- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
585

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nyström, Anton - Nyström, Axel Fredrik, arkitekt, se s. 588 - Nyström, Per Axel, arkitekt, se s. 587 - Nyström, Bengt, skolman, författare, se s. 589 - Nyström, Bertil - Nyström, Carl, läkare, bruksägare, politiker, se s. 588 - Nyström, Carl Alfred - Nyström, Carl Axel, arméofficer, se s. 588 - Nyström, Edvard

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nyström

5

Nyström

N. var en varm vän av Polen och dess
folk och behandlade bl. a. dess
historia i "Polen förr och nu" (1925). —
Gift 1) 1868—77 med Thyra
Hammerich; 2) 187S—1907 med Louise
Sophia Hamilton-, 3) 1907 med Tyra
Degermark. — Litt.: G. Stéenhoff i
Sv. läkartidn. 1931. M. B.

Nyström, Axel Fredrik, arkitekt,
se s. 588.

Nyström, Per Axel, arkitekt, se
s. 587.

Nyström, Bengt, skolman,
författare, se s. 589.

Nyström, Bertil Anders Elias,
socialstatistiker, ämbetsman, f. 4 okt.
1883 i Nora. Föräldrar: förste
provinsialläkaren Per Emil N. och Änne
Marie Brandberg. — Efter
mogenhets-ex. i Nyköping 1902 blev N. fil. kand.
1905, fil. lic. 1909 och fil. dr 1922,
allt vid Uppsala univ. Han antogs som
amanuens i Kommerskollegium 1907
och blev amanuens i Finansdep. 1909
samt bitr. förste aktuarie i
Kommerskollegium 1910. Han flyttade 1912
som förste aktuarie till Socialstyr.,
där han 1919 blev tf. byråchef för
byrån för socialstatistiska
specialundersökningar ocli sedan 1939 är
byråchef för statistiska byrån. N. har
utfört omfattande socialstatistiska
undersökningar, särskilt rörande
arbetslöner, levnadskostnader och
bostadsförhållanden, och har därvid
dokumenterat sig som en framstående
och mångsidig fackman. Han har ofta
anlitats för offentligt
utredningsarbete, bl. a. i 1926 års utredning av
statstjänstemännens bisysslor, 1929
års jordbruksutredning, 1929 års
sockersakkunniga och 1931 års
bostadsutredning för landsbygden samt
som ordf. i bostadssociala
utredningen sedan 1933. N. var ordf. i
Stockholmsutställningens avd. "Svea rike"
1930 och led. av kommittén för
världsutställningen i Chicago s. å. Han har
representerat Sverige vid flera
internationella kongresser i statistiska och
sociala frågor samt företagit
studieresor till åtskilliga europeiska
länder, Förenta staterna och Kanada. N.
blev 1928 led. av Institut
internatio-nal de statistique. Åren 1931—34 var
han ordf. i Statistiska fören. och 1931
—35 frisinnad led. av
stadsfullmäktige i Stockholm. Han var styr.-led.
i Sv.-amerikanska sällskapet 1929—
44, i Stockholms stads statistiska
kontor 1931—35 och i Statens inst. för
folkhälsan 1938—44. Han invaldes i
Landtbruksakad. 1938. -—■ I N:s
produktion märkas "Arbetsstatistisk
undersökning rörande
husbyggnadsverksamheten i Sveriges städer och
stads-liknande samhällen" (drsavh., 1922),
"Hur arbetet betalas" (1929; 2:a
uppl. 1932) och "Bankerna såsom ar-

betsgivare" (1929). Han har vidare
författat åtskilliga berättelser,
ingående i Sveriges officiella statistik,
och officiella betänkanden i olika
socialstatistiska ämnen samt
medarbetat i tidn. och tidskr. med artiklar i
sociala ämnen. — Gift 1914 med
Gertrud Wendel. K. L.

Nyström, Carl, läkare,
bruksägare, politiker, se s. 588.

Nyström, Carl Alf red,
ämbetsman, f. 12 april 1831 i Tierp,
Uppsala län, † 19 aug. 1S91 på sin gård
Gryt i Blacksta skn, Södermani. län.
Föräldrar: landsfiskalen Nils Carl N.
och Kristina Helena Hörlin. •— N. blev
1849 student vid Uppsala univ. och
studerade där några år. Han började
1854 tjänstgöra vid den nyinrättade
telegrafstationen i Uppsala och var
1854—73 föreståndare för Örebro
telegrafstation, där han först erhöll
titeln inspektor vid K. elektriska
telegrafverket och ett år senare
direktör. N. blev 1874 föreståndare
för Telegrafverkets
undervisningsanstalt, 1S78 överingenjör i Telegrafstyr.
och 1881 byråchef där. År 1887
utnämndes han till telegrafdir. i
Stockholm, och 1890 tog han avsked. —
N. satte i högre grad än någon annan
sin prägel på utvecklingen av det sv.
telegrafväsendet under dess första
decennier. Både i tekniskt hänseende och
vid utbildandet av personal för
telegrafapparaternas betjänande gjorde
han sig ett namn inom sitt verk. Han
konstruerade telegrafapparater ocli
utgav läroböcker i telegrafi och i
telefoni; sin första lärobok, i
sifferräkne-lära, utgav han redan 1853, ocli den
rönte en för den tiden mycket stor
spridning. År 1881 var N. Sveriges
kommissarie vid den elektriska
världsutställningen i Paris, och han var
även Sveriges ombud vid
internationella konferenser 1881 och 1882 för
behandling av elektriska frågor. — Även
inom sv. brandväsen och brandskydd

Carl Alfred Nyström.

räknas N. som en föregångsman. Han
var 1863—65 och 1869—71 brandchef
i Örebro och uppmärksammades genom
att där organisera en yrkestekniskt
väl utbildad brandkår. Som
brandinspektör i Städernas allm.
brandstodsbolag 1870—81 nedlade han ett
energiskt och framgångsrikt arbete på
eldsläckningsväsendets ordnande i
Sverige. Anläggandet av vattenledningar
i städerna påskyndades genom hans
målmedvetna inspektionsverksamhet,
och hans skrift "Om
eldsläckningsväsendets ordnande i våra städer ocli
köpingar" (1S71) ledde till antagandet
av en för liela landet gällande
byggnads- och brandstadga 1874. På
brand-alarmeringens område var N. särskilt
sakkunnig, och han utgav 1880 en
bok om brandtelegrafer. Med hans
avgång som brandinspektör kunde ett
banbrytande ocli grundläggande
arbete på höjandet av det sv.
brandvä-sendet ur dess primitiva former anses
fullbordat, — Gift 1S56 med Maria
Fredrika Amalia Bergman. E. M.

Nyström, Carl Axel,
arméofficer, se s. 588.

Nyström, Edvard Thorbjörn,
veterinär, f. 26 mars 1863 i Falun.
Föräldrar: bankkassören Elis N. ocli
Emma Löfgren. — Efter mogenhetsex.
i Falun 1882 blev N. fil. kand. vid
Uppsala univ. 18S5 och fil. lic. där 1889
samt avlade veterinärex. 1892. Han
var amanuens vid Stockholms
högskolas zootomiska inst. 1888 och vid
Ve-terinärinst:s patologiska institution
1891—92 samt blev sistn. år adjunkt
och lärare i husdjurens anatomi,
fysiologi och sjukvårdslära vid Ultuna
lantbruksinst. och 1898
stuterivete-rinär vid Strömsholms hingstdepå ocli
lärare vid Ridskolan där. Han var från
1899 prof. i husdjursskötsel m. m.
och veterinärrättsvetenskap vid
Vete-rinärinst., från 1915 i husdjurslära
och veterinär statsmedicin vid
Veterinärhögskolan. Han avgick 1929 men
uppehöll professuren på förordnande
till ht 1932. N. var 1904—36 även
sekr. i lärarkollegiet. Han var medl. av
Arméförvaltningens sjukvårdsstyr: s
veterinärmedicinskt vetenskapliga råd
1926—38. — Av N:s skrifter på
husdjurslärans område märkas
"Hufvuddragen af hästens yttre och inre
kroppsbyggnad" (1901),
"Nötkreaturens, fårets, getens och svinets
ytter-lära, afvelslära och hälsovårdslära"
(1913), "Husdjurens vanligaste
sjukdomar" (1916), "Hästens avel och
vård" (1918) och "Pälskaninavel"
(1929). Utanför högskolan har ban
gjort sig mest känd för sin
verksamhet inom travsportens område. Hans
stora arbete "Travsportens utveckling
i Sverige intill 1925" (1942) är av
bestående värde. "Hästens exteriör i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 2 22:38:18 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0641.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free