- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
536

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Noreen, Erik - Norelius, Einar - Norelius, Eric

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Norelius

536

Norelius

till N. 2. —■ X. avlade mogenhetsex.
1908 och blev fil. mag. 1911, fil. lic.
1914 och fil. dr 1915, allt i Uppsala.
Han var docent i nordiska språk där
1915—24 och vid Stockholms högskola
1924—31. Under sistn. period var ban
även lärare vid Stockholms stads
högre folkskola för tekn. utbildning ocli
sekr. i Stockholms stads
byggnadsnämnds namnberedning. Han
utnämndes 1931 till prof. i nordiska språk
i Lund och kallades 1940 till
motsvarande professur i Uppsala,
vilken han innehade till sin död. Åren
1938—41 var han red. för Arkiv för
nord. filologi, 4:e följden (bd 54—56).
— X. var en mycket produktiv
vetenskapsman, och hans forskning har
spänt över de flesta områden av
nordisk filologi. Hans författarskap
karakteriseras av klar metodik ocli
kritisk skärpa. Hans första större verk
var dialektundersökningen
"Ärte-marksmålets ljudlära" (1, 1915;
drs-avli.). År 1915 blev han sekr. hos K.
ortnamnskommittén för Älvsb. och
Värml. län; han utgav delar av
"Ortnamnen i Älvsborgs län" (1915—21)
och "Ortnamnen i Värmlands län"
(1922—25) samt uppsatsen "Studier
rörande gränserna mellan Värmland
ocli Dal samt Värmland och Xorge i
äldre tid" (Namn och Bygd 1919).
Redan tidigt kom N. in på den
litteraturhistoriskt inriktade filologin, där
han fann sitt egentliga område. Han
har behandlat fornisländskans,
fornsvenskans och den sv. stormaktstidens
litteratur i bl. a. "Eddastudier" (1919
—21), "Studier i fornvästnordisk
diktning" (1—3, 1921—23),
handboken "Den norsk-isländska poesien"
(1926) och "Studier rörande
Eufemia-visorna" (1—3, 1923—29). Vidare har
han ombesörjt kritiska uppl. av
"Hertig Fredrik av Normandie" (1927) och
"Herr Ivan" (1930—32) samt utgivit
"Arboga stads tänkebok" (1—8, 1935
—40; tills, med Torsten Wennström);
alla tre publikationerna ingå i Sv.
fornskriftssällskapets samlingar. Den
äldre nysv. litteraturen har N.
behandlat främst som textutgivare. Där
märkas kommenterade kritiska uppl.
av Gunno Dalilstiernas och Runius’
verk i Sv. vitterhetssamfundets serie
samt delarna 6—7 av "Lejonkulans
dramer" (1936—41); i samband med
sistn. utgivningsarbete skrev N.
"För-fattarfrågor i Lejonkulans dramatik"
(193S). — För den akademiska
undervisningen har N. utgivit bl. a.
"Fornsvensk läsebok" (1932), "Isländsk
läsebok" (1936) och "Valda stycken
av svenska författare 1526—1732"
(1943). N. har vidare utgivit "Svensk
läsebok för gymnasiet" (1—3, 1933—
34; tills, med Torsten Wennström), en
ordbok "Främmande ord i svenskan"

Einar Norelius.

(1944; tills, med Gustav Warberg)
samt ett antal äldre sv. förf. i
populära uppl. och de populärt hållna
essäsamlingarna "Svensk språkvård"

(1941), "Från Birgitta till Piraten"

(1942) och "Svensk stilparodi" (1944).
Han blev led. av Vitt. akad. 1944. —
Gift 1918 med Magnhild Hougen.

G. Sj—n.

Norelius, Einar Vilhelm
Gottfrid Engelbrekt, tecknare, målare, f.
20 juli 1900 i Falun. Föräldrar:
bankkamreren Fredrik Vilhelm N. och
Axelia Maria von Oldenskiöld. Kusins son
till operasångerskan Jenny Norelli
(s. 537). — Efter studentex. i Falun
1919 studerade N. under tre år
skepps-byggeri vid Tekn. högskolan. Han
övergick efter en sjukdomsperiod till
konstnärsbanan och besökte under en
termin C. Wilhelmsons målarskola i
Stockholm 1923. Han har deltagit i
utställningar i Stockholm och landsorten
samt utställt separat i sex holländska
städer 1938. Sedan 1944 är N. ledare
av ab. Sago-Konsts ateljé i Stockholm,
där han främst ägnat sig åt tecknad
reklamfilm. — N. är vår mest kände

Erie Norelius.

och anlitade sagotecknare efter John
Bauer. Hans viktigaste
illustrationsverk äro serieverken "Bland tomtar
och troil" (årligen sedan 1927),
Gustav Adolfsakad:s förnämliga utgåva
"Svenska sagor" (5 delar, 1943—45),
"Svenska folkböcker" (del 1, 1946,
ytterligare 7 planerade) samt
"Svenska folksagor" (7 delar utkomna,
1939—45, delarna 5—6 dock
illustrerade av Bertil Bull Hedlund).
N. har också varit en flitig
medarbetare i tidn. och tidskr., utfört
dekorationer för en Rolf-revy 1928 samt
utgivit ett flertal barnböcker (t. ex.
"Råttan Ta" med text av Marika
Stiernstedt 1937). — N:s främsta
uttrycksmedel är tuschteckningen. Hans
detaljrika, monumentalt
komponerade sagoteckningar i denna teknik
förena drastisk karakterisering med
humoristisk idérikedom. Som målare
använder han helst akvarellen. I sv.
sagokonst utgör N:s verk genom sin
osentimentala realism en effektfull
motpol till John Bauers vekare, mer
"drömska" produktion. — N. har i
egenskap av illustratör erhållit
Bonnierstipendiet 1944 och
Konstnärs-klubbens Karlebopris 1946. Han är
sedan 1945 sekr. i sistn. klubb. N. är
repr. i Nat. mus. — Gift 1925 med
Ragnhild Jansson. R. S.

Norelius, Erie, präst,
tidningsman, f. 26 okt. 1833 i Hassela skn,
Hälsingland, † 15 mars 1916 i Vasa,
Minnesota, Förenta staterna.
Föräldrar: lantbrukaren Anders Pehrsson
och Elisabet Jonsdotter. — Efter
skolgång i Hudiksvall 1S49—50
emigrerade N. sistn. år till Förenta staterna
med ett sällskap s. k. Lutherläsare
eller Hedbergianer. Ären 1851—56
studerade lian vid det lutherska
Capi-tol University i Columbus, Ohio,
varefter han sistn. år prästvigdes för
tjänstgöring inom de lutherska förs.
i Minnesota. Han verkade till 185S
som pastor i de av honom redan 1855
grundade förs. Vasa och Red Wing.
Han blev 1S59 pastor i Attica,
Indiana, var 1860—61 resepredikant i
Minnesota och var från 1861 pastor
i Red Wing och Vasa. På grund av
försvagad hälsa avsade han sig
uppdraget i Red Wing 1867 och i Vasa
1878. Bosatt i Vasa var lian från 1869
till sin död verksam i Sion-förs. i
Goodhue. — N. var en av stiftarna av
Augustanasynoden 1860 och en av de
ledande inom denna rörelse; 1874—81
och 1S99—1911 fungerade han som
synodens president, och sistn. år blev
han dess hederspresident. År 1892 blev
han teol. dr vid Augustanas högskola.
N. var även intresserad av den sv.
skolverksamheten i Förenta staterna; lian
startade 1862 i Red Wing en skola,
vilken senare utvidgades till den nuv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0592.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free