- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
568

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nybom, Johan - Nycander, släkt - 1. Nycander, Marie-Louise, memoarförfattarinna, se Forsell, bd 2 s. 565 - 2. Nycander, Carl - 3. Nycander, Oscar - 4. Nycander, Emil - 5. Nycander, Fredrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nycander

568

Nycander

Johan Nybom. Litografi.

Uppsala, varifrån lian 1852 startade
en turné genom de flesta av Sveriges
städer, där lian för att tjäna sitt
uppehälle läste egna dikter. I början
av 1860-talet bosatte lian sig i
Västerås ocli placerade sitt kapital i
West-manlands Läns Tidn., där han även
medarbetade. Emellertid gick
företaget i konkurs, och N. stod åter på
bar backe. År 1869 gjorde han därför
en ny turné; efter dess genomförande
återvände lian till Västerås, där han
sedan stannade till sin död. — N.
återgav sin tids frihetsidéer på
formfulländad vers, men utan djup ocli
beständighet i känslan ocli utan att
egentligen förstå det politiska
skeendet. N:s stora tid som skald var
1840-talet med dess höjdpunkt,
februarirevolutionen 1848; sedan kom lian
alltmer i skymundan, dock utan att
belt glömmas bort. Bland N:s mera
kända dikter märkas "Fansång" (Stå
stark du ljusets riddarvakt), "Så säga
Sveriges studenter", där lian förordar
Sveriges ingripande i den dansk-tyska
striden om Slesvig, samt den av
Byron påverkade, högromantiska dikten
"Niagara". N:s "Samlade dikter"
utkom i 4 bd 1844—48 (4:e uppl. 1880
med biografi av C. B. Nyblom). Dikter
av N. ha tonsatts av bl. a. G.
Wennerberg. — Ogift. A. H—ck.

Nycander, släkt, vars äldste kände
stamfar, Petrus Laairentii N., på
1670-talet var rektor i Nyköping. Hans
son, kyrkoherden i Stigtomta,
Södermani. län, Petrus N. (f. 1677, † 1716),
blev farfar till översten i armén Gari
N. (f. 1757, † 1826), från vilken
släktens nu levande medl. härstamma.
Söner till honom voro a) kaptenen
Carl Axel N. (f. 1796, † 1860), far till
gymnastikpedagogen Carl N. (N. 2)
och farfar till förf. Fredrik N. (N. 5),
b) expeditionssekr., sedermera prof.
Berndt Otto N. (f. 1811. † 1869), som
första gången var gift med memoar-

förf. Marie-Louise N., f. Forsell (N. 1)
och i andra giftet liade sonen,
industrimännen och genealogen Oscar N.
(N. 3), far till läkaren Gunnar N.
(N. 6), samt c)
fortifikationsbefälhavaren på Gotland, kaptenen Johan
Oscar N. (f. 1813, † 1870), far till
kemisten och industrimannen Emil N.
(N. 4). — Litt.: O. Nvcander (N. 3),
"Släkten N." (1909).’

1. Nycander, Marie-Louise,
memoarförfattarinna, se Forsell, bd 2
s. 565.

2. Nycander, Carl Magnus,
gymnastikpedagog, f. 12 april 1831 i
Ås-bräcka skn, Älvsb. län, † 29 april 1909
i Göteborg. Föräldrar: översten Carl
Axel N. och Charlotta Johantia
Hansson. — Efter att ha genomgått
Krigs-akad, 1845—49 blev N. underlöjtnant
vid Västgöta reg. sistn. år och
löjtnant 1855 men lämnade redan följ. år
militärtjänsten. Åren 1S51—53
genomgick han Gymnastiska
central-inst. Efter några års vistelse i
Frankrike, Italien och Schweiz och
anställning som gymnastiklärare vid
Uddevalla lägre allm. läroverk 1859—61
grundade lian i Köpenhamn 1S61 det
första sjukgymnastiska inst. i
Danmark, där han blev en vägröjare för
sv. gymnastik. Inst. vann snart ett
gott anseende, ocli 1866 utnämndes
N. av sv. regeringen till prof. År 1871
överlät ban sitt inst. och grundade
ett nytt i Bryssel, det första i sitt
slag även där. År 1878 flyttade N.
sin verksamhet till Bremen och 1S82
till Hannover. På sistn. plats
stannade ban till 1895, då han slog sig ned
i Göteborg. Där ledde lian till sin död
ett inst. för utbildning av
sjukgymnaster. — N. författade bl. a.
"Gymnastiken i Forhold till Staten" (1S63),
"Svensk gymnastik" (1869), "Le
trai-tement par la gymnastique médicale
suédoise" (1874) ocli "Anleitung zur
freien Bewegung des menschlichen
Körpers". Han var hedersled, av
belgiska gymnastikförb. — Gift 1865 med
Bertha Louise Muller. D. L—g.

3. Nycander, Oscar Johan
Theodor, industriman, genealog, f. 4 april
1857 i Stockholm, † 12 juni 1932 i
Lidingö. Föräldrar: expeditionssekr.,
sedermera professorn Berndt Otto N.
och Adelaide Charlotte Riitterskjöld.
Kusin till N. 2. — Efter ex. vid
Teknologiska inst. i Stockholm 1877 och
praktik vid Motala verkstad och vid
tyska verkstäder var N. anställd som
maskmkonstruktör vid Atlas
verkstäder i Stockholm 18S1—91, där han
bl. a. utförde viktiga
nykonstruktioner av ångmaskiner. Sistn. år
etablerade han sig som konsulterande
maskiningenjör i Stockholm med
ångmaskinfacket som specialitet. N. var
verkst. dir. 1917—30 i Mell. och n.

Sveriges ångpannefören., vilken han
varit med om att grunda 1897.
Förutom som styr.-led. i ett flertal
företag ägnade lian sina krafter åt det
kommunala och kyrkliga livet, bl. a.
ss. stadsfullmäktig i Stockholm 1911
—17 ocli kyrkvärd i Gustav Vasa förs.
1906—20. N. blev 1902 led. av
Lant-bruksakad. Han utgav bl. a. "Släkten
Nycander" (1909) och "Adliga ätten
n:o 1963 von Matern" (1925). — Gift
1) 18S9 med Elin Augusta Christina
Hellgren, † 1914; 2) 1915 med hennes
syster Sigrid Vendela Augusta
Mell-gren. — Litt.: biografi av K. F.
Adelsköld i Lantbruksakad:s handl. o.
tid-skr. 1932. Th. L.

4. Nycander, Oscar E m i l, kemist,
industriman, f. 19 maj 1859 i
Marstrand, † 30 maj 1927 i Melbourne,
Australien. Föräldrar: kaptenen
Johan Oscar N. och Johanna Emilia
(Emma) Molander. Kusin till N. 2
och N. 3. — N. avlade mogenhetsex. i
Visby 1S77 ocli blev fil. kand. i
Uppsala 1879. Han var 1879—SI amanuens
vid kemiska laboratoriet därstädes
ocli 1882—S4 extra geolog vid
Sveriges geologiska undersökning. Han
specialiserade sig sedan alltmer på
jäsningskemin och studerade 1885
detta ämne vid lantbrukshögskolan i
Berlin samt följ. år bakteriologi och
renodling av mikroorganismer vid
Carlsbergs laboratorium i
Köpenhamn. Åren 1886—89 var han anställd
som kemist och bakteriolog vid H.
Helbings jästfabrik i Wandsbeck,
Tyskland, varefter lian verkade som
konsulterande kemist och uppfinnare
inom jästindustrin. Han erhöll pris
vid utställningen i Hamburg 1889 för
renodlingar av mikroorganismer,
innehade ett flertal patent inom
jäsningskemin ocli anlitades som sakkunnig
vid uppförandet av jästfabriker inom
de flesta europeiska stater. — N.
emigrerade 1909 till Australien, där lian
i Horotliorn nära Melbourne tills,
nied en engelsman N. M. Thomsen
upprättade den första jästfabriken i
denna världsdel. Med tiden växte
fabriken ut till ett stort företag, som
N. ledde till sin död. Åren 1915—18
var han även medl. av sv.
handelskammarens råd i Sydney. — N.
donerade hela sin efterlämnade
förmögenhet, omkr. 200 000 kr., till Uppsala
univ. för främjande av
naturvetenskaplig forskning. — Gift 1901 i
London med Mabel Gertrud Purdy.

T. M.

5. Nycander, Fredrik Axel,
författare, f. 19 dec. 1867 i Uddevalla,
† 17 april 1944 i Stockholm.
Föräldrar: löjtnanten Axel Reinhold N. och
Augusta Louise Kilman. Brorson till
N. 2. — N. avlade mogenhetsex. i
Vänersborg 1S87 och studerade därefter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0624.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free