- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
544

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Norlin, Per - Norlind, Norlindh, släkt - 1. Norlind, Ernst - 2. Norlind, Tobias

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Norlind

544

Norlind

System (SAS) 1946 utsågs han till
verkst. dir. i detta konsortium. Då
SILA uppgick i ABA 1948, blev N.
v. verkst. dir. i sistn. bolag. År 1949
lämnade han sin tjänst i SAS och blev
verkst. dir. i ABA. — Gift 1933 med
Eva de Cliamps. G. M—e.

Norlind, N o r l i n d h, skånsk
släkt, härstammande från ryttaren
i Skånska husarreg. Ola Modig (f.
1751, † 1826) från Västra Karaby
skn, Malmöh. län. Han blev farfar till
folkskolläraren i Västra Karaby Per
Modig (f. 1812, † 1892) ocli
folkskolläraren och kantorn i Saxtorp Nils
Modig (f. 1821, † 1888). Den senare tog
sig 1840 namnet N. och blev morfar
till bröderna konstnären och förf.
Ernst N. (N. 1), musikhistorikern
Tobias N. (N. 2) ocli geografen ocli förf.
Arnold N. (N. 3). En son till Per
Modig, folkskolläraren ocli kantorn i
Glimåkra Nils Modig (f. 1S46,† 1904),
tog sig efter farbrodern namnet
Nor-lindh; en dotterson till honom är
botanisten Tycho Norlindh (N. 4).

1. Norlind, Ernst Ludvig,
konstnär, författare, f. 25 april 1877 i
Vel-linge skn, Malmöh. län. Föräldrar:
kyrkoherden Lars Christensson ocli
Johanna Norlind. — Efter
mogenhetsex. i Lund 1895 studerade N.
humaniora i Lund och blev fil. kand. där
1898. Följ. år reste han till Tyskland
och lärde sig teckna för Adolf Hölzel
i Dachau, där lian studerade
1899—-1900 och 1902—03. Han fortsatte
utbildningen i Paris 1905; senare
studerade han bl. a. grafik i London 1920.
N. har utställt sina verk bl. a. i Lund
1907, i Stockholm 1908—11, 1919 och
främst 1927 (i Liljevalchs konsthall),
i Malmö 1912 och 1920 samt i
Landskrona 1913. Sedan 1907 är N. bosatt
på sin egendom Borgeby i Flädie skn,
Malmöh. län, där han som gästfri
värd samlat kring sig sv. ocli
utländska kulturpersonligheter. —■ Åren 1903
—04 framträdde N. som red. för tre
häften "Från Skåne", där han själv
medverkade både som konstnär och
som förf. Hans verksamhet har sedan
varit delad mellan konsten och
litteraturen, och lians produktion är fast
knuten till det skånska
hemlandskapet. Till en början koncentrerade sig
N. på teckning, främst kolteckningar,
men framträdde snart också med
målningar, litografier, skulpturer samt
guldsmedsarbeten och annat
konsthantverk. Hans ungdomsalstring är
starkt litterärt inspirerad (bl. a.
illustrerade lian Vilhelm Ekelunds
"Grekisk bukett") och anknyter till
Da-chauskolans och den skånska
sekelslutsmiljöns melankoliska
drömstämningar. Målningarna ha vanligen
dekorativ hållning; koloriten förblev till
1920-talet övervägande mörk och en-

Ernst Norlind.

tonig. Huvudmotiv i N:s konst äro
stämningsfyllda skånska landskap
samt fåglar, framför allt storkar och
råkor; de senare behandlas ofta med
drastisk humor. — Föreningen av
melankolisk stämningsrikedom, stundom
stegrad till religiöst färgad mysticism,
visuell och impressionistisk
åskådlighet och manlig livskärlek präglar
också N:s skönlitterära alstring. Bland
lians verk märkas skådespelen
"Uppgörelse" (1908), "Borgmästaren"
(1926), "Fångarna" (1944),
diktsamlingarna "Dikter" (1907) och "Nya
dikter och visor" (1914),
novellsamlingarna "Bland tiggare ocli tänkare"
(1923) och "I helgonets spår" (1934)
samt romanerna "Johan Fredrik Hell"
(1—2, 1912—13), "Den dödas arv"
(1918), "Silvermaljan" (1924) och
"Reformatorer" (1—2, 1925), vilka
ofta kretsa kring etiska problem med
självbiografiska anknytningar och
utspelas i skånska miljöer. En mera
markant religiös orientering kommer till
synes i bekännelseboken "Jag blev en
eremit. . ." (1935). N:s huvudverk på
senare år är en fängslande
memoarserie, som rymmer en rad levande
skildringar från ett i yttre och inre
avseende händelserikt liv och ger
bilden av en sällsynt vital och rikt
utrustad personlighet:
"Borgebvmin-nen" (1939), "Livsouvertyr" (i940),
"Franciskusår" (1941) och "Unga
konstnärsår" (1943). Tills, med C. W.
von Sydow utgav han 1946 "Världens
bästa sagor". — N. har även gjort sig
känd som skicklig amatörviolinist med
skånsk folkmusik som huvudintresse
och är en uppskattad
föredragshållare och berättare, på senare år även i
radio. Han erhöll Illis quorum 1946.
— Gift 1907 med Hanna Larsdotter.

H. L—r.

2. Norlind, Johan Henrik
Tobias, musikhistoriker, f. 6 maj 1879
i Vellinge skn, Malmöh. län, † 13

aug. 1947 i Stockholm. Bror till N.
1. —■ Efter mogenhetsex. i Lund 1897
och studier bl. a. vid tyska univ.
blev N. fil. kand. 1903, fil. lic. 1908
och fil. dr 1909, allt i Lund. N.
bedrev musikstudier vid konservatoriet
i Leipzig 1898 och för Thuille i
Munchen 1899. Han företog
musikhistoriska forskningsresor i Tyskland,
Frankrike, England och Italien. Åren
1909—19 var N. docent i
litteratur-och musikhistoria vid Lunds univ.
Han var folkhögskollärare 1904—
07 samt rektor för folkhögskolan i
Tomelilla 1907—14 och för den i östra
Grevie 1914—17. Åren 1918—45 var
lian lärare i musikens historia ocli
estetik vid Musikkonservatoriet i
Stockholm och därjämte 1919—31
rektor för Stockholms borgarskolas
folkhögskola. Som föreståndare för de
berömda samlingarna i
Musikhistoriska mus. i Stockholm från 1919 till
sin död utförde N. ett betydelsefullt
organisationsarbete, som förskaffade
museet internationell ryktbarhet. N.
innehade en mängd uppdrag; bl. a. var
lian sekr. i sv. sektionen av Internat,
musiksällskapet 1902—14, ordf. i Sv.
samfundet för musikforskning ocli
red. för dess tidskr. 1919—25 och 1943
—44, ordf. i Musikpedagogiska
samfundet 1925—28 samt red. för Allm.
musiktidn. 1928. — Förutom flitigt
medarbetarskap i ett flertal in- ocli
utländska musiktidskr. utgav N. ett
femtiotal böcker på svenska och tyska,
av vilka kunna nämnas: "Svensk
musikhistoria" (1901; en ny, utvidgad
uppl. utkom 1918), "Om språket och
musiken" (1902), "Studier i svensk
folklore" (1911), "Svenska allmogens
liv" (1912), "Jenny Lind" (1919),
"Kungl. Musikaliska Akademien 1771
—1921" (minnesskrift, tills, med O.
Morales, 1921), "Allmän
musikhistoria" (1922),"KristinaNilsson" (1923),
"Wagner" (s. å.), "Beethoven och hans
tid" (1924), "Kungl, hovkapellets liis-

Tobias Norlind.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:32:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/5/0600.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free