- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
562

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nyberg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nyberg

562

Nyberg

Johan Nyberg.

stockholmstid utförde N. också en
rad porträtt, mestadels av personer,
som på ett eller annat sätt stodo
honom nära, t. ex. A. Tallberg (1884,
Konstakad.), general Balck (utställt
1899) och prof. J. A. Malmström
(1S95, Konstakad.). Liksom i
genrebilderna sökte han också i
porträtten nå ett intryck av omedelbarhet.
Efter bosättningen i Dalarna målade
lian interiörer och landskap från
trakten, t. ex. "Vårdag, motiv från
Leksand" (1900), "Brudklädsel" (1904),
"Vid sländan" (s. fi,.), "Bygata"
(utställd 1918). Efter 1915 synes hans
produktion lia avstannat till följd av
sjukdom. — Gift 1920 med Naemi
Bergendorff. Th. N.

Nyberg, Jolian Sigfrid,
skräddare, nykterhetsman, f. 29 mars 1887
i Östra Karaby skn, Malmöh. län.
Föräldrar: lantbrukaren Nils N. och
Hedvig Svensson. — N. sattes efter
slutad skolgång i skräddarlära. Sedan
han förkovrat sig i sitt yrke under
vistelse i Köpenhamn och Tyskland
1911—12, slog han sig 1913 ned i
Stockholm, där lian anställdes hos
skrädderifirman Gustaf Wirgin,
vilken firma lian sedan 1926 innehar.
—-N. kom tidigt med i såväl
nykterhets-som arbetarrörelsen, blev ordf. i
hemortens arbetarekommun, innan lian
fyllt tjugu år, ocli var 1908—12 sekr.
och kassör i Skånes distrikt av
Nykterhetsorganisationen Verdandi
(NOV). Han var sekr. och kassör i
Stockholms distrikt av NOV 1914—
24 och var ordf. i NOV:s förb.-styr.
1923—46. Åren 1934—40 var han
därjämte ordf. i Sveriges
nykterhetsvänners landsförb. Sedan 1939 är N. ordf.
i Internationella socialistiska
nykter-hetsförb. Han har innehaft ett flertal
kommunala förtroendeuppdrag; bl. a.
var han stadsfullmäktig i Stockholm
1937—38 (socialdemokrat). Inom
Skräddaremästarnas riksförb. liar han

varit verksam sedan dess bildande
1937, är sedan 1938 red. för
förbundsorganet Skräddaremästaren och sedan
1942 förbis ordf. — Gift 1915 med
Svea Gabriella Andersson. S. S\v.

Nyberg, Julia Christina,
skaldinna, f. IS nov. 1785 på Skultuna
bruk, Skultuna skn, Västmanl. län, †
IS april 1854 på Fredriksberg invid
Skultuna. Föräldrar:
bruksinspektören Per Svärdström ocli Beata
Elisabet Almgren. — N. fick sin utbildning
vid en fransk pension i Stockholm, där
hon efter två års studier var
lärarinna från 1802 tills lion gifte sig
1S09. Äktenskapet blev disharmoniskt.
År 1818 flyttade N. från hemmet i
Stockholm och erhöll senare
skilsmässa. Samtidigt därmed bosatte hon
sig i Skultuna. — År 1816 skickade
N. anonymt sina dikter till Atterbom,
som gav lienne stor uppmuntran och
råd för fortsatta litterära studier. I
Poetisk kalender för 1817 finnas tre
dikter av hennes liand, och hon blev de
följ. åren en av kalenderns flitigaste
medarb. N. utgav "Dikter" (1822),
"Nyare dikter" (1828), "Samlade
dikter" (1832) samt slutligen "Nya
dikter" (1S42). Hon framträdde under
pseud. Euphrosyne. Det djupsinne,
Atterbom i början tillmätte N., hade
hon ej alls. Av hennes produktion äro
smådikterna de värdefullaste; genom
dem går en ren och klar ton, som i
viss mån förebådar signaturpoeterna.
Mest kända äro den betagande
"Jungfrun i det gröna" samt "Molltoner
från Norrland" (Vårvindar friska).
Då hon på Atterboms inrådan
försökte sig i
romantiskt-dramatiseran-de stil, blev resultatet mindre gott;
eposet "Nornan" ooh de dramatiska
dikterna "Vublina" och "Psyche" visa
betydande ojämnheter i
kompositionen. Dock liar N. lyckats tämligen väl
med en av sina längre dikter, den
dramatiserade legenden
"Christopho-ros". — Gift 1) 1809—20 med hand-

Julia Nyberg. Litografi.

landen Jolian Henrik Asping; 2) 1S22
med bruksinspektören Anders
Wilhelm Nyberg. —- Litt.: G. Ljunggren,
"En nyromantisk skaldinna"
("Smärre skrifter", 2, 1879); E. Eunnqvist,
"Euphrosyne" (1882). A. H—ck, Lt.

Nyberg, Fredrik Lorentz (Lars),
ämbetsman, f. 18 juli 176S på
Sveaborg i Finland, † 14 mars 1831 i
Helsingfors. Föräldrar: fältkamreraren
Gabriel N. och Helena Kristina
Wahlberg. — År 1784 blev N. efter
officers-ex. kadett vid Sveaborgs
fortifikationsstat och följ. år student vid Åbo
akad., där lian bedrev studier i
matematik. Han blev redan s. å.
kammarskrivare vid finska
fortifikationsbrigaden på Sveaborg och 1787
kammarskrivare vid generalkommissariatet
för Finland. Efter utbrottet av ryska
kriget 1788 utnämndes N. till
fältrevisor vid
generalkrigskommissaria-tet och 1790 till fältkamrerare vid
krigskommissariatet för savolaksska
militärfördelningen. Sju år senare
blev han faderns efterträdare som
fältkamrerare vid finska
general-krigskommissariatet, där lian 180S
blev överkrigskommissarie och
underhållsintendent. I denna egenskap
gjorde lian en stor insats under
finskryska kriget 1S08—09. Efter
fredsslutet var lian till 1812, då han
erhöll titeln kammarråd, led. av en
kommitté, som arbetade i Stockholm för
utredning av förvaltningsärenden
under kriget. Efter en kort vistelse på
sin gård Tali nära Helsingfors
studerade lian 1813—15 kameralväsendet
ocli det militära förvaltningsväsendet
i Sverige. Åren 1816—25 var han led.
av den finska regeringskonseljen ocli
clief för kammar- och
räkenskapsexpeditionen, varunder lian utförde ett
betydande arbete för ordnandet av det
finska statsverkets räkenskaper.
—-Gift 1830 med Catharina Margareta
Löfman. J. T.

Nyberg, Uno Valfrid,
jordbrukare, bondetågets upphovsman, f. 14 juli
1866 i Husby-Långhundra skn,
Stockholms län, † 21 jan. 1946 i Uppsala.
Föräldrar: lantbrukaren Anders N.
och Christina Charlotta Mattsson.
—-N. blev 1885 bokhållare på österby
bruks lantgårdar i Uppland,
arrenderade där Rycklinge i Faringe skn
1891—98 och Stora Väsby i Almunge
skn 1898—1903 samt ägde
Edsham-mar i Lena skn 1903—08 och
Långtora i Långtora skn 1908—18. Från
1919 bodde han i Uppsala. Han var
på sina skilda orter i Uppland en
mångbetrodd kommunalman. — N.
gjorde en uppmärksammad insats som
upphovsman till bondetåget 1914. I
dec. 1913 tog han initiativ till en
bondemanifestation mot den liberala
regeringens försvarspolitik; sedan man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0618.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free