- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
557

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norström, Vitalis - Norup, Sam. Bengtsson-

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Norström 557 Norup

W. James hävdade lian, att sanningen
icke är någon bild av verkligheten
utan ett värde, ett medel i
"kulturviljans" tjänst. Med Rickert ställde
han emot varandra naturvetenskap
och historisk vetenskap, och det var
särskilt den historiska sanningen,
som han menade vara grundad i
viljan. Hans viktigaste hithörande
publikationer återfinnas i "Tankelinier"
(1905), som spirituellt kritiserats av
Hj. Söderberg i "Hjärtats oro" (1909).
Naturvetenskapliga resultats
betydelfe ur livsåskådningssynpunkt ansåg
X. oekså förringas genom den av Macli
och Avenarius framförda
fenomena-listiska tolkningen, till vilken han
anslöt sig i "Naturkunskapens
själf-besinning" (1907). Vetenskapens
yttersta fundament är enligt N.
"förnuftsvissheten", d. v. s. vissheten att
tillvarons väsen är förnuft, och denna
får konkret form i den religiösa
känslan. Religionen står över vetenskapen
och tanken. Denna åsikt har han
utförligast framlagt i "Religion och
tanke" (1912), de föreläsningar, som
han s. å. höll i Uppsala på inbjudan
av Olaus Petristiftelsen. — N. var
hela sitt liv en troende, till Gud1
bedjande kristen. Han berättar i vänbrev,
att han tre gånger upplevt, hur Gud
direkt ingripit frälsande i hans liv.
Från sin ungdom led N. av svår
neurasteni med perioder av sömn- och
kraftlöshet, och det under, som han
ansåg sig ha upplevt, torde ha
hänfört sig till omslag i neurasteniska
depressioner. Under en tid kring
sekelskiftet föresvävade det N., att den
historiska kristendomen vore blott ett
led i utvecklingen mot en framtida
"förnuftsreligion", som skulle uppta
vissa drag i Nietzsches
Zarathustra-moral. Men mot slutet av sitt liv
återvände han till en mer ortodox
ståndpunkt. — Sitt litterära genombrott
gjorde N. med stridsskriften "Ellen
Keys tredje rike" (1902) och dess
följdäkrift "Radikalismen ännu en
gång" (1903), där han häftigt angrep
den lyekoetik och den ringaktning för
plikten och religionen, som han fann
karakteristisk för den av E. Key
representerade "radikalismen". I
politiken var N. en ivrig motståndare till
både socialism och demokrati, mot
vilka han gick till strids i
"Masskultur" (1910). I den växande
arbetarrörelsen, kosmopolitismen,
födelsekontrollen, avkristningen och mycket
annat såg N. tecken på ett Sveriges
förfall, som endast "krigets eld eller
revolutionens" kunde böta. Han var
en stor beundrare av Tyskland, dess
filosofi, ordning och militära kraft.
Tidigt kände han sig icke blott som
svensk utan även som german.
Tysklands nederlag i det första världs-

Vitalis Norström.

kriget, som han tidigt anade men ej
fick uppleva, fattade han som en Guds
straffdom över världen. — På sin
samtid gjorde N. ett kraftgenialiskt
intryck, och han intog en ledande
ställning inom sv. filosofi under
1900-talets första decennium.
Filosoferandet var icke för honom något
"schackspel med tankeformer" utan en
"kamp", i vilken han satte in hela
sin personlighet. Hans litterära stil
hämmades länge av inflytandet från
C. Y. Sahlins boströmianska perioder.
Men småningom utvecklades den till
ett lydigt instrument för hans
filosofiska temperament med dess patos,
sarkasm, naiva, nietzscheanskt
färgade självmedvetande och impulsiva
öppenhjärtighet. I de brev, som postumt
publicerats i E. Liljedahls biografi,
och i "Brev 1889—1916" (1923, utg.
av E. Åkesson) träder han oss
mänskligt till mötes utan maskering. En
festskrift tillägnad N. utkom 1916. —
Gift 1S91 med Elisabeth Johanna
Anderson. — Litt.: E. Liljedahl, "V. N.,
hans liv ocli verk" (1—2, 1917—18);

A. Lagenvall, "Skrifter" (1921); E.
Åkesson, "Norströmiana" (1924).

A. W.

Norup, Bengt Samuel (Sam.)
Bengtsson-, lantbrukare,
politiker,* f. 19 maj 1896 i Knislinge
skn, Kristianst. län. Föräldrar:
lantbrukaren och riksdagsmannen Sven
Bengtsson i Norup (bd 1, s. 211) ocli
Pauline Bengtsson. — N. genomgick
önnestads lantmannaskola 1915—16
och övertog 1921 egendomen Norup i
Knislinge skn, Kristianst. län, vilken
lian alltjämt innehar. Han var led. av
Statens jordbruksnämnd 1935—39
ocli av 1938 års jordbruksutredning.
Sedan 1940 är lian led. av Andra K.
(Bondeförbundet). Han var led. av
Priskontrollnämnden 1942—46 och v.
ordf. ocli led. för avd. för
vegetabiliska produkter i Statens
livsmedelskommission 1946—47. Sedan sistn. år
är han v. ordf. i Sveriges
lantbruks-förb. År 1945 blev han led. av
Jordbrukets forskningsråd ocli led. av
Lantbruksakad. N. är bl. a. ordf. i
styr. för Sv. mejeriernas riksfören.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:32:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/5/0613.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free