Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Obbarius, Carl Ludvig - Obrecht, Elias - Ockerson, John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
o
Obbarius, Carl Ludvig
Johann, skogsman, f. 31 aug. 1780 i
Harzgerode i hertigdömet
Anhalt-Bernburg, Tyskland, † 16 mars 1860
i Nora. Föräldrar: jägmästaren
Johann Friedrich O. och Karolina
Sausst. — Efter genomgång av
skogs-akad. i Tharandt utförde O.
skogstaxeringar i Mecklenburg men
kallades snart tillbaka till
Anhalt-Bern-burg för att taxera liertigdömets
skogar, uppgöra planer för deras
avverkning och skötsel, införa
ändamålsenligare kolningsmetoder m. m. I
samband med denna verksamhet anlade
lian i Harzgerode en skoglig
läroanstalt, där han själv, med titeln
assessor, undervisade i skogsrätt. På grund
av sjukdom nödgades han 1829 lämna
sitt arbete och övergick då till
lantbruk. — O. kom till Sverige 1839,
inkallad av Brukssocieteten för att
organisera ocli som föreståndare leda
dess nyinrättade skogsinst., där
skogsförvaltare och skogvaktare skulle
utbildas för de stora bruksskogarnas
skötsel; inst. var förlagt till olika
platser i Västmanland: till Bysala
under Fernaverken 1839—44,
Väst-sura under Ramnäs bruk 1843—54
och Nora 1854—60. O. utförde ett
samvetsgrant arbete vid inst., som
dock nedlades snart efter hans död.
Hans pedagogiska författarskap var
betydelsefullt; främst märkes hans
stora "Lärobok i skogs-vetenskapen"
(1—4, 1845—4S), varjämte han
utgav "Skogsnaturlära" (1857) och
publicerade artiklar i den av honom
1850—56 utgivna Tidskr. för
skogshushållning samt i Jernkontorets
annaler m. m. 0:s arbete för
skogshushållningens höjande belönades av
Jernkontoret med dess stora
guldmedalj 1850. Han var ordf. i Sv.
skogshushållningssällskapet 1856. — Gift
1804 med Hedvig Kareli. S. L.
Obrecht, Elias,
universitetslärare, f. 13 april 1653 i Strassburg, † 16
jan. 1698 i Stockholm. Föräldrar:
kammarrättsadvokaten Georg O. och
Carl Ludvig Obbarius.
Maria Magdalena Mariach. — O.
in-skrevs som student vid univ. i
Strassburg 1667 och blev där känd av den
sv. diplomaten Edvard Ehrenstéen,
som 1673 antog honom som
informator för sina söner. Med Ehrenstéen
kom O. 1675 till Sverige, där han
snart vann en gynnare även i Göran
Gyllenstierna. Blott tjugunioårig
utnämndes lian 1682 till innehavare av
den sedan Johannes Schefferus’ död
1679 lediga skytteanska professuren.
O., som själv hopbragte en
omfattande privat boksamling, blev 1694
tilllika uniiv.-bibliotekarie och 1695
generalbibliotekarie med inseende över
rikets samtliga offentliga bibi. I
början av 1698 lämnade O. Uppsala för
att tillträda en befattning som sekr. i
Kanslikollegium men insjuknade
hastigt och dog s. å. -— O. ansågs vara
en framstående latinsk vältalare. Han
blev aldrig i tillfälle att utföra det
uppdrag han erhöll av Karl XI att
skriva dennes historia. — Gift 1695
med Margareta Åkerhielm, som 1700
gifte om sig med statssekr. Olof
Hermelin (bd 3 s. 427). 0:s barn adlades
1702 med namnet Hermelin på samma
gång som styvfadern. B. B—é.
Ockerson, Joh n Augustus,
ingenjör, f. 4 mars 1848 i Skåne, † 22 mars
1924 i Saint Louis, Missouri, Förenta
staterna. Föräldrar: Jöns Åkerson
och Boel Jonsdotter. — O. emigrerade
redan 1851 med familjen till Förenta
staterna. Föräldrarna dogo i kolera på
vägen dit, och lian uppfostrades av
släktingar nära Elmwood, Illinois.
Han deltog 1864—65 i inbördeskriget,
arbetade 1865—68 i kvarnindustri i
Minnesota och studerade sedan vid
univ. i Illinois, där han blev
civilingenjör 1873. Åren 1871—79 verkade
lian som assisterande ingenjör vid
kartläggningen av de stora sjöarna,
och 1879—87 var han engagerad i
Mississippikommissionen, först som
topograf och sedan som chef för den
hydrografiska och topografiska
uppmätningen av floden från dess källa
till Mexikanska viken. O. var därefter
några år arbetsledare för en guld- och
silvergruva i Colorado men återvände
1889 som assisterande chefsingenjör
till Mississippikommissionen, därlian
var medl. från 1898 till sin död. Hans
tekniska sakkunskap gjorde honom
snart till den ledande mannen inom
kommissionen samt till ständig ordf.
vid dess sammanträden och i dess
mest betydande kommittéer. —■ Under
senare delen av sitt liv var O.
internationellt erkänd som en av de
ledande auktoriteterna rörande
flodförbättringar och hamnbyggnader, och han
konsulterades även av främmande
länders regeringar i dessa frågor.
Hans mest framgångsrika företag
torde vara regleringen av
Coloradofloden 1910. Han var delegat vid fyra
internationella sjöfartskongresser och
utsågs 1912 till president, i American
Society of Civil Engineers. Till hans
märkligaste skrifter räknas "Dredges
and Dredging of the Mississippi River"
(Transactions of the American
Society of Civil Engineers, 40, 1898). —
Gift 1) 1875 med Helen M. Chapin,
† 1886; 2) 1890 med Clara W.
Shac-kelford. T. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
