- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
555

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norstedt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Norstedt

555

Norstedt

3. Norstedt, Johan Reinhold,
målare, etsare, f. 1 juli 1843 på Lunda,
Västra Vingåkers skn, Södermani. län,
† 15 dec. 1911 i Stockholm. Föräldrar:
brukspatronen Christian N. och
Emilia Albertina Duse. Brorsons son till
X. 1. — N. fick skolutbildning i
Norrköpings lyceum 1853—64. För att.
utbilda sig till sångare for han 1867
via Schweiz till Paris, där N. J. J.
Masset ocli Delsarte blevo hans
sånglärare. Genom bekantskap med Alfred
Wahlberg lockades N. att måla, ocli
lian fick möjligen även någon
undervisning av denne. En första
etsnings-undervisning fick lian vid Cadarts
koppartryckeri. Efter hemkomsten till
Stockholm 1870 gav N. sånglektioner.
Han övergav 1873 sångpedagogiken
helt för måleriet. År 1875 följde han
L. Loewenstams etsningskurs; 1878—
81 vistades han i Paris. Hans
sympatier hade genom vännen Wahlberg
redan tidigt riktats mot Daubigny,
Corot o. a. av Barbizonskolans
land-skapister, och det var därför
naturligt, att han i Paris valde en av denna
skolas sista företrädare, Henri
Harpignies, till lärare. I grafik
undervisades han av Alphonse Masson. Från
1881 till sin död var N. bosatt i
Stockholm. Han var en tillbakadragen,
sårbar och ytterst självkritisk natur,
som undvek varje inblandning i
samtidens intensiva konstpolitiska
strider. Han framträdde bl. a. 1879 ocli
18S0 på Parissalongen.
Minnesutställningar ha hållits i Stockholm 1912 och
1937. — N. var redan en trettio års
man, då han övergick till
konstnärsyrket. Hans produktion före 1878
utgöres av tämligen dilettantiska
skymningslandskap och månskensbilder.
Från 1S79 är hans egenart
utkristalliserad, en sen sv. utgrening av det
franska barbizonmåleriet. Under
1880-talet, naturalismens ocli
friluftsmåle-riets decennium, odlade lian det
otidsenliga stämningslandskapet. Hans
små, klassiskt klara och rofyllda
dukar ha ett subtilt valörspel i grönt,
grått, brunt, blekrött ocli silver.
Mo-tiwärlden är framför allt den
sörmländska idyllen och mälarlandskapet
("Spånga kvarn", "Månsken vid
Lunda", båda 1879, "Motiv från
Drottningholm", 1887, Nat. mus.), någon
gång stadsutsikter från Stockholm
eller Paris. Efter 1S85 blev N:s
produktion mindre, dels på grund av lians
tidtals försvagade syn, dels på grund
av hans allt starkare självkritik, som
föranledde otaliga om- och
överarbet-ningar. Under 1890-talet och senare
prövade N. sin förmåga även på
mycket stora dukar, ofta med utmärkt
resultat. Han experimenterade då med
helare ytor men bibehöll den diskreta
koloriten ("Vinternatt’-’, 1S93, "Vin-

Reinhold Norstedt,

ternatt på Söder, Stockholm", 1899,
båda i Göteborgs mus., "Månsken,
Vingåker", 1908, Dramatiska teatern,
"Stockholms ström", 1911, Stockholms
stadshus). N. utförde även ett 50-tal
etsningar. — V. Kydberg skrev till
X.: "Tro mig: dina arbeten höra till
dem, som icke skola glömmas. De äro
skapade av en kraft, som är
reklamfri, tyst, finkänslig och ädel" (1893).
Av samtiden betraktades N. annars
med aktning, blandad med likgiltighet,
eftersom lian hyllade ideal, som
ansågos passerade. Sin allmänt erkända
ställning som en av det sv. ISOO-talets
känsligaste ocli finaste
landskapsmålare har han fått först efter sin
död i ocli med den besläktade
moderna "intimismens" (T. Palm, A.
Munthe, W. Nording m. fi.) genombrott
omkr. 1917. — Gift 1875 med
målarinnan Anna Katarina Fredrika
Munthe-Norstedt (N. 4). — Litt.: E.
Wetter-gren, "R. N." (1914). R. S.

4. Norstedt, Anna Munthe-,
målarinna, gift med N. 3, se
Munthe-Norstedt, s. 351.

Norström, CarlEdward,
järnvägsbyggare, f. 30 maj 1815 i
Gärd-liems skn, Älvsb. län, † 5 sept. 1871 i
Norrköping. Föräldrar: byggmästaren
Eolsten N. och Marie Louise Orupp.
— N. kom tidigt i beröring med Nils
Ericson och fick genom honom
anställning som ingenjörselev vid
Trollhätte kanals ombyggnad 1830. År
1834 blev han elev vid Göta kanal,
1S35 nivellör vid Säffle kanal och s. å.
arbetschef vid Karlstads hamn- och
kanalbyggnad. Tre år senare blev han
uppbördsman där samt vågmästare i
Karlstad. År 1847 var han vik. chef
inom Västra väg- och
vattenbyggnads-distriktet. Vid denna tid bildades, till
stor del på greve Adolf von Rosens
initiativ, bolag för anläggande av två
små järnvägar, Frykstads- och
Kristinehamnsjärnvägarna, och
byggnaden av dessa uppdrogs åt N. För att
väl kunna utföra detta arbete
studerade N. järnvägsbyggnader i Europa
och Nordamerika 1848—49, och han
fullbordade 1849—50 ovannämnda
järnvägar, de första i Sverige. År

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0611.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free