Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrby, Georg - Norrby, Gunnar, violoncellist, se s. 550 - Norrby, Ida, hushållspedagog, se nedan - Norrby, Jane, pedagog, se Miller-Thengberg, s. 300 - Norrby, Johannes, musikorganisatör, sångare, skolman, se s. 550 - Norrby, Johannes, präst, se nedan - Norrby, Robert, affärsman, hembygdsforskare, tonsättare, se s. 550 - Norrby, Samuel, präst, idrottsman, se s. 550 - 1. Norrby, Carl - 2. Norrby, Ida - 3. Norrby, Johannes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norrby
549
Norrby
Anders Lindebergs nystartade scen,
Nya teatern i Stockholm. Där vann
N. snart genom väl utförda komiska
roller stor popularitet, i synnerhet i
Blanches’ lustspel. Han var 1863—92
engagerad vid Dramatiska teatern.
Jeppe Berg i Holbergs "Erasmus
Montanus", den vilsekomne, hetlevrade
och överdådigt komiske klockaren
Peder Rasmussen i Molbeclis
"Ambrosius", Hjalmar Ekdal i Ibsens
"Vildänden", korrekturläsare Persson i
"Sveas fana" voro
människoframställningar, där känslan, uttryckt med små
och diskreta medel, gjorde sig
gällande jämsides med humorn. — Gift
1866 med Julia Malmström. A. L.
Norrby, Gunnar, violoncellist,
se s. 550.
Norrby, Ida, hushållspedagog, se
nedan.
Norrby, Jane, pedagog, se
Miller-Thengberg, s. 300.
Norrby, J o hannes,
musikorganisatör, sångare, skolman, se s. 550.
Norrby, Johannes, präst, se
nedan.
Norrby, Robert, affärsman,
hembygdsforskare, tonsättare, se s.
550.
Norrby, Samuel, präst,
idrottsman, se s. 550.
1. Norrby, Gari Julius, präst,
teolog, f. 8 juli 1831 i Visby, † 15 dec.
1918 i Uppsala. Föräldrar:
urmakaren och rådmannen Jacob N. och
Sofia Susanna Kroger. — N. blev
student i Uppsala 1850, prästvigdes 1855
och tjänstgjorde därefter som präst
och lärare på Gotland samt var, efter
en resa till Algier, 1864—72 lektor
vid Högre lärarinneseminariet i
Stockholm. År 1872 blev han kyrkoherde i
När på Gotland, 1879 assistent inom
teologiska fakulteten i Uppsala och
1882 e. o. prof. i praktisk teologi;
han avgick vid uppnådd pensionsålder
1896. N. var led. av
kyrkohandboks-kommittén 1890—93 ocli av kyrko-
Carl Norrby.
mötet 1S93. Han promoverades vid
jubelfesten s. å. till teol. dr. — N. var
känd som framstående andlig
vältalare; i sin förkunnelse förenade han
det väckande med det didaktiska.
Som teolog var han moderat, ortodox
"bibelteolog" och framträdde många
gånger i kulturdebatten. På hans
initiativ och delvis på hans bekostnad
byggdes i Uppsala Norrbyska
studenthemmet, avsett att bereda billig
bostad ocli kost åt i första hand teol.
studerande. — N. utgav bl. a.
"Vittnesbörd ur den heliga skrift" (1—2,
1876—77), "Om det onda" (1881),
"Aktningen för qvinnan i dess
betydelse för sedligheten"
(1882),"Grunddragen till läran om själavården" (s. å.),
"Kyrkoårets evangelier för
liomile-tiskt bruk bearbetade" (1897—98),
"De nya högmässotexterna för
liomile-tiskt bruk bearbetade" (1896—98; av
stor betydelse för den sv. predikan i
början av detta sekel). "Läran om den
kyrkliga själavården" (1899) samt
ett stort antal tidskr.-uppsatser, tal,
predikningar m. m. Stort uppseende
väckte N:s angrepp på Helga de la
Brache i Nva Dagligt Allehanda 1870.
— Gift 1S68 med
seminarieföreståndarinnan Jane N., f. Miller, från
Skottland, se Miller-Thengberg. Nby.
2. Norrby, Id a, hushållspedagog,
f. 27 febr. 1869 i Kalmar, † 19 febr.
1934 i Uppsala. Föräldrar:
urmakaren Thomas Wilhelm N. och Carolina
[Lina) Norrby. Brorsdotter till N. 1.
-—- N. uppfostrades hos sin farbroder
(N. 1) i Uppsala ocli avgick från
åtta-klassig flickskola där 1888. Hon
utexaminerades 1889 från Uppsala läns
landstings
småskolelärarinneseminarium och vistades därefter några år i
utlandet; bl. a. genomgick hon 1891—-
93 lärarinnekurser i huslig ekonomi
i Kassel och Edinburgh. Åren 1893—
94 var hon lärarinna i huslig ekonomi
i Edinburgh och studerade samtidigt
fysiologi, hälsolära och kemi där. Vid
sin återkomst till Sverige 1894
anställdes hon vid den s. å. grundade
avd. för huslig ekonomi vid Uppsala
enskilda läroverk och
privatgymnasium, vilken följ. år ombildades till
Fackskolan för huslig ekonomi. Där
verkade hon till 1933 som
föreståndarinna. Hon företog flera resor i
Europa bl. a. för att studera
skolköksväsendet. — Under sin mångåriga
verksamhet som Fackskolans ledare
gjorde N. en stor insats för utbildning
av husmödrar och skolkökslärarinnor.
Under hennes fasta ledning
utvidgades snabbt Fackskolans verksamhet;
sedan 1926 har den namn av
Högskola för praktisk kvinnobildning. ■—
Vid sidan av sin
föreståndarinneverksamhet hade N". många uppdrag; hon
var bl. a. verksam vid startandet av
Ida Norrby.
Sveriges husmodersfören:ars
riks-förb. 1919 och var dess v. ordf. 1919
—26. Vidare var hon styr.-ordf. i Sv.
skolkökslärarinnornas fören. 1913—
26 ocli i Sv. slöjdlärarinnefören. 1919
—29. Hon var stadsfullmäktig i
Uppsala 1919—30 ocli suppleant i
Uppsala läns landsting 1923—30.
Hon deltog i flera kongresser, bl. a.
som statsstipendiat i den första
internat. kongressen i huslig ekonomi
i Freiburg, Schweiz, 1908. Från 190S
var hon Licentiate of The Universal
Cookery and Food Association i
London. — N. utgav en mängd
kokböcker, som fingo stor spridning och
utkommo i många uppl. Bland dem
märkas "Lilla kokboken" (1899),
"Hemmets kokbok" (1903), "Finare
matlagning" (1904), "Skolans
kokbok" (1905), och "Stora kokboken"
(1926). I tidn. och tidskr.
publicerade hon ett stort antal uppsatser
rörande uppfostran, barnavård,
heminredning och sociala frågor; i dessa
ämnen var hon även en uppskattad
föredragshållare. Hon startade 1904
Tidskr. för hemmet, som hon
redigerade till 1933, då den upphörde. N.
blev 1927 med. hedersdr i Uppsala. —
Ogift. — Litt.: G. Löfgren Norrby,
"Laddat liv" (1944); H. Lundli,
"Fackskolan för huslig ekonomi i
Uppsala 1895—1945" (1945). M. B.
3. Norrby, Carl Johannes,
präst, f. 16 maj 1870 i Visby, † 26 febr.
1936 i Stockholm. Föräldrar:
lantbrukaren Severin Nicolaus N. och Agnes
Desideria Bergström. Kusin till N. 2.
— N. avlade mogenhetsex. i Visby 18S9
ocli prästvigdes, efter studier i
Uppsala 1S90—94, sistn. år. Han avlade
folkskollärarex. i Uppsala 1894. Efter
missiv i Eskelhem på Gotland blev
han 1896 förflyttad till Slite, där han
uppehöll en förenad präst- och
lärartjänst. År 1S99 kallades han som bitr.
pastor till Ersta diakonissanstalt i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
