Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Nordström, Ludvig - 2. Nordström, Hilding - 1. Nordström, Frithiof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordström
532
Nordström
och den moderna teknikens repr.
arbeta för "Världsstaden", som är N:s
symboliska beteckning för det
fullbordade enhetsverket. I detta
samhälle skall "fred och endräkt och
lycka" råda, därför att alla insett
samarbetets nödvändighet.
Totalismens "andliga" sida kan spåras
tillbaka till vissa religiöst-mystiska
upplevelser under N:,s barndom, medan
dess materiella aspekt bottnar i de
ekonomiska omvälvningarna i det
slutande 1800-talets Norrland, som han
mycket tidigt fick erfarenhet av
genom den inverkan de liade på hans
fars ekonomiska ställning. N:s
ekonomiska optimism och
världsborgarsinne äro till stor del ett utflöde av
engelsk mentalitet: lians mor var
engelska, och under världskriget
mottog han direkta impulser från
England under en lång vistelse där.
Totalismens filosofiska fäder äro
Spinoza, Spencer, Durkheim och
Boström. Enligt teserna i "Världsstaden"
(1923), totalismens kodex, vore
litteraturens uppgift dels att redogöra för
Världsstadens successiva utveckling,
dels att uppfostra människorna till
värdiga medborgare i den. Denna
profetisk-pedagogiska uppgift kom att i
olika former sysselsätta N. under
hans återstående levnad. I "Idyller
från kungariket öbacka" (1916) och
"Resan till Cythere" (1917) har han
ännu inte funnit den form han länge
sökt, den sociologiska romanen. Den
proklamerades i "Döda världar i
sam-hällsrymden" (1920). I den aldrig
fullbordade "Petter Svensks
historia" (1923—27) gav N. sin
totalis-tiska syn på Sveriges ekonomiska
utveckling från 1700-talet: det blev en
hyllning åt de kapitalistiska
företagarna ss. Världsstadens spec.
till-skyndare. Arbetet utmärker sig för
konstruktiv fantasi och klen
psykologi. Kompositionssvårigheter och
ekonomiska bekymmer gjorde, att
fortsättningen dröjde. I sina övriga
skönlitterära verk, novellsamlingarna
"Historier" (1926),"Svenskar" (1929)
och "På hemväg till Öbacka" (1934),
som rymma några av N:s’ bästa
öbackaskildringar, "Sjörövare-final"
(1937), som visar den moderna tidens
inbrott i en fiskarbygd, och
"Planeten Markattan" (s. å.), som tecknar
Lacks liv mot bakgrunden av
1800-talets Norrland’, gav N. i undan för
undan stigande grad utlopp åt sin
forna berättarglädje, medan av
totalismen blev kvar dess litterärt sett
bästa beståndsdel: det vida
perspektivet över samhällsbilden. Hans mål
var dock hela tiden att fullborda
"Petter Svensks historia"; i "Kapten
Åbygges vita väst" (1941), även den
spelande i den välkända öbackamil-
jön, återupptog han ur nya
synpunkter arbetet på denna. N:s sociologiska
roman kom aldrig över
experimentstadiet men är likväl ett betydande
pionjärverk. —■ Det berättarlynne,
som utmärker N:s tidigare
produktion, kom han allt framgent att
behålla, ehuru det tidvis kraftigt
trängdes tillbaka av den totalistiska
förkunnelsen. Litterärt tog han mest
intryck av Strindberg, Kielland,
Dickens, Babelais och Balzac.
Lärdomarna göt han snabbt i en fullt
personlig form. Utmärkande för hans
berättarmetod är en saftig realism,
som gärna slår över i burlesk,
grotesk eller komisk karikatyr.
Framställningen präglas ofta av stark
reflexion, gärna med moralisk syftning.
Uppfattningen av människorna är
humoristiskt förstående men når inga
psykologiska djup. över skildringen
lyser ett överflöd av gott humör. N:s
talspråksstil, ofta konstnärligt
uttrycksfull men ibland för pratsamt
löslig, speglar lians breda
personlighet. De verk, där detta berättarlynne
fått fritt utlopp, beteckna N:s
bestående insats i sv. litteratur. Bäst
har lian lyckats i det lilla formatet, i
novellerna från öbacka. -—- N. har
gjort en mängd socialekonomiska och
socialhistoriska undersökningar, där
lian studerat Sveriges och framför allt
Norrlands näringsliv med totalismen
som främsta riktpunkt. Materialet
samlade han bl. a. under otaliga resor
genom landet; resultatet blev sådana
inte minst ur journalistisk synpunkt
utomordentliga arbeten som
"Fyrskeppet" (1922), "Stor-Norrland"
(1927), "A.-B. Nord-europas förenade
bönder" (1931) och "Bonde-nöden"
(1933). Arkivstudier ligga bakom det
stora arbetet "En gammal
Stockholmsfirmas historia" (1930),som tillämpar
totalismen på Ljunglöfsfirmans
utveckling. Hans studieresor till
utlandet lämnade till resultat andra
skrifter i genren, t. ex. "Världs-Sverge"
(1928), som bygger bl. a. på studium
av sv. verksamhet i Turkiet, och "Jag
reste ut som svensk ..." (1932) samt
"... och blev helt enkelt människa" (s.
å.), vilka visa Världsstadens
utveckling, sådan N. studerat den under en
världsomsegling. N. framträder där
som den borgerliga
1920-talsoptimis-mens mest talangfulle förespråkare i
Sverige. Hans senare verksamhet i
genren företer en fortgående
omställning i lians synsätt. Förarbetet till
boken "Lort-Sverige" (1938) gav
honom en insyn i de lägre
socialgruppernas liv, som definitivt vidgade
hans perspektiv ut över den renodlade
kapitalismens, och i "Sveriges
guldkust" (1939) och "Petter Svensk"
(1940) gäller epitetet "P. S." — sym-
bolbeteckning för sann
svenskmanna-anda —• inte blott
affärsmannen-kapi-talisten, ss. tidigare, utan folket i
dess helhet. N:s dagbok från lians
sista studieresa i Norrland, "Denna
flugiga värld" (1941), innehåller
framför allt en mängd självbiografiskt
stoff. — N. sysslade även med måleri
och försåg flera av sina böcker med
egna teckningar. Han hade
utställningar i Stockholm 1929 och 1932. —
Gift 1) 1909—38 med författarinnan
friherrinnan Marika Stiernstedt; 2)
1938 med Gunborg Molin. — Litt.: O.
Rabenius, "L. N." (Det nya Sverige
1914), E. Hedén, "L. N." (Bokstugan
1918); F. Böök, "Besa kring sv.
parnassen" (1926); G. Stadius,
"Barn-gestalter i sv. litteratur" (Edda
1930); Kj. Strömberg, "Modern sv.
litteratur" (1932); G. Lindeberg, "L.
N:s utvecklingshistoria" (1933); T.
Jonsson, "Stor-Norrland och
litteraturen" (1938); Axel Strindberg,
"Människor mellan krig" (1941); V.
Svanberg, "Samarbetets diktare" (Tiden
1942); T. Jonsson, "Om novellisten
L. N." (Sv. litteraturtidskr. 1942);
T. Hallen, "Planeten Markattan"
(Skr. utg. av Hum. fören. vid
Stockholms högskola, 2, 1948). T. Hin.
2. Nordström, Gustav H il d in g,
ämbetsman, historiker, f. 23 dec. 1885
i Härnösand. Bror till N. 1. — Efter
mogenhetsex. 1906 i Härnösand blev
N. fil. kand. 1909, fil. lic. 1937 ocli
fil. dr 1938, allt i Uppsala. Han var
lärare vid Örebro läns folkhögskola
och Sollefteå samskola 1909—10,
amanuens ocli tf. aktuarie i
Kommerskollegium 1914—17 och sekr. i
Folkhushållningskommissionens
dyr-tidsavd. 1917—21. Under åren 1921—
40 var N. sekr. i Statens
arbetslöshetskommission ocli samtidigt 1921—
23 och 1939—40 kanslichef där. Åren
1940—47 var N. chef för Statens
arbetsmarknadskommissions
socialhjälpsbyrå, och sedan dess ombildning
till Arbetsmarknadsstyr. 1948 är han
chef för dess socialbyrå. Han var
sekr. hos 1937 års
arbetslöshetssakkunniga 1937—39. — N. har ägnat
ett ingående studium åt den moderna
arbetarrörelsens historia. Han har
bl. a. utgivit "Demokrati och
reaktion" (1915), "Svensk
arbetslöshetspolitik 1914—1933" (1934), "Sveriges
socialdemokratiska arbetareparti
under genombrottsåren" (drsavh., 1938)
och "Svensk arbetslöshetspolitik"
(1948). — Gift 1923 med Lillie
Holmberg. G. M—e.
1. Nordström, Frithiof Georg
Daniel, tandläkare, entomolog, f. 29
aug. 1882 i Stockholm. Föräldrar:
målarmästaren Daniel Johan N. ocli
Charlotta (Lotten) Wilhelmina
Jansson. —• Efter mogenhetsex. i Hudiks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
