- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
547

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norlind ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Norling

547

Norman

tationsresa utarbetade N. sitt förslag
till ny kyrkoordning, vilket främst
bygger på Melanchton. År 1544 erhöllo
de nya stiftscheferna i Götaland
titeln superintendent, men N. kvarstod
fortfarande som kyrkominister. Han
företog hösten 1545 en ny
visitations-resa i götalandskapen. Hans kyrkliga
verksamhet är därefter ej särskilt
framträdande. — I och med kanslern
von Pyhys fall 1543 bröt Gustav Vasa
med den s. k. tyska regimen. N., som
förordat en försiktigare
utrikespolitik, stått i tydlig motsatsställning till
kanslern och möjligen medverkat till
dennes fall, klarade sig med
bibehållen politisk prestige genom krisen.
Någon ny kansler tillsattes ej, utan
N. blev chef för kansliet och var den
ende av riksråden, som kan sägas ha
intagit en ministers ställning. När
lian ej var på utländska resor,
uppehöll lian sig mest i huvudstaden som
chef för den löst organiserade
centralregeringen. De k. propositionerna
för råd och riksdag utarbetades alltid
av N., och han formulerade råds- och
riksdagsbesluten. Västerås
arvförening 1544 utformades med honom
som främste rådgivare, öppna påbud
ocli förordningar i ekonomiska frågor
redigerades likaledes av N. Svenska
lärde han sig aldrig, utan hans för
Sverige avsedda skrivelser fingo
översättas. N. medverkade även vid
tillkomsten av en sv. försvarsskrift, tr.
1545 ocli närmast avsedd att påverka
opinionen hos de kejserliga; den
omredigerades 1546 efter ändrade
politiska konjunkturer och utkom 1547
i utvidgat skick på både tyska och
latin, omfattande en utförlig historik
över förhållandet mellan Sverige och
Danmark genom tiderna. Den bäst
redigerade versionen, den latinska, är
enligt bevarade kopior direkt
utarbetad av N. Den innehåller en mängd
citat från den antika historien och
klassiska författare, kommer mot slutet
upp till verklig vältalighet ocli har
kallats en prydnad för vår
renässanslitteratur. N. användes redan 1540 i
diplomatisk tjänst. Sommaren 1541
ledde han under von Pyhys frånvaro
förhandlingarna med hansestäderna
i Kalmar. I febr. 1542 ingick han
jämte kanslern i den stora
beskickning, som skulle förhandla med Frans
I i Frankrike, men sändes hem med
traktaten före de andra. I jan. 1543
avgick han i en legation tills, med
riksrådet Kristofer Andersson till
Danmark; beskickningens viktigaste
uppgifter, förhållandet till
Frankrike, till Schmalkaldiska förbundet
och till Berend von Melen,
handhades därvid av N. Bland hans
senare diplomatiska uppdrag märkes
ledarskapet för de båda beskickning-

arna till kejsaren 1550 (till
Antwerpen) och 1551 (till Augsburg). — N.
hade en gedigen humanistisk, juridisk
ocli teologisk bildning. Sitt kyrkliga
författarskap och sina kyrkliga
uppgifter tog lian praktiskt ocli sakligt
och verkade för furstekyrkans idé.
Som utlänning var lian i hög grad
beroende av konungen ocli visade sig
också städse som dennes trogne
tjänare, stundom hans kanske alltför
villiga redskap. Under sin trettonåriga
tjänst i Sverige fick han betydelse
långt utöver det formella arbetet inom
kansliet; fastän hans personlighet
ej uppvisar några lysande drag, var
han genom sina kunskaper ocli sin
flit, sin klokhet och sans av stor
betydelse för Gustav Vasas nydanings- ocli
uppbyggnadsverk. — Gift 1551 med
Anna Clausdotter (Uggla). — Litt.:
I. Svalenius, "G. N." ’(1937). B. L.

Norman, Nils Josef Hjalmar,
skådespelare, f. 27 juni 1884 i
Stockholm. Föräldrar: guldsmeden Jacob
Hjalmar N. ocli Eilda Sellergren. —
Sedan N. genomgått Dramatiska
teaterns elevskola, anställdes han 1902
vid Albert Ranfts teatrar. När Ranft
1921 sålde Stora teatern i Göteborg,
övergick N. till ab. Göteborgs lyriska
teater. Han var därefter engagerad hos
Ernst Rolf 1925—26 samt hos Oscar
Textorius vid Folkets hus- ocli
Odéon-teatrarna i Stockholm 1929—32.
Spel-året 1926—27 var han anställd hos
Oscar Winge vid Hippodromteatern i
Malmö, och dit återvände han hösten
1936. Sedan 1944 är han verksam vid
Malmö stadsteater. — N. liar bl. a.
framträtt som Menelaus i "Sköna
Helena", Celestin i "Lilla helgonet",
Löparnisse i "Värmlänningarna",
Peter Kvitten i "En
midsommarnattsdröm" och Konjander i A. Blanches
"Hittebarnet". — Gift 1923 med
skådespelerskan Thyra Ellen Maria
Uppström. A. L.

Norman, Ludvig, tonsättare,
dirigent, musikpedagog, se nedan.

Norman, Erik Olof (Olle) Atle,
arméofficer, f. 1 sept. 1894 i
öster-sund. Föräldrar: kronofogden Erik
Johan N. och Hildur Anna Karolina
Fahlborg. —- N. avlade studentex. i
Stockholm 1913, blev fänrik vid
Jämtlands fältjägarreg. 1916 ocli
genomgick Krigshögsikolan 1926—28. Han
var aspirant vid Generalstaben 1930
—32, blev kapten där 1933, major vid
Svea livgarde 1937, överstelöjtnant
där 1940 och vid Generalstabskåren
s. å., var chef för Försvarsstabens
krigslust, avd. 1937—40, stabschef
vid Fjärde arméfördelningen 1940 ocli
är överste och clief för Upplands
reg. sedan 1942. — N. var red. för Ny
militär tidskr. 1933—37, är styr.-led.
i Karol. förb. sedan 1933 och sekr. där

Olle Norman.

sedan 1937 samt var styr.-led. i
Armé-mus. 1937—41. Han var
huvudmed-arb. i "Minnesskrift på 300-årsdagen
av slaget vid Lutzen" (1932), har
redigerat och medarbetat i bd 2 och 5
av "Sveriges krig 1611—1632" (1936,
1938) samt i "Det spanska
inbördeskriget" (Försvarsstabens krigshist.
avd., 1938). Dessutom har N. skrivit
uppsatser i den militära fackpressen.
Åren 1931—42 var han domare på
Solvalla travbana. N. blev led. av
Krigevet. akad. 1940. — Gift 1) 1917
med Dagmar Margareta Hård, † 1920;
2) 1922 med Elisabeth (Lisa) Maria
Wahlqvist, † 1923; 3) 1924 med Ida
Margareta Lindblad. F. M.

1. Norman, Fredrik Vilhelm
Ludvig, tonsättare, dirigent,
musikpedagog, f. 28 aug. 1831 i Stockholm, †
28 mars 1S85 därstädes. Föräldrar:
bokhandlaren Johan N. och Amalia
Engström. — N. erhöll sin första
utbildning hos A. F. Lindblad i
Stockholm, varefter han studerade vid
kon-servatoriet i Leipzig för Moscheles,
Hauptmann ocli Rietz 1848—52.
Därefter framträdde N. i Sverige som

Ludvig Norman.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 00:32:40 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0603.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free