Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nylander, Henrik - Nylander, Johan, affärsman, industriman, se nedan - Nylander, Johan, biskop, se nedan - Nylander, Oskar, industriman, politker, se nedan - Nylander, Uno, orientalist, skolmän, präst, se nedan - Nylander, släkt - 1. Nylander, Johan - 2. Nylander, Johan - 1. Nylander, Uno - 2. Nylander, Oskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nylander
575
Nylander
och blev vid denna högskola teknologie
dr 1942. Han var, likaledes vid Tekn.
högskolan, förste assistent vid
laboratoriet för byggnadsstatik 1939—43,
blev docent i byggnadsstatik där 1942
och var samtidigt 1943—47
byggnadskonstruktör vid Kooperativa förbis
arkitektkontor. Sedan 1947 är ban
prof. i byggnadsstatik vid Tekn.
högskolan. N. har utgivit ett tjugutal
skrifter inom sitt ämnesområde.
Särskilt märkes hans drsavh.
"Drehungs-vorgänge und gebundene Kippung bei
geraden, doppeltsymmetrischen
I-Trägern" (1942); dessa
undersökningar har lian vidgat genom flera nya
arbeten. Därjämte har han bl. a.
behandlat bärförmåga och
konstruk-tionsutformning vid betong-,
murverks- och sågtakskonstruktioner samt
studerat speciella elasticitetsproblem.
— Gift 1940 med Elsa Karin Björk.
S.L.
Nylander, J o han, affärsman,
industriman, se nedan.
Nylander, J o han, biskop, se
nedan.
Nylander, Oskar, industriman,
politker, se nedan.
Nylander, XJ no, orientalist,
skolmän, präst, se nedan.
Nylander, finlands-sv. släkt, vars
äldste kände stamfar var köpmannen
i Uleåborg Simon N. († 1715). En
äldre son till honom, handlanden i
samma stad Matts N., blev far till
affärs- och industrimannen Johan N.
(N. 2). En yngre son till Simon N.
var biskopen Johan N. (N. 1), som
hade sonen, borgmästaren i Borgå
Daniel N. († 1783). Simon N:s dotter
Anna var gift med handlanden
Anders Niska; bland deras söner, vilka
antogo moderns släktnamn, märkes
v. borgmästaren i Uleåborg Jakob N.
(† 1809).
1. Nylander, J oha n, biskop, f. 20
aug. 169S i Uleåborg, † 10 juni 1761
i Borgå. Föräldrar: handlanden
Simon N. och Anna Hedræus. ■— Vid
femton års ålder flydde N. med sina
föräldrar till Sverige. Där studerade
han vid Uppsala univ. orientaliska
språk och teologi till 1722, då han
återvände till Åbo akad. Han fortsatte
där sina språkstudier under ledning
av den berömde teologen och
orientalisten Daniel Juslenius, i vars hus N.
de två första åren var informator. År
1723 blev N. fil. kand., 1725 konrektor
vid trivialskolan i Helsingfors samt
därpå s. å. fil. lektor vid gymnasiet i
Borgå och följ. år medl. av
domkapitlet därstädes. År 1728 blev han teol.
lektor vid nämnda gymnasium. N.
representerade vid flera riksdagar Borgå
stift. År 1738 utnämndes han till led.
av riksens ständers sekreta utskott,
och han var medl. av den kommission
Oskar Nylander.
vid 1743 års riksdag, som dömde
generalerna Lewenhaupt och Buddenbrock
till döden. År 1745 blev N. biskop i
Åbo stift och invigdes i ämbetet följ.
år. N. utförde ett energiskt arbete för
sitt stifts återuppbyggnad efter det
sista kriget. Särskilt vinnlade han sig
om skolväsendets reorganisation och
förbättrade avsevärt det
återupprättade gymnasiet i Åbo. Så t. ex. ersattes
djäknegången med ett ordnat
stipendiesystem. —- Gift 1) 1727 med
Catharina Helsingius, † 1742; 2) 1744 med
Vendia Juliana von Glan. O. H.
2. Nylander, Johan, affärsman,
industriman, f. 15 maj 1742 i
Uleåborg, † 27 juni lSlO i Stockholm.
Föräldrar: handlanden Matts N. och
Margareta Lang. Brorson till N. 1. — N.
förvärvade en betydande förmögenhet
genom handel med bl. a.
skogsprodukter. Han idkade även skeppsbyggeri i
större skala ocli anlade 1783 på Olhava
bys mark vid Ijo älv, Ijo skn,
Uleåborgs län, ett glasbruk, Nyby, jämte
kvarn och såg. Glasbrukets produkter,
vilkas årliga tillverkningsvärde snart
steg till 20—30 000 riksdaler, fraktade
N. från den av honom själv anlagda
hamnen direkt till Stockholm. Sedan
N. vid 1790-talets mitt lidit betydande
förluster på grund av översvämning
och eld inom fabriksområdet,
överlät han anläggningarna åt sin
svärson, bruksinspektorn Adolf Fahlander.
Själv flyttade N. — troligen kort efter
1800 — till Stockholm, där lian under
sina sista år bl. a. sysslade med att
skriva smärre uppsatser i handels- och
sjöfartstekn. ämnen. Bland hans
skrifter märkes "Skeppsredaren och
köparen uti Norrbottniska viken, till
ytterligare eftertanka" (1804). — N.
var en mycket driftig affärsman. Med
åren blev han något av ett original,
och om hans ondskefulla uppförande
mot familjen och hans processlystnad
berättades många anekdoter. N. säges
lia stått i gunst lios Gustav III, som
förlänade honom titeln hovråd. —
Gift 1767 med Margareta Christina
Nessler. G. M—e.
1. Nylander, Karl Uno,
orientalist, skolman, präst, f. 6 maj 1852 i
Tranemo skn, Älvsb. län, † 21 nov.
1901 i Strängnäs. Föräldrar:
bruksägaren Salomon Larson och Emma
Helena Nylander. — N. avlade
mogen-hetsex. i Göteborg 1871, fil. kand.-ex.
1877, fil. lic.-ex. 1881 och disputerade
för fil. drsgraden 1882 samt blev s. å.
docent i semitiska språk, allt vid
Uppsala univ. Efter att som specimen ha
utgivit en omfångsrik "Inledning till
Psaltaren" (1894) övergick N. s. å.
till teologiska fakulteten som docent
i Gamla testamentets exegetik. Han
utnämndes till lektor i Strängnäs
1894 och blev domprost därstädes
1S97. — N. var en samvetsgrann
forskare särskilt inom hebreiskan ocli
mycket uppskattad som akademisk
lärare. Han publicerade "Om
kasus-ändelserna i Hebräiskan" (1882), en
länge använd "Lärobok i hebräiska
språket" (1887) och den intressanta
översikten "Semitiska studier i
Sverige under flydda tider" (Ny sv.
tidskr. 1889). I arabiska utgav N.
"über die Upsalaer Handschrift
Da-läil al-Nubuwwa des Abu Bakr Ahmed
al-Baihaqi" (1891), men någon
arabist var lian egentligen icke. — Gift
1882 med Edla Augusta Charlotta
Elisatet von Post. G. Wn.
2. Nylander, Sixten Oskar,
industriman, politiker, f. 4 dec. 1853 i
Tranemo skn, Älvsb. län, † 26 dec.
1920 i Revesjö skn, samma län. Bror
till N. 1. — N. avlade mogenhetsex.
1S73 i Göteborg, studerade en tid
vid Uppsala univ. ocli utexaminerades
från Teknologiska inst. i Stockholm
1877. Han var förvaltare vid
Axelfors trämassefabrik i Västergötland
1877—79 och disponent och verkst.
dir. där från sistn. år till sin död.
N. var även delägare i Borås
mekaniska verkstad och i Strömsfors bruk
samt 1894—1903 verkst. dir. för
Svenljunga folkbank. — Åren 1886—1920
var N. landstingsman i Älvsb. län
samt 1891—1911 led. av Andra K. ocli
1915—20 av Första K. Han tillhörde
från början Nya lantmannapartiet,
och var utpräglad protektionist.
Först 1895 efter
lantmannapartiernas sammanslagning fick N. ett
utskottsuppdrag, i det han blev led. av
bankoutskottet, som han tillhörde
t. o. m. 1897. Han var sedan led. av
statsutskottet 1898—1909 samt av
särskilda utskott, bl. a. för
försvarsfrågan 1901,läroverksfrågan 1904 och
rösträttsfrågan 1907. I
försvarsfrågan 1901 framlade N. tills, med ett
par andra reservanter i särskilda ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
