- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
539

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norenberg, Carl - Norenius, Johan - Noréus, Jean - Norfelt, Israel - Norin, Erik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Norelius

539

Norelius

kolonialvarufirman ab. Ludv.
Ericsson & co. i Gävle. Sedan 1918 är
lian clief ocli verkst. dir. för denna
firma, som under hans ledning
utvidgats betydligt. — N. är en av de
ledande inom sv. grosshandel; han var
ordf. i Sv. kolonialengrossisters
riks-förb. 1937—44 och en av
initiativtagarna till de s. k. fristående
grossisternas stora organisation, ab. Sv.
kolonialgrossister (ASK), där han
alltsedan tillkomsten 1937 är ordf.
Han är stadsfullmäktig i Gävle
(högern) sedan 1931, led. av stadens
handels- och sjöfartsnämnd sedan 1925
och ordf. i hamnstyr. sedan 1929.
Dessutom är han medl. av
Livsmedelskommissionens råd sedan 1939 samt ordf.
i styr. för Livränte- ocli
kapitalför-säkringsanstalten för Gävleb. län
sedan 1925 och i styr. för Skandinaviska
bankens avd.-kontor i Gävle sedan
1919. Han var estnisk vicekonsul i
Gävle 1922—39. — Gift 1909 med
Betty Andersson. E. En.

Norenius, Johan Erik, präst,
missionär, f. 22 nov. 1867 i Gideå
skn, Ångermanland, † 18 sept. 1934 i
Johannesburg, Sydafrika. Föräldrar:
hemmansägaren Nils N. och Elisabeth
Margareta (Lisa-Greta) Vikberg. —
Efter mogenhetsex. 1S91 avlade N.
teologisk-filosofisk ex. 1892 och teol.
kand.-ex. 1895 samt prästvigdes 1896,
allt i Uppsala. Hans tidigt väckta
missionsintresse tog sig aktivt
uttryck inom Studentmissionsfören.,
vars "Meddelanden" lian redigerade
1892—96. Sistn.. år blev han antagen
somi Sv. kyrkans missionär i
Sydafrika, dit lians äldste bror Lars
Peter N. (f. 1862, † 1917) gått ut 1888.
Han biträdde brodern i Dundee, Natal,
1897—99 ocli och vikarierade för
honom 1899—1902. Han var missionär i
Johannesburg 1902—07 samt
kyrkoherde i den av svenskar och finländare
sistn. år grundade Gustav-Adolfsförs.
i Johannesburg 1907—11, 1914—22
och 1931—34. Han vistades i
hemlandet 1908—10 och 1922—24. År 1924
blev han prost. Han var ordf. i
Sv. kyrkans mission i Sydafrika från
1912 och därjämte i Ehodesia från
1925. N. utförde ett outtröttligt
arbete för att åstadkomma en intimare
samverkan mellan all
evangelisk-luthersk mission på dessa missionsfält.
Ett betydelsefullt steg i utvecklingen
nåddes genom konstituerandet av den
lutherska zulukyrkan 1924. Till
zulumissionens 50-årsjubileum publicerade
han "Bland zuluer ocli karanger" (1—•
2, 1924—25). — Gift 1902 med Gurly
Kristina Elisabet Swanbom. — Litt.:
E. Sundgren, "Prosten J. E. N." (1936).

G. W.

Noréus, Johannes (Jean),
ämbetsman, affärsman, f. 4 nov. 1773 i

Falun, † 15 febr. 1831 därstädes.
Föräldrar: k. räntmästaren Johan (Jean)
N. och Maria Margareta Ugla. —
Efter studier vid Uppsala univ. blev
N. fil. magister där 1794 och kort
därpå jur. utr. kand. Sedan han en tid
tjänstgjort som v. landssekr. i
Kop-parb. län, utnämndes lian till
landssekr. där 1797. Som ämbetsman var N.
skicklig och ansedd; lian erhöll 1809
lagmans namn och blev 1818 jur.
hedersdr i Uppsala. År 1S22 erhöll lian
på egen begäran avsked. Vid sidan av
sin ämbetsgärning drev N. en
omfattande affärsverksamhet i Falun
och var engagerad i flera
privatföretag. Vid riksdagarna 1815, 1817—18,
1823 och 1828—30 representerade han
Falu bergslag i borgarståndet, där han
framträdde som regeringens
förespråkare ocli kom att spela en betydande
roll. Han var ståndets v. talman
under riksdagen 1828. Genom sina
släktförbindelser, sin
ämbetsmannaduglig-het och sin affärsverksamhet hade N.
goda relationer till bl. a. H. Järta, C.
J. af Nordin och G. Fr. Wirsén. —
Gift 1799 med Ulrica Forslind. ■—
En bror till N. var justitierådet
Samuel N. (f. 1775, † 1826), en på sin
tid bemärkt jurist med många
uppdrag i det allmännas tjänst. J. T.

Norfelt, Israel Johannis, före
adlandet Noræus, ämbetsman, f. 1606
i Ångermanland, † 16 juni 1677 i
Göteborg. — N. blev fil. magister i
Uppsala 1632 och bosatte sig därefter i
Göteborg, där lian snart uppnådde en
framskjuten ställning. Han var till
en början från 1635 syndicus
(magi-stratssekr.) och blev 1645 rådman
oeh handelspresident, i vilken
egenskap han kraftigt främjade stadens
kommersiella intressen. I de svåra
stridigheter, som på 1630-talet
upprörde Göteborgs stadsförvaltning och
föranledde en regeringskommission
med Axel Oxenstierna i spetsen att
besöka staden, gjorde sig N. som
syndicus till talesman för den då för
häftiga angrepp utsatta magistraten.
Det torde till icke ringa del ha
berott på N:s förhandlingsskicklighet,
att magistraten förhållandevis väl
lyckades draga sig ur spelet.
Överhuvud anlitades N. ofta vid
förhandlingar mellan kronan och staden,
vilken han även företrädde som ombud
vid utskottsmötet 1636 och vid
åtskilliga därpå följande riksdagar,
den sista 1650. Han adlades 1653, blev
s. å. justitiepresident i Göteborg och
upphöjdes 1664 på magistratens
livliga tillskyndan till burggreve, det
högsta ämbetet inom stadens
förvaltning. Om N:s anseende vittnar
vidare, att han under Karl X Gustavs
krig mot Danmark blev medl. av en
prisdomstol, som tillsattes i Göteborg

Erik Norin.

i samband med där organiserad
kaperi-verksamhet, samt att 1663 ledningen
av Palmstruchska bankens s. å. i
staden inrättade kontor anförtroddes
honom. — Gift 1) med Armika
Albertsdotter Sittman, † 1646; 2) 1647
med Maria Örn. C.-F. C.

Norin, Erik Stephan, geolog, f.
15 mars 1895 i Karlshamn.
Föräldrar: sjökaptenen Emil Fredrik N. och
Wendla Emilie Ericsson. — Efter
studentex. i Karlskrona 1913
studerade N. vid Stockholms högskola, där
han blev fil. kand. 1916 och fil. lic.
1923. År 1937 blev han fil. dr vid
Lunds univ. Han var amanuens vid
Stockholms högskolas kemiska
laboratorium 1917—19 och chefgeolog i
Hedinexpeditionen 1927—35, blev
docent i geologi och mineralogi vid
Lunds univ. 1937 och är sedan 1945
prof. i geologi, särskilt petrografi och
mineralogi, vid Uppsala univ. —
Frånsett studievistelser i Norge,
Finland och Tyskland ha N:s många ocli
långvariga vetenskapliga resor
huvudsakligen gällt Asien. Han utförde
geologiska undersökningar 1920—22
i provinsen Shansi i Nordkina, 1924
—25 i v. Himalaya och 1927—35 i
Centralasien. Genom okuvlig energi
har lian under ofta synnerligen svåra
och påfrestande förhållanden mer än
någon annan vidgat och fördjupat
kännedomen om kinesiska och
tibetanska Centralasiens geologiska
byggnad och utveckling. Särskilt har han
genom studiet av sediment av olika
ålder och deras omformning dragit
slutsatser om deras bildningsmiljö
och om landets klimatiska och
orografiska karaktär och förändringar
genom de geologiska tiderna. Med
sina omfattande karteringsarbeten av
för ifrågavarande trakter dittills
okänd noggrannhet, genom
mångsidiga och väl dokumenterade
iakttagelser och i egenskap av överledarens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:32:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/5/0595.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free