- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
542

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Norlander, Axel - Norlander, släkt - 1. Norlander, Emil - 2. Norlander, Helge - Norlén, Wilhelm - Norlin, Evert

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Norlander

542

Norlin

Axel Norlander.

gott som alla sina
sjökommendering-ar fullgjorde lian som fartygschef på
ubåtar eller deras depåfartyg ocli som
chef för olika ubåtsdivisioner. — Åren
1928—37 var N. generalsekr. i K.
automobil klubben; lian utförde där
under bilismens genombrottsperiod
ett betydande arbete. Han var led. av
1920 års automobilsakkunniga, 1927
års motorfordonssakkunniga ocli 1934
års vägtrafiksakkunniga. N. utgav
1923 tills, med statssekr. Å
Harte-lius "Lagbok för motormän" (senare
"Kungl, automobil klubbens lagbok
för motormän"; 7:e uppl. 1934). Från
1938 till sin död var han tjänsteman
vid organisationsavd. i Försäkrings
ab. Skandia och Freja. — Gift 1910
med Kerstin Hildegard Ahlberg. A. G.

Norlander, släkt från
Västergötland. Äldste kände stamfadern Per
Andersson var vid 1700-talets mitt
bonde i Sörgården Knutstorp i Eks
skn, Skarab. län. Hans sonson Adam
(f. 1789, † 1871), komminister i
Uller-vad, samma län, upptog släktnamnet
N. efter sin morbror Johan Larsson
K. (f. 1754, † 1816), som bildat
namnet efter sin fädernegård Lilla
Nol-torp i Undenäs skn, Skarab. län. Adam
N:s söner voro tvillingbröderna
juveleraren i Stockholm Ernst August N.
(f. 1823, † 1879), far till
tidningsmannen ocli förf. Emil N. (N. 1) och
rustmästaren Teodor Ludvig N. (f.
1823, f 1899), som blev farfar till
affärsmannen Helge N. (N. 2).

1. Norlander, Emil August,
tidningsman, författare, f. 5 maj 1865
i Stockholm, † II april 1935
därstädes. Föräldrar: juveleraren Ernst
August N. och Amalia Vilhelmina
Dahlbom. •— Efter slutad skolgång i
Klara trivialskola 1879 studerade N.
till tandläkare i Stockholm och i
Tyskland men övergav snart denna
bana för journalistens. Åren 1893—
1908 var han medarb. i tidn. Nya

Nisse, 1908—16 dess red. och 1921—
27 red. för tidn. Kasper. Från 1S95
medarbetade N. i Stockholms-Tidn.,
där han blev fast anställd 1897.
Under sign. Don Basuno skrev han
under denna tid bl. a. den varje vecka
återkommande krönikan "Från
lördag till lördag" ocli var en av
huvudstadspressens mest populära kåsörer.
— För scenen författade N. en del
folklustspel samt ett sextiotal revyer, de
flesta uppförda på Södra teatern. Med
sin träffsäkra stockholmskolorit
vunno dessa en oerhörd popularitet. I N:s
revyer funnos mera godmodig humor
och spirituell fyndighet än bitande,
snärtig satir, och sällan fann man
däri något direkt anstötligt eller
smaklöst. Hans revyfigurer buro
oftast drag av obestridlig äkthet. Som
kuplettförf. ägde han en ovanlig
fyndighet och variationsförmåga. Bland
revyerna märkas "Den förgyllda
lergöken" (1900) och "Stoekholmsluft"
(1905). Han har även författat ett
tjugutal böcker, bland vilka märkas
romanerna "Tre fattiga pojkar" (1910),
"Skojargården" (1915) och "Långa
herrn på Norrtullsgatan" (191S), alla
med motiv ur den stockholmska
folkkrönikan, samt "Rännstensungar och
storborgare" (1924), en tids- ocli
miljöskildring från hans uppväxttid,
som med sitt rika typgalleri är av
bestående värde. Bland N:s skrifter
kunna i övrigt nämnas lians debutbok
"Slagen till slant" (1899),
"Anderssonskans Kalle" (1901),
"Klätter-stedt och Klåberg" (1907), "August
Blanche" (1918) samt de s. k. Don
Basunoböckerna, sammanlagt ett
femtontal. N. var också flitigt anlitad som
förf. av tillfällighetsvers, spex m. m.
inom ordnar ocli
välgörenhetsinstitutioner, som räknade honom som medl.
Han var bl. a. ålderman i
Stockholmsgillet. — Gift 1897 med Agda
Charlotta Vilhelmina Hodell. G. W—hl.

2. Norlander, Helge Gösta Emil,
affärsman, f. 17 mars 1884 i
Kristianstad. Föräldrar: rustmästaren Ernst
Otto N. och Marie-Louise Söderquist.
Kusins son till N. 1. — Efter
mogenhetsex. 1902 i Kristianstad och studier
vid Tekn. högskolan hade N.
anställning lios flera maskinfirmor i
Stockholm, tills han 1917 grundade Sv.
verktygsexport ab., Stockholm.
Företaget ombildades 1925 till ab.
Sveaexport — med N. som verkst. dir.
från s. å. — för export av
verktygsmaskiner och andra sv.
industriprodukter, spec. till Polen. Bolaget erhöll
s. å. agenturen för Polska statens
stenkolsgruvor. För att ytterligare främja
de polska handelsförbindelserna
stiftade N. 1931 ab. Svea kolimport, med
ett dotterföretag i Warszawa; lian är
verkst. dir. i företaget sedan s. å. N.

Emil Norlander.

är styr.-led. i Sveriges allm.
export-fören. sedan 1935, styr.-led. och v.
ordf. i Sveriges utrikeshandels
kom-pensationsab. sedan 1941 och i Sv.
verkstadsindustrins standardcentral
sedan 1944. Han är huvudintressent i
Wedevågs bruks ab., Västmanland,
och ordf. i dess styr. sedan 1936. N.
är vidare ordf. i styr. för
velocipedfabriken Nymanbolagen ab.,
Uppsala, sedan 1937 samt styr.-led. i ab.
Nordiska armaturfabrikerna,
Linköping, i ab. Banankompaniet, i J. P.
Brandt ab., i ab. Ekensbergs varv m. fi.
företag. — Gift 1) 1911 med Kerstin
Eva Svea Ahlstedt, † 1918; 2) 1920
med Elisabeth Gilberta Albertina
Moreau. G. M—e.

Norlén, Magnus Wilhelm, präst,
skolman, f. 23 mars 1826 i Stockholm,
† 31 okt. 1896 i Uppsala. Föräldrar:
kammarrådet Gustaf N. och Katarina
Krantz. — N. blev student i Uppsala
1849 och avlade 1859 teoretisk och
praktisk teologisk ex. samt
folkskol-lärarex. och prästvigdes s. å. Han
var sedan under tre år lärare vid
folkskolan i Gamla Uppsala och 1S62—65
domkyrkoadjunkt i Uppsala. Med
statligt understöd företog han 1865
en studieresa till1 Tyskland ocli
Schweiz, varefter han s. å. utnämndes
till huvudlärare i kristendom,
pedagogik ocli metodik vid
Folkskoleseminariet i Uppsala, där han från 1867
till sin död var rektor. Åren 1872—78
var han folkskolinspektör i Uppsala
län. Han utgav flera läroböcker
föl-folkskolan, vilka fingo stor spridning.
Han blev led. av katekeskommittén
1875. — Gift 1871 med Henrika
Carolina Ulff. — Litt.: Fredrik Lundgren,
"W. N. Anteckningar om lians
förflutna lif" (1899). T. M.

Norlin, Evert, teknisk kemist, f.
22 maj 1880 i Karlskoga. Föräldrar:
överläraren Gustaf Gabriel N. och
Edla Erika Hultin. — N. avlade mo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0598.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free