl. a. i Paris för
världsutställningen där 1900. S. å. slog han
sig ned i Danmark för att verka
som keramiker, först i Köpenhamn,
sedan från 1907 i Vanlöse. Åren 1912—
23 var han knuten till Den Kongelige
Danske Porcelainsfabrik i
Köpenhamn. Från 1923 till sin död arbetade
lian självständigt på Islemark i
Husum, där han hade egen verkstad med
brännugn. — I Paris 1900 kom N. att
intressera sig för de franska
pionjärerna för det moderna stengodset,
Car-riés, Chaplet., Delaherche m. fi., vilka
gåvo honom impulsen till en jämförlig
nordisk verksamhet. Hans produktion
för Den Kongelige Porcelainsfabrik
inleder den danska
1900-talsupp-blomstringen inom
stengodskeramiken. Hans stengodspjäser, krukor,
vaser, skålar m. m., ha alltid en
asketiskt enkel silhuett, påminnande om
ostasiatisk keramik närmast
Sung-keramik och k’angthi-porslin.
Huvudvikten är lagd på glasyrerna, vilka
äga en utomordentlig nyansrikedom
och lyster. Bland koloristiska
varianter återkomma ofta en matt gråbrun,
en grönbrun och oxblodsglasyr. Få
nordiska keramiker lia arbetat med så
renodlat keramiska medel, där varje
formförvil lande dekor eller överdriven
formgivning är bannlyst. N. liade en
imponerande teknisk kunskap och
utförde alltid i detalj egenhändigt sina
pjäser. Han räknas i Danmark som
en klassiker, vars verk t. o. m. av
många anses stå i paritet med den
kinesiska keramiken. I Sverige
uppmärksammades han vid en
separatutställning på Svensk-franska
konstgalleriet, Stockholm, 1925 men är
fortfarande ett relativt okänt namn utan-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:32:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/5/0579.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free