Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Notini, släkt - Notini, Gösta - Notke, Bernt - Ny, Eric - Nybelin, Orvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Notini
559
Nybelin
1834) och Axel Nikolaus N. (f. 1842,
† 1914), blevo stamfäder för släktens
nu i Sverige levande huvudgrenar.
Ferdinand N. fortsatte faderns
verksamhet som bildhuggare och
stucka-tör i Göteborg. Söner till Ferdinand
N. voro Edwin N. (f. 1860, † 1932),
som hos fadern utbildades till
bildhuggare och 1904 i Malmö startade
ab. Malmö takpappfabrik, vars
disponent han var till sin död, samt
Ferdinand Fredrik N. (f. 1871, † 1920), som
efter utbildning hos fadern och
farbrodern och efter en längre vistelse i
Oslo från 1907 var verksam som
bildhuggare i Stockholm. — Den yngre
släktgrenens stamfar Axel Nikolaus
N. etablerade sig efter studier vid
Chalmersska slöjdskolan i Göteborg
ocli längre utrikesresor 1875 som
bildhuggare i Stockholm. Han gjorde bl. a.
på Vet. o. vitt. samh:s i Göteborg
uppdrag avgjutningar av hällristningar i
den bohuslänska skärgården, utförde
ornamentsarbeten i Rosendals slott
och i vestibulen i Arvfurstens palats
m. m. samt var lärare i konstformning
vid Tekn. skolan i Stockholm. En äldre
son till honom är arkitekten i
Stockholm Harald Elof N. (f. 1879), far
till zoologen Gösta N. (se nedan) och
målarinnan Astrid Marita N. (f.
1909). En yngre son till Axel
Nikolaus N.. målaren och teckningsläraren
i Södertälje Gunnar Fredrik N. (f.
18S3), blev far till målaren Bo Ragnar
N. (f. 1910), som bl. a. varit verksam
som dekoratör.
Notini, Carl Gösta, zoolog, f.
15 juni 1908 i Stockholm. Föräldrar:
arkitekten Harald Elof N. och Hilma
Elisabet Thudén. •— N. avlade
stu-dentex. i Stockholm 1928 och blev vid
Stockholms högskola fil. kand. 1933,
fil. lic. 1939 samt fil. dr och docent
1948 på ett biologiskt arbete om
grävlingen. Han var 1937—43 förste
assistent vid Statens
växtskydds-anstalt och är sedan sistn. år
speciallärare och sedan 1945
laborator i skogszoologi med jaktvård vid
Skogshögskolan samt föreståndare för
dess avd. för skogszoologi. Sedan 1940
har han lett Sv. jägarförb:s
viltundersökningar. — N. har utgivit ett antal
skrifter inom praktisk entomologi och
jaktzoologi. På det förra området har
han i Statens växtskyddsanstalts
meddelanden utgivit skrifter bl. a. om
klöverspetsvivlar, klädesmalen,
arsenikverkan på bin och biologisk
bekämpning av skadeinsekter samt tills,
med A. Lundgren "Boken om bina"
(1943). Av Sv. jägarförb:s
meddelanden har han utgivit "Om harens
biologi" (1940) och "Den grå
kråkan" (1943). Han var huvudred, för
"Svenskt jaktlexikon" (1947). — Gift
1934 med Inger Ekström. T. F.
Notke, Bernt, bildhuggare,
målare, f. på 1430-talet, † 1509 i Lybeck.
— N. härstammade från Lassan i
Pommern och tros vid unga år lia
kommit till Lybeck, där han utbildade
sig till målare och bildhuggare. Tack
vare ovanlig begåvning drog han
myndigheternas uppmärksamhet till sig
och blev frimästare (tillhörde ej
skrået) under rådets särskilda beskydd.
N. inkallades 1483 till Sverige och var
t. o. m. 1496 verksam i Stockholm, där
han intog en betrodd ställning ocli
1491—93 upprätthöll
myntmästareämbetet. Därefter återvände han till
Lybeck. — N:s genombrottsverk anses ha
varit dödsdansmålningarna i
Marien-kirclies Totenkapelle i Lybeck. Som
frimästare i denna stad utförde han
under 1470-talet stora
skulpturarbeten för domkyrkan, bland vilka
märkas den omfattande
triumfkrucifix-ensemblen och läktarfigurerna.
Huruvida N. verkligen utfört de senare, är
emellertid omstritt. Även annorstädes
än i Lybeck återfinnas arbeten av N.
från denna tid. Dokumentariskt
kända äro sålunda ett altare i Aarhus
(1478—79) och ett i Tallinn (1483).
Hans främste uppdragsgivare i
Sverige var riksföreståndaren Sten Sture
d. ä., för vars räkning han redan
tidigare utfört målningar på Uppsala
domkyrkas högaltare (omkr. 1472—
77, förstörda vid branden 1702 men
kända genom avbildningar) med
framställningar av S:t Erikslegenden. För
Sten Sture utförde N. den berömda
S:t Göran-gruppen i Stockholms
Storkyrka (fullbordad 1489), på en gång
altarstiftelse och minne över slaget
vid Brunkeberg. Bland N:s sv. arbeten
märkas vidare en statyett av Karl
Knutsson (Gripsholm; avbildad i bd
4 mot s. 190), ett fragmentariskt
bevarat snidat altare i Köpings kyrka
på Öland samt målningar på
altar-prydnaderna i Djursdala kyrka i
Småland och Singö kyrka i Uppland. —
N. var en framstående repr. för
1400-talets nordtyska altarskåpskonst.
Hans figurframställningar präglas av
kraftfullt karakteriserade ansikten
och oroliga, hårt brutna linjer i
dra-perierna. Genom den i det
nordeuropeiska konstområdet enastående S:t
Göran-kompositionen, utförd som en
fritt uppställd monumentalgrupp,
intager N. en särställning i tidens konst
som en originell och kraftfull
konstnärspersonlighet, vilken med stor
sannolikhet haft tillfälle komma i
beröring med sydeuropeisk
renässanskonst. Man liar sålunda förutsatt en
studieresa till Tyrolen och
Norditalien. N. ägde en stor lärjungekrets,
bland vars arbeten i Sverige särskilt
må nämnas Thomas a Beckett-statyn
från Skepptuna kyrka (Stat. hist.
Erie Ny.
mus.). Liksom i de flesta av hans
arbeten ha även i S:t Göran-gruppen
delar utförts av N:s medhjälpare. —
Litt.: J. Roosval, "Riddar S:t
Göran ..." (1919); densamme, "Nya S:t
Göranstudier" (1924); W. Paatz, "B.
N. und sein Kreis" (Berlin 1939).
M. L—n.
Ny, Erie Oscar Sigvard,
affärsman, idrottsman, f. 15 okt. 1909 i
Sala, † 2 sept. 1945 vid en
seglingsolycka på Mälaren. Föräldrar:
poliskonstapeln Carl Oscar N. och Alma
Viktoria Lindblad. — N. var från
1937 till sin död verkst. dir. i
konfektionsfirman ab. Gust, Ekboms eftr.,
Strängnäs. Han var led. av
stadsfullmäktige i Strängnäs 1939—43. — N.
slog igenom som löpare 1931, då han
blev sv. mästare på 1 500 m. Följ. år
deltog lian på samma sträcka i
Olympiska spelen i Los Angeles och kom
där på femte plats. Även vid
Olympiaden i Berlin 1936 representerade han
Sverige med framgång. Ären 1932—36
vann lian sju landskampsegrar, blev
sv. mästare på S00 m 1936 samt i
stafett 4 X 1 500 m 1931, 1933 och 1934.
Han satte sv. rekord på 800 m sistn.
år med tiden 1 min 50,4 sek, på 1 000
m 1936 med 2 min 24,7 sek, på 1 500 m
1934 med 3 min 50,s sek och på 1
engelsk mil s. å. med 4 min 12,6 sek.
— N. var den förste i raden av
framstående sv. medeldistanslöpare, som
framträtt under 1930- och 1940-talen.
Han var spenslig och lätt, hade en
sällsynt vacker löpstil och sprang med
långa, drivande steg. Han höll en liård
utgångsfart men var svag i spurten
och kom därför till korta mot löpare
med kraftigare kroppskonstitution. —
Gift 193S med Anna Brita
Fryk-man. K. E. L.
Nybelin, Orvar, zoolog, f. 11 juni
1892 i Göteborg. Föräldrar:
handlanden Ludvig Pontus N. och Emilie
Gor-nitzka. — N. avlade studentex. i Göte-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
