Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Nyman, Hilding - 2. Nyman, Olle - Nymansson, Per - Nyqvist, Gustaf - Nyqvist, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nyman
580
Nyqvist
bert Engströms. Hans
traditionsbundna måleri omfattar främst
folklivsskildringar, porträtt ocli landskap från
Dalarna och Stockholms skärgård.
Som etsare anknyter lian till Zorn.
Han medarbetade även flitigt i
jultidningar och barnböcker. — N. var
skattmästare i Grafiska sällskapet
1919—27. Han är repr. i Nat. mus.,
Göteborgs ocli Östersunds mus. — Gift
1905 med Edith Maria Mercedes Küsel.
R. S.
2. Nyman, Per Olof (Olle),
målare, f. 24 dec. 1909 i Saltsjö-Duvnäs,
Nacka skn, Stockholms län. Son till
N. 1. — N. studerade måleri på
Konstakad. 1927—32 och samtidigt grafik
på Etsningsskolan. Han har företagit
studieresor till Tyskland ocli Ungern
1936, Italien 1937 och Frankrike 1937
—38. Han debuterade sent med en
separatutställning i Stockholm 1946.
— N. målar landskap, figurer och
interiörer. Han har en starkt sovrande,
intellektuellt beräknande läggning,
vilket) ger lians landskap en samlad
helhet och en klassiskt harmonisk
balans. I dessa eftersträvar N. ett
koloristiskt spel mellan hela ytor, som
kan ge associationer till dansken
Gier-sing eller Aguéli. Den kräsna
genomarbetningen av motivet är ännu
frap-pantare i interiörerna, med deras
diskreta kolorit och subtila
valörmodu-lering. Enkla motiv upptar N. till
ständigt ny behandling och söker som
en musiker avlocka sitt tema nya
koloristiska variationer. Han har även
utfört dekorativa arbeten. — Ogift.
R. S.
Nymansson, Per, präst,
skriftställare, f. 1 maj 1830 i Loshults skn,
Kristianst. län, † 2 april 1900 i
Skep-parslövs skn, samma län.
Föräldrar: torparen Mäns Persson och
Gunhild Johnsdotter. — N. blev student
i Lund 1852 samt avlade teoretisk
teologisk ex. 1860, praktisk teologisk
ex. följ. år och pastoralex. 1868. Han
Per Nymansson. Träsnitt.
prästvigdes 1861, blev klockare i
Äsp-hult 1866 och var kyrkoherde i
Skep-parslöv från 1870 till sin död. — N.
genomgick en i skilda avseenden
egendomlig utveckling med en serie tvära
omkastningar i åskådningen. Innan
han beslöt att bli statskyrkopräst, var
han baptist och arbetade som
kolportör. Ilan genomgick därefter en
hög-kyrklig och en religiöst och politiskt
radikal period för att därpå ånyo
närma sig väckelsekristendomen;
under senare delen av sitt liv fann lian
sig återigen ganska väl till rätta med
statskyrkan. Under sitt radikala skede
blev han även absolutistisk
nykterhetsman; närmandet till väckelsen
åtföljdes bl. a. av att han med iver
ägnade sig åt att böta sjuka människor
medelst handpåläggning och magiskt
användande av bönen jämte en del
medikamenter. Denna
läkarverksamhet blev senare hans dominerande
intresse. N. var högt skattad av sina
församlingsbor som präst och
människa. Han utgav en mängd
småskrifter av uppbygglig eller polemisk art,
av vilka den mest bekanta är "Det
uppbrunna helvetet" (18S9), ett större
politiskt-utopiskt arbete "Beredelse
till den nya staten" (1—4, 1SS5—89),
varjämte han 1876—79 utgav tidskr.
Mänskligheten. — Gift 1871 med
Emma Jolianna Maria Enström. T. M.
Nyqvist, Gustaf Alarik,
armé-officer, f. 30 mars 1883 i Jönköping.
Föräldrar: lektorn Johan Isak N. och
Berta Amalia Björkman. — N. avlade
1901 mogenhetsex. i Jönköping, blev
1904 underlöjtnant vid Jönköpings
reg. och utnämndes 1906 till löjtnant
och 1917 till kapten. År 1919 blev
han kapten vid Generalstaben,
tjänstgjorde till 1923 som
generalstabsofficer vid Tredje arméfördelningen och
utnämndes sistn. år till kapten vid
Karlskrona grenadjärreg. N. kallades
som sakkunnig 1924 för utarbetande
av en ny härordning, biträdde 1925 i
riksdagens försvarsutskott och 1925
—26 för uppgörande av en ny
militär-administrativ indelning och
tjänstgjorde 1927 som spec. sakkunnig vid
omorganisationen av den centrala
försvarsförvaltningen och försvarets
högsta ledning. Han utnämndes 1926
till major vid Generalstaben, var 1924
—28 lärare vid Krigshögskolan och
1928—32 militärattaché i
Helsingfors. Han blev 1930 överstelöjtnant
vid Generalstaben och följ. år vid
Livgrenadjärreg. År 1933
transporterades han till Älvsborgs reg., blev tf.
chef där 1934 och utnämndes följ. år
till överste i armén. S. å. fick han i
uppdrag att i Rikskommissionen för
ekonomisk försvarsberedskap
föredraga ärenden rörande flytande
bränslen och kvarstod i denna sin verksam-
Gustaf Nyqvist.
het till 1939. Vid krigsutbrottet s. å.
blev han ordf. och verkst, led. i
bensin-och oljenämnden samt följ. år chef
för Bränslekommissionens oljeavd.
År 1943 blev han administrativt
sakkunnig hos Sv. petroleum ab.
Standard, var 1937—38 sakkunnig och
sekr. hos oljelagringsutredningen,
1938—39 sakkunnig hos
Luftskydds-inspektionen och 193S—42 i
Handels-dep. för ärenden ang. oljelagring. —
N. blev led. av Krigsvet. akad. 1927,
var 1926—28 red. för dess tidskr. och
har gjort sig känd för ett omfattande
militärpolitiskt författarskap. Han
var sekr. i Allin, försvarsfören. och
red. för dess tidskr. Vårt försvar 1924
—28. Bland hans arbeten kunna
nämnas "Världskriget" (1920) samt
uppsatser i tidskr. och dagspressen. —
Gift 1922 med Selma Håkansson.
A. Åg.
Nyqvist, Johan, apotekare, f. 12
nov. 1820 i Vasa, Finland, † 16 nov.
1887 på Ingaryd i Rogberga skn,
Jön-köp. län. Föräldrar: stadsnotarien
Gustaf N. och Margareta Catarina
Bergman. —• Efter faderns död följde
N. sin moder 1833 till Stockholm, blev
efter skolgång där apotekselev 1838
ocli avlade farmacie studiosiex. 1842
samt apotekarex. 1846. Han
tjänstgjorde vid apotek ett par år och
undervisade därefter till 1S62 i kemi och
farmaci i Stockholm, varjämte han
periodvis föreläste i kemi vid Sv.
slöjd-fören:s skola ocli var amanuens vid
Kontrollverket. Under denna tid
anordnade han brunnsdrickning i
Humlegårdens rotunda, vilket jämte lians
småroliga och kvicka väsen gjorde
honom till en både känd och populär
figur i huvudstaden. N. innehade 1862
—72 apoteket Phoenix i Nyköping och
från 1872 till sin död apoteket Hjorten
i Lund; för sjukdom var han
tjänstledig från 1875. Jämte några
farma-ceutiska skrifter utgav han ’"Populär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
