- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
564

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nyberg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nyblaeus

504

Nyblaeus

hans huvudarbete är det stort
anlagda verket "Den filosofiska
forskningen i Sverige från slutet af adertonde
århundradet, framställd i sitt
sammanhang med filosofiens allmänna
utveckling" (1—4, 1S73—97), som
emellertid förblev ofullbordat; det
omfattar tiden t. o. m. Boström. Det är
alltjämt ett standardverk trots sin
konstruktiva tendens: X. vill visa,
att det existerar en specifikt sv.
"personlighetsfilosofi", som högst
utvecklad föreligger hos Boström ocli som
utgör den sv. nationens originella
bidrag till det mänskliga tänkandet.
Skrifterna "Om statsmaktens grand
och väsende" (1S64) ocli "Om statens
straffrätt" (1S79) rymma utmärkta
översikter över olika rättsfilosofiska
teorier. I "Trenne
religionspihiloso-phdska uppsatser" (1872) gjorde X.
ett inlägg för en liberal
religionsuppfattning i Boströms oc-h V. Rydbergs
anda. "Tvänne uppsatser om den
Boströmska filosofien" (1885) innehåller
X:s inlägg i den på sin tid ryktbara
"Edfeldt-Xyblæuska striden" om den
rätta tolkningen av Boströms
idé-lära, av hegelianen J. Borelius icke
utan rätt betecknad som
boströmia-nismens "Selbstauflösung". N:s
skrifter präglas alla av en formfulländad,
högtidligt värdig stil, som helt
motsvarar den bild), som samtida
tecknat av honom. Ädel, blid, värdig,
behagfull, nästan kvinnligt förfinad
och mänskligt naiv äro de adjektiv,
som de använda om X. Han var en
ivrig utövare av den lingska
gymnastiken, fäktning och promenadritt,
med vilkas hjälp ban sökte stärka sin
från ungdomen bräckliga hälsa.
Under sitt sista decennium levde han
en invalids isolerade liv, men även
sedan han drabbats av förlamning,
arbetade lian på sitt filosofihistoriska
livsverk, vars sista delar han
dikterade för sin dotter. — Gift 1859 med
Emilia Johanna Christina
Hortensia Tauson. — Litt.: [P. J. H. [-Leander],-] {+Le-
ander],+} "J. A. X. — ett minnesblad"
(Lunds Dagblad. 1 mars 1899); Fr.
Wulff, "A. och Gustaf N." ("Under
Lundagårds kronor", 1921);
densamme, "Ur A. Nvblæi korrespondens"
(s. å.). " A. W.

3. Nyblaeus, Gustaf Adolf,
arméofficer, f. 14 aug. 1S53 i Lund, † 26
febr. 1928 på sin egendom Åkers
styckebruk, Åkers skn, Södermani. län. Son
till X. 1. — X. var extra sjökadett på
Chapman 1869, avlade mogenlietsex.
1873 i Stockholm, blev underlöjtnant
vid Värmlands reg. 1874 och fick året
därpå transport till Livreg:s
husarkår. Åren 1879—81 tjänstgjorde lian
vid Generalstaben, utnämndes till
major i armén 1S98, vid Kronprinsens
husarreg. 1899, befordrades till övers-

Gustaf Nyblaeus (3).

telöjtnant vid Skånska dragonreg.
1902 och utnämndes till överste ocli
sekundchef för Livreg:s husarer 1904.
År 1912 förordnades lian till tf.
inspektör för kavalleriet och utnämndes
samtidigt till generalmajor i armén,
varvid han kvarstod ss. sekundchef.
Efter uppnådd pensionsålder 1913
förblev X. inspektör till hösten 1915.
Från sistn. år var lian bosatt på Åkers
styckebruk. — X:s militära intresse
och verksamhet gällde uteslutande
kavalleriet. Fostrad i idéerna från
1870—71 års krig hvilade, lian delvis
otidsenliga principer och lade bl. a.
stor vikt vid utbildningen i
kavalleriets strid till häst med blanka vapen.
På ridningens område var lian i slutet
av 1880-talet en föregångsman och
verkade under sin lärartid vid
Ridskolan 1887—90 särskilt för
fältrid-ningen. Han var med om att utarbeta
den första sv. moderna
ridinstruktio-nen. För kapplöpningar ocli
jaktrid-ningar, avsedda för officerare,
propagerade lian framgångsrikt. Han var
en av stiftarna av Stockholms
fält-rittklubb 18S0 (dess första sekr. 1886
—90) och av Sv. jockeyklubben 1889,
(sekr. 1889—1905, v. ordf. 1913—27).
I Skövde var X. stadsfullmäktig 1910
—12. Han blev led. av Krigsvet. akad.
1897. — Gift 1900 med Jeanne Sophie
llerthe Podhorsky. F. M.

Nyblom, Carl Rupert,
litteratur- och konsthistoriker, skald, se s.
565.

Nyblom, Ellen, författarinna,
se Lundberg-Nyblom, s. 99.

Nyblom, Elsa, journalist,
författarinna, se s. 567.

Nyblom, Erik, tidningsman, se
s. 567.

Nyblom, Eva, skådespelerska, se
s. 566.

Nyblom, Carl Georg Alarik,
tidningsman, politiker, f. 7 juni 1900 i
Varberg, † 15 nov. 1939 i Tranås. För-

äldrar: förmannen Carl N. ocli Julia
Larsson. — Efter realskolex. i
Varberg 1916 var X. 1917—21
korrespondent hos Sv. evkeldepoten där ocli
1921—22 medarb. i ortstidn.
Vestkusten. Åren 1922—26 var lian
red.-sekr. för Hudiksvalls-Tidn. ocli 1926
—36 dess red. Från sistn. år till sin
död var han ombudsman för
Riks-förb. Landsbygdens folk och red. för
tidn. RLF. — X. var en av
Bonde-förbis och des® ungdoms,förb:s
flitigaste agitatorer; 1931—32 var han
partiets ombudsman i Gävleb. län,
1936—37 partisekr. Han var
initiativtagare till tidskr. SLU-Bladet. ocli
var dess red. 1927—29. — X. tillhörde
Andira K. 1933—39; lian var en flitig
motionär, vars initiativ särskilt
avsågo att gagna de mindre
näringsidkarna. Med skärpa vände han sig
mot alla företeelser, i vilka han såg
ett obehörigt gynnande av enskilda
intressen. Han uppträdde mot
enhets-prisföretag, "dubbeltjänster" m. m.,
liksom lian ivrigt påyrkade ett större
inflytande för det allmänna över
rundradioverksamheten; som led. i
rundradioutredningen 1933—34 ställde lian
sig bakom förslaget om ett statligt
radioföretag. X. utgav flera
småskrifter, bl. a. "På bonden vilar allt"
(1932). — Gift 1922 med
författarinnan Gunnel Hanna Nordström. S. S\v.

Nyblom, Helena, författarinna,
se s. 565.

Nyblom, II il d e, operasångerska,
se s. 567.

Nyblom, Hugo Natanael,
ingenjör, kommunalman, f. 18 sept. 1885
i Spekeröds skn, Göteb. län.
Föräldrar: kyrkoherden Lars Johan N. ocli
Hulda Sernström. — Efter
läroverks-studier i Göteborg genomgick X.
ingenjör Jacobssons tekn. privatskola
därstädes och Filipstads bergsskola
1906 samt var anställd 1907—10 som
ritare vid en av Uddeholmsbolagets
anläggningar, Storfors rörverk i
Storfors. Han var 1911—12 verksam som
bitr. liytt- ocli martiningenjör vid
Xy-kroppa järnverk i Xykroppa, likaledes
i Uddeholmsbolagets ägo, samt 1913
—15 som ingenjör för rördrageriet vid
Storfors rörverk och 1916—22 som
förste driftsingenjör där. Åren 1922
—46 hade X. samma befattning vid
Sandvikens jernverksab., ocli sedan
1946 är han chefsingenjör för
valsverks- ocli smidesavd. där. X. var bl. a.
ordf. för Sandvikens liögerfören. 1934
—44 och är styr.-led. i Gefleborgs
högerfürb. sedan 1934 samt
kommunalt verksam i Sandviken. Han har
utgivit ’’Framställning av rör av
smid-berett järn" (1934). — Gift 1920 med
Sigrid Wilma Schiller. G. M—e.

Nyblom, Knut, regissör,
skådespelare, se s. 566.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0620.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free