- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
566

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nyblom ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nyblom

566

Nyblom

kulturella sällskapslivet, och från
1898 i Stockholm. — N:s
musikstudier (hon studerade pianospel för E.
Helsted) och tidiga kontakt med
danska konstnärskretsar kom att i hög
grad bli bestämmande för arten av
hennes författarskap. Hon debuterade
på 1870-talet med några noveller i Ny
Illustrerad Tidn.; samlade utgåvos de
under titeln "Noveller af H." (1—4,
1875—81). N:s första diktsamling,
"Digte", kom 1881 och följdes av "Nye
Digte" 1886. Hennes varmhjärtade
och optimistiska vers anslöt sig till
det flyktiga infallet och den enkla
visan, dock utan avkall på den estetiska
och musikaliska formen. Denna
idylliska, signaturpoesin närstående
diktning fick i "Digte" (1S94) och "Nye
og gamle digte och dikter" (1910) ett
mera resignerat tonfall men förblev i
stort sett sig lik. Mest känd av N:s
dikter är "Skynd dig" (Hvis du har
värme Tanker), betecknande för den
älskvärda innerligheten i hennes poesi.
Som lyriker på svenska nådde hon
aldrig lika högt. — N:s
prosaproduktion fortsatte med
berättelsesamlingarna "Qvinnoöden" (1888), "Dikt och
verklighet" (1—2, 1890) och
"Fantasier" (1S96). Hennes litterära stil stod
sagans nära, och med sagosamlingen
"Det var en gång" (1—2, 1S97—98)
kom hennes egentliga genombrott. N:s
glättiga, nyckfulla sagostil med dess
lyriska anläggning och med talrika
motiv ur konstens och musikens värld
gav träffande uttryck för hennes
personlighet, framför allt i "Flickan som
dansade förbi alla". Bland hennes
senare böcker kunna nämnas
familjeromanen ’’Högvalla" (1907),
prisbelönad i Iduns romanpristävling, "En
gammal historia och andra noveller"
(1908) samt sagosamlingen "Djur ocli
människor" (1914). N. framträdde
även med flera ungdomsböcker samt
med dramatik (bl. a. barnpjäser).
Hennes pjäs "Hela världen", inspirerad
av Echegaray, uppfördes 188S ej utan
framgång i Stockholm av Aug.
Lindberg. Hon skrev dessutom kåserier ocli
essäer, framför allt i estetiska frågor.
N:s "Levnadsminnen" (1—2, 1922)
ger en levande återblick över hennes
köpenhamns- och uppsalatid. "Valda
dikter" utkom 1923. — N. liar gjort
en insats framför allt som
sagoberät-terska. Sagan var för henne ett slags
lyrik. Idé och verklighetsstudium voro
visserligen nödvändiga, men först
genom fantasins tillsats skapades
konstverket. Hon förblev i såväl liv som dikt
påfallande oberörd av nyare
strömningar. Den avslöjande realismen var
henne främmande, ocli hon tecknade
helst sin erfarenhet i sagans
symboler. — N. erhöll statligt
författarsti-pendium 190S och Litteris et artibus

Sven Nyblom som Tannhäuser.

1923. — Gift 1864 med prof. Carl
Rupert Nyblom (N. 1). Lt.

3. Nyblom, Eva Gustava Axelina,
skådespelerska, f. 16 maj 1864 i
Stockholm, † 15 maj 1931 därstädes.
Föräldrar: musikdirektören vid
Värmlands reg. Axel Adam Swensson ocli
Emelie Euphrosyne Gustava
Strömberg. — N. var elev vid K. teatrarna
18S2—85 och engagerad där 1S85—87
samt därefter vid Vasateatern 1887—
S8. Hösten 1S89 återvände hon till
Dramatiska teatern, där hon stannade
till våren 1S99. Efter engagemang hos
Hjalmar Selander 1899—1900 var N.
från hösten 1900 knuten till Banfts
olika stockholmsscener. — I roller ss.
Sigrid i F. Hedbergs "Bröllopet på
Ulfåsa", Marianne i Moliéres
"Tartuffe", Maria i Shakespeares
"Trettondagsafton" ocli Aonda i J. Vernes
"Jorden runt på 80 dagar" röjde N.
sitt sammanhang med den gamla
skolan i den kultiverade tonen och den
vårdade behandlingen av en vacker
stämma. — Gift 1) 1S8S—99 med
skådespelaren Per Johan Ossian
Hamrin-, 2) 1900 med skriftställaren och
regissören Knut Nyblom (N. 6). A. L.

4. Nyblom, Sven Half dan,
operasångare (tenor), regissör, f. 26 mars
1868 i Uppsala, † 7 febr. 1931 i
Stockholm. Son till N. 1. och N. 2. — Efter
mogenhetsex. i Uppsala 1S85 ägnade
sig N. åt officersbanan och blev
löjtnant vid Upplands infanterireg. 1887.
Följ. år avlade han gymnastikdir.-ex.
Han bosatte sig 1S91 i Paris, där han
vid sidan av sitt arbete som
sjukgymnast studerade sång för den spanske
barytonisten Padilla y Ramos. Han
fortsatte studierna i Berlin för Lilli
Lehmann-Kahlisch ocli hennes syster
Marie Lehmann. År 1900 återvände
N. till Stockholm och debuterade s. å.
som Don José i "Carmen" på operan,
där han sedan var engagerad 1900—•
22, från 1913 som regissör. Åren 190S

—18 var lian lärare i deklamation vid
Musikconservatoriet samt 1910—13
lärare i scenisk framställning vid
operaskolan där. Då K. teaterns
operaskola bildades 1913, blev han
föreståndare för denna och undervisade där i
scenisk framställning till 1922. Sedan
N. lämnat operan, bodde lian 1922—27
i Frankrike, varefter han åter bosatte
sig i Stockholm. — N. förfogade över
en väl utbildad tenorstämma, som
visserligen icke ägde smältande
klangfägring men i gengäld en mindre vanlig
dramatisk kraft och expansion, icke
minst i höjdläget. Hans sceniska
aktion utmärkte sig för manlig kraft
och rytmisk säkerhet. Särskilt för den
veristiskt färgade repertoaren
lämpade sig lians liögdramatiska läggning.
Vid Stockholmsoperan kreerade lian
bl. a. Mime i "Rlienguldet", Simson i
"Simson och Delila", André Clienier,
Cavaradossi i "Tosca", Pedro i
"Låglandet" ocli Herodes i "Salome". Bland
lians övriga roller må nämnas
Wagners Erik, Tannhäuser, Loge och
Sieg-mund, Verdis Manrico, Badamès och
Otello — en av hans bästa
skapelser —, vidare Faust, Don José i
"Carmen", Lenski i "Eugen Onegin", Canio
i "Pajazzo", Rodolphe i "Bohéme"
och Linkerton i "Madame Butterfly".
Han översatte även operatexter och
dramer. — Gift 1S93 med
friherrinnan Ebba Charlotta Falkengréen.

A. L., (P. H. T.).

5. Nyblom, Ellen, författarinna,
syster till N. 4, se Lundberg-Nyblom,
s. 99.

6. Nyblom, Knut Magnus,
regissör, skådespelare, f. 13 juni 1870 i
Uppsala. Bror till N. 4. — Efter
mogenhetsex. i Uppsala 1888 och
juridisk preliminärex. där 1889 var N.
elev vid Dramatiska teatern 1893—95,
varunder han debuterade som Bastian
Månsen i Ibsens "De ungas förbund".
Han stannade kvar vid nationalscenen
i två år och kom efter ett års sång-

Knut Nyblom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0622.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free