Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Näslund, Oskar - Näsman, Reinhold - Näsmark, Karl-Erik - Näsström, Gustaf - Nöjd, se även Neujd, s. 424 - Nöjd, Ruben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Näsman
593
Nöjd
förande, invid fornbyn Jamtli i
öster-sund, av ett skogligt friluftsmus. för
Norrland från äldsta tid till
1800-talets mitt. Han har skänkt ett
tjugutal skulpturer, målningar och
gravyrer till Jämtl. läns konstfören. samt
varit verksam inom skytterörelsen. ■—
Gift 1897 med Elvira Amalia
Elisabeth t[elander. R. Stn—g.
Näsman, Reinhold Ersson,
präst, dialektforskare, f. 20 juli 1711
i Hedemora, † 22 dec. 1766 i Kolbäcks
skn, Västmanl. län. Föräldrar:
kyrkoherden Erie N. och Helena Riidker. —
N. blev student i Uppsala 1724 ocli
magister 1737. Under studenttiden
medföljde han Linné på dennes resa
genom Dalarna. Han prästvigdes
1741, blev e. o. hovpredikant 1745
samt kyrkoherde i Kolbäck 1748 ocli
prost 1760. — N. utgav 1733 en
dissertation under prof. Andreas
Grönwall, "Historiola linguæ dalekarlicæ",
som behandlar Älvdalsmålet i
Dalarna. Det är ett klent och
ovederhäftigt arbete men har intresse som
vår första dialektavh. Även i
fortsättningen ägnade sig N. åt dalmålen.
Sålunda utarbetade han 1741
"Vocabu-larium dalecarlicum" (Uppsala
univ.-bibl.). — Gift 1746 med Anna Maria
Tillman. G. Sj—n.
Näsmark, Karl-Erik Johan,
skolman, zoolog, f. 13 juli 1904 i
Sala. Föräldrar: rådmannen Johan
Arvid N. och Ester Birgitta Teresia
Frunck. — N. blev i Uppsala student
1923, fil. kand. 1926, fil. mag. 1928,
fil. lic. 1934 och fil. dr 1937. Efter
lärartjänst i Trollhättan, Orsa,
Norrköping och Motala utnämndes han
1935 till adjunkt i geografi och
biologi med hälsolära vid Högre
latinläroverket å Norrmalm i Stockholm
samt är sedan 1944 lektor i biologi
med hälsolära vid Högre allm.
läroverket för gossar å Södermalm i
Stockholm. — N:s vetenskapliga produktion
behandlar sugmaskarnas systematik
och anatomi; hans huvudarbete är
drsavh. "A Revision of the Trematode
Family Paramphistomidae" (1937).
Han har framträtt som läroboksförf.;
tills, med O. P. Moberg utger han sedan
1947 "Skolgeografi". N. har även varit
populärföreläsare, bl. a, i skolradion.
Gustaf Näsström.
Han var ämnesexpert i 1940 års
skolutredning och sekr. i 1943 års
sexualundervisningssakkunniga samt är
sedan 1948 sekr. i
gymnastiklärarut-bildningssakkunniga. Ären 1939—46
var lian red. och ansvarig utgivare för
Tidn. för Sveriges läroverk. — Gift
1932 med fil. mag. Anna-Lisa
Törn-quist. T. F.
Näsström, Nils Gustaf,
skriftställare, f. 2 jan. 1S99 i Östersund.
Föräldrar: bankdirektören Nils N. och
Alma Sundberg. — N. avlade
studentex. 1917 i Östersund och blev fil. kand.
vid Stockholms högskola 1925. Från
1918 skrev han om konst i
veckopressen (Figaro, Våra Nöjen, Bonniers
veckotidn.), 1927—31 var han
konstanmälare i Stockholms Dagblad, och
sedan sistn. år är han
konstanmälare i Stockholms-Tidn., där han sedan
1945 är chef för kulturavd. I radio
har N. sedan 1936 gjort
reportageserier och var 1943—46 konst- och
kulturvårdskrönikör. I tidn.-artiklar,
uppsatser och böcker har N. visat
intresse för hembygds- och
kulturtraditioner och förståelse för moderna
konstuppfattningar. Han var en av de
första, som insågo funktionalismens
arkitektoniska och sociala betvdelse
("Svensk funktionalism", 1930). I
E. Schwabs stora reproduktionsverk
"Sverige" har N. i text presenterat
Jämtland och Härjedalen (1937). 1
"Forna dagars Sverige" (1—2, 1941
—48) liar han skapat en rikt givande
kulturhistorisk läse- och bilderbok
över Sverige fram till karolinsk tid.
Av hans övriga verk kunna
nämnas en bok om skulptören Olof
Ahlberg (1926), "Det gamla Medevi"
(1928), "Södra Djurgården" (1930,
tills, med G. Selling), "Carl Kylberg"
(1937) och "Dalarna som svenskt
ideal" (s. å.). Samma vasst ironiska
och raljerande ton, som utmärker N:s
tidn.-artiklar, präglar också lians
radiokrönikor med glimtar från
konst-evenemang och aktuell kulturdebatt.
—• Gift 1924 med tandläkaren Sigrid
Kristofferson. B. R.
Nöjd, se även Neujd, s. 424.
Nöjd, R u be n Ferdinand,
skolman, språkman, f. 9 maj 1891 i Stora
Åby skn, östergötl. län. Föräldrar:
handlanden Anders Viktor N. och
Anna Sofia Andersson. — N. avlade
mogenhetsex. i Linköping 1909 och
blev fil. mag. 1912, fil. lic. 1915 samt
fil. dr 1919, allt i Uppsala. Han var
lärare vid Göteborgs samskola 1919—
25, e. o. lektor i Eksjö 1926—27 samt
utnämndes till adjunkt i Jönköping
sistn. år. Sedan 1928 är lian lektor i
engelska och franska vid Högre allm.
läroverket i Eskilstuna. Våren 1943
var han tf. undervisningsråd, och
sedan 1939 är lian granskare av
engelska läroböcker i statens
läroboksnämnd. — N. har företagit flera
studieresor till Förenta staterna,
England och Frankrike samt gjort en
betydande insats som lexikograf. Han
har medarbetat i
Kärre-Lindkvist-Nöjd-Redins "Engelsk-svensk
ordbok" (1935), utgivit en mindre
"Engelsk-svensk ordbok" (1939) samt den
större Wenström-Nöjds
"Engelsksvensk ordbok" (1941). Dessutom liar
han publicerat "The Vocalism of
Romarne Words in Chaucer" (drsavli.,
1919) samt "Engelsk
ordbildningslära för skolbruk" (1932). Ären 1940
—43 tillhörde N. stadsfullmäktige i
Eskilstuna som repr. för Folkpartiet.
— Gift 1929 med Ingrid Maria
Charlotta Olsson. T. M.
38 Svenska män och kvinnor V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
