- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
534

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordström ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nordwall

534

Noreen

Axel Nordvall,

na i Washington. Efter
underhandlingarnas slut stannade N. i Förenta
staterna, var chef för sv. statens
handelskommission i Washington ocli
New York 191S—19 och styr.-led. i
Sveriges allm. exportfören. 1919—20
samt var från 1919 styr.-led. och 1922
—38 v. ordf. i Sverige-Amerika
stiftelsen. Åren 1920—24 företog N.
vidsträckta studie- ocli affärsresor i
Nord- och Sydamerika, Nordafrika
och Sydeuropa. Efter hemkomsten till
Sverige drev han den 1927 grundade
firman A. E. Nordvall & co. i
Stockholm, agenturaffär i foder- ocli
gödningsämnen, spannmål m. m. Från
1935 var lian dessutom verkst. dir. i
Sv. konstgödningsab. i Stockholm. —
Gift 1895 med Gerda Teuchler.

G. M—e.

Nordwall, Erik, bergsmekaniker,
vattenbyggnadsingenjör, se
Norde-wall, s. 507.

Nordwall, Jonas Frithiof,
skolman, botanist, f. 5 maj 1873 i Fägre
skn, Skarab. län. Föräldrar:
lantbrukaren och handlanden Anders N. ocli
Amanda Frykman. —- N. avlade mo-

Ernst Norée.

genhetsex. i Skara 1892 och blev fil.
kand. vid Uppsala univ. 1897. Efter
lärarverksamhet från 1899,
huvudsakligen i Uppsala, blev han adjunkt vid
Högre allm. läroverket där 1908. Han
utnämndes till lektor i biologi och
hälsolära samt kemi vid
Folkskoleseminariet i Skara 1919, erhöll
transport till Folkskoleseminariet i
Linköping 1933 och avgick 1938. Åren 1915
och 1919 var lian tillkallad som
sakkunnig i läroverksfrågor. N. har
företagit flera studieresor till utlandet,
bl. a. som statsstipendiat 1910 till
Förenta staterna. Som förf. har ban
framträtt med talrika uppsatser i
pedagogiska ämnen, publicerade i bl.
a. Pedagogisk tidskr., Tidn. för
Sveriges läroverk och dagspressen.
Därjämte liar han utgivit "Om växternas
näring" (1898), "Om Sveriges skogar"
(1902), studiehandledningen "Den
levande naturen" (1906) och "Lärobok
i kemi" (1928). — Gift 1905 med
Ilelmi Axeline öller. S. L.

Norée, Ernst Oscar,
skådespelare, affärsman, f. 13 dec. 1878 i
Gävle, † 18 jan. 1936 i Stockholm.
Föräldrar: konstförvanten Oskar
Alfred Julius N. och Maria Lovisa
Lundberg. — Efter läroverksstudier i
Gävle 1889—95 reste N. en tid med August
Lindbergs sällskap och var därpå
anställd på kronokassörskontoret i
Gävle och i Gefle-Posten. Han var
engagerad vid Emil Hillbergs turnésällskap,
Sydsv. skådebanan, 1901 ocli kom
följ. år till Södra teatern i Stockholm,
där han med avbrott för engagemang
vid Folkteatern i Göteborg 1904—06
stannade till 1911. På Södra teatern
framträdde N. i lustspelsroller ss.
Sten Stensson Stéen, Corniski i
"Ni-niche" och Bäcker i "En fiffig
spekulation", men ban gjorde sin främsta
insats i Emil Norlanders revyer, där
lian med sin vackra stämma och
förträffliga karakteriseringsförmåga
valen mycket uppskattad kuplettsångare.
Han var engagerad vid Dramatiska
teatern 1911—19. Vid sidan av sin
konstnärliga verksamhet ägnade N.
stort intresse åt skådespelarnas
sociala ställning, ocli snart tog detta
intresse hela hans tid i anspråk. Han
var sekr. i Sv. teaterförb:s styr. 1909
—22 och ordf. där 1922—24. År 1912
tog lian initiativet till
skådespelarnas ålderdomshem, stiftelsen Höstsol.
Som verkst. dir. där från 1913 till sin
död gjorde N. detta hem, sedan 1918
beläget på den s. å. inköpta egendomen
Såsta i Täby, Stockholms län, till
ett mönster för en dylik social
institution. Han var en av
initiativtagarna till Skådebanan 1910 och styr.-led.
där 1910—13 samt ordf. 19i3—17.
Åren 1921—23 var lian verkst. dir. i
ab. Stadsteatern i Hälsingborg. Sin

organisatoriska talang utnyttjade N.
sedermera inom affärslivet, till vilket
han övergick 1919. Från 1922 var han
verkst. dir. i Lånekassan för
premieobligationer ab. och åren 1925—30
därjämte verkst. dir. i ab. Nordisk
varuförmedling (NOVA, ett
dotterföretag till ab. Nordiska kompaniet)
samt 1921—36 chef för ab. Nordiska
kompaniets premieobligationsavd. —
Gift 1904 med skådespelerskan Emilie
(Lia) Henriette Landberg. H. U.

Noreen, se även Norén.

Noreen, släkt, som har gemensamt
ursprung med ätterna Nordenfalk och
Löwenhielm. En son till stamfadern
Gudmund, kyrkoherden i Nor i
Värmland, prosten Erlandus Gudmundi (f.
1554, † 1630), blev far till Mathias
Er-landi (f. 1605, † 1680), kyrkoherde i
Nor, vilken antog släktnamnet
Nore-nius, ändrat till N. av hans barn.
Bland dessa märkes kyrkoherden i
Nor, prosten Erland Mattsson N. (f.
1641, † 1697), som blev farfar till
kyrkoherden i Köla i Värmland, teol.
dr Sven N. (f. 1725, † 1807). En son
till denne var tullöverinspektoren i
Värmland Erie N. (f. 1763, † 1841),
som blev far till majoren vid
Värmlands fältjägarreg. Sven Gotthard N.
(f. 1788, †’ 1846). Söner till denne voro
jägmästaren i Halland Carl Gustaf N.
(f. 1825, † 1914) och
kommissionslantmätaren i Värmland Erik Adolf N. (f.
1826, † 1894), stamfäder för släktens
nu levande två grenar. Till den yngre
av dessa hörde Erik Adolf N:s äldste
son, språkforskaren Adolf N. (N. 1),
far till arkitekten Ärland N. (N. 2)
och språkforskaren Erik N. (N. 3). —
Litt.: Arvid Noreen, "Släkten N."
(1917).

1. Noreen, Adolf Gotthard,
språkforskare, f. 13 mars 1854 på
Herresta i östra Ämterviks skn,
Värml. län, † 13 juni 1925 i
Ärtemarks skn, Dalsland. Föräldrar:
kommissionslantmätaren Erik Adolf
N. och Emelie Maria Elisabet
Poignant. — Äldst av tio syskon intogs N.
efter undervisning i hemmet i
Karlstads läroverk 1864, avlade
mogenhetsex. 1871, blev fil. kand. 1873, fil.
lic. och fil. dr 1877 samt docent s. å.
i nordiska språk, allt vid Uppsala
univ. Följ. år blev han förordnad till
ledare av det nygrundade seminariet
för nordiska språk i Uppsala, 1881—
87 var lian tf. prof., och sistn. är blev
ban prof. i ämnet där; lian avgick med
pension 1919. — Under de tidigare
studieåren var N. livligt intresserad
för filosofi, och detta intresse röjde
han även sedermera i sin
språkvetenskapliga forskning och framställning,
särskilt i sina spekulationer över de
grammatiska grundbegreppen, sin håg
för logiska distinktioner och förkärlek

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 00:32:40 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0588.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free