- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
546

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norling, Nils - Norling, Sven Adolph - Norman, Georg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Norling

546

Norman

Nils Norling.

var ordf. i folkskolestyr. 1031—44.
Han har också varit ordf. i stadens
nykterhetsnämnd ocli är ordf. i styr.
för dövstumsskolan samt led. av styr.
för Gävle stads sparbank. Ären 1919
—36 tillhörde han Första K.
(socialdemokrat), varunder han var en
bemärkt medl. av bl. a.
konstitutions-och första lagutskotten. — N. intog
länge en ledande plats inom
nykterhetsrörelsen, särskilt I. O. G. T., där
han var ordf. i Gästriklands
distriktsloge 1914—24 och förste v. ordf. i
Sveriges storloge 1920—45. Han har
utgivit historiken "Femtio års
godtemp-lararbete i Sverige" (1929) samt
"Bakom lyclcta dörrar. Några
ordenshistoriska kåserier" (1940). Dessutom
har han publicerat en diktsamling och
några novellböcker. —- N. är en av den
sv. socialdemokratins mest bemärkta
publicister; politiskt har han
stundom följt linjer, som kraftigt avvikit
från partiledningens. — Gift 1907 med
Emma Hilda Nilsson. T. M.

Norling, Sven Adolph,
veterinär, hippolog, f. 10 nov. 1785 i
Göteborg, † 20 sept. 1858 på Brogården
i Skara. Föräldrar: bagarmästaren
Börje N. och Carolina Wilhelmina
Winberg. — N. fick
pensionsundervisning i Christiansfeld i Slesvig 1790—•
1800, inskrevs sistn. år vid Skara
gymnasium, studerade samtidigt vid
Veterinärinrättningen därstädes och
avlade veterinärex. 1805. Han blev
följ. år student vid Lunds univ.,
fortsatte sina veterinära studier där (för
A. H. Florman) och vid
veterinärskolan i Köpenhamn 1806—07 samt
inskrevs 1S08 vid (sedermera Ivarol.)
mediko-kirurgiska inst. i Stockholm.
Han blev s. å. underläkare vid v.
armén, där han snart anställdes som
clief för dess hästlasarett. N.
förordnades 1810 till förste lärare och
föreståndare vid Veterinärinrättningen i
Skara, från 1813 med titeln lektor. Un-

der IS 14 års fälttåg mot Norge
tjänstgjorde han ånyo som chef för arméns
hästlasarett. — N. arbetade för
inrättandet av en högre veterinärskola
i huvudstaden, där veterinärex. skulle
avläggas, medan
Veterinärinrättningen i Skara i fortsättningen endast
skulle vara förskola. År 1819
resolverade ock K. M:t i enlighet med detta
förslag, ocli följ. år kallades N. att
med bibehållande av sin befattning i
Skara vara föreståndare även för
Veterinärinrättningen i Stockholm, som
öppnades 1821 med N. som förste
lärare och ledare av dess klinik. Han
erhöll sistn. år överdir:s titel och blev
1823 practices prof. vid
Veterinärinrättningen i Stockholm. Sedan K.
M:t 1S55 bestämt, att de båda
veterinärinrättningarna skulle underställas
var sin direktion och ha skilda
föreståndare, återvände N. 1856 till
Skara, där han bibehöll
föreståndarbe-fattningen och lektoratet (denna gång
som förste lektor) till sin död. — N.
intar en av de främsta platserna i sv.
veterinärväsen. Han visade en
brinnande hängivenhet för sina uppgifter
såväl organisatoriskt som betr.
undervisningen, vilken han meddelade
mindre från katedern än under
klinikarbetet och de täta demonstrationerna i
sjukstallarna. Hans starkaste sida
som veterinär var hans snabba
uppfattning vid bedömandet av ett djurs
tillstånd, vartill kom hans märkliga
herravälde över djuren, särskilt över
hästar. Som hippolog var N. jämte sin
vän C. A. Ehrengranat sin tids
främste i Norden. Livligt intresserad och
framstående idkare av hästsporten
var han en av förgrundsfigurerna
inom Stockholms sportvärld. Av hans
skrifter bör nämnas "Om lungröta"
(1824). — N. blev led. av
Lantbruks-akad. 1822 och korresponderande led.
av Krigsvet. akad. 1826. Han vilar på
Härlunda kyrkogård i samma grav
som sin berömde lärare och
företrädare Peter Hcrnquist. Den sv.
veterinärkåren reste 1908 en minnessten över
dessa båda föregångsmän i
Veterinärinrättningens park i Skara. — Gift
1822 med Fredrika Eleonora
Weid-man-Lagerheim. — En sonson till N.
var Ture Börje N. (f. 1859, † 1894),
som en tid ägde Malmö nya mejeri.
Han utgav bl. a. som student 1880 en
skrift, "Nva skolan bedömd i
litteraturhistorien", som fick betydelse
för den allm. uppfattningen av
1800-talets litteratur. N. F—m.

Norman, Georg, ämbetsman,
politiker, f. omkr. 1490 på Rügen,
Tyskland, † vid årsskiftet 1552—53 i
Stockholm. Föräldrar: underfogden på
Rügen Henrik N. och hans hustru av
släkten von Bohlen. — N. tillhörde en
välbärgad adlig släkt. Efter skolgång

Sven Adolph Norling. Målning av G. B.
Wennerberg.

i Stralsund inskrevs han 1524 vid
Rostocks univ. Åren 1527—28 var han
troligen knuten som lärare till
Greifs-walds univ. I jan. 1529 inskrevs han
vid Wittenbergs univ. men återvände
snart till Greifswald, där han med
säkerhet vistades från våren 1534. Åren
1535—37 var han lärare vid den
protestantiska stadsskolan där, en sorts
till univ. förberedande gymnasium.
Följ. år blev han magister i
Wittenberg, där han s. å. antog anbudet att
bli lärare åt Gustav Vasas äldste son,
prins Erik. Då han sommaren 1539
anlände till Stockholm, medförde han
personliga rekommendationer från
såväl Luther som Melanchton. För de
sv. prinsarna uppgjorde N. en
noggrann undervisningsplan med
huvudvikten på bibelstudium och latin.
Han användes redan s. å. i sv.
statstjänst men bibehöll en viss uppsikt
över prinsarnas uppfostran. Den 9
dec. blev han superintendent och i
jan. 1540 regementsråd (riksråd).
Han kom nu i avlöningshänseende
näst efter kanslern Conrad von Pyliy.
Genom superintendentutnämningen
efterträdde N. de sv. reformatorerna
som Gustav Vasas kyrkominister;
som konungens repr. utövade han
kontrollerande myndighet över kyrkliga
befattningshavare ocli hade rätt att
efter prövning såväl till- som avsätta
präster. Enligt beslut på mötet i
öre-bro 1540 gjorde N. en visitationsresa
genom Västergötland, Dalsland,
Värmland och Östergötland, varvid
prästernas renlärighet och allm. lämplighet
undersöktes, samtidigt som förrådet
av kyrksilver inventerades ocli delvis
beslagtogs för kronans räkning. I
Skara och Linköpings stift genomförde N.
ett nytt kyrkostyre, främst efter
nord-tyskt mönster; två seniorer och en
konservator tillsattes i vartdera
stiftet. Troligen i samband med sin visi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0602.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free