Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Odhelius, släkter - 1. Odhelius, Erik - 2. Odhelius, Thore - 3. Odhelius, Jonas - 4. Odhelius, Johan Lorentz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Odhelius
604
Odhelius
den i Od, Älvsb. län, prosten Haquinus
Laurentii (f. 1590, † 1657). Tolla
To-i’esdotters barn kallade sig O. efter
Haquinus Laurentiis hemort Od. •—•
Barnbarns barn till Tolla Toresdotter
i första giftet voro bröderna a)
prästen Thore O. (O. 2), far till
reg.-läka-ren vid Skaraborgs reg. Erik O. (f.
1760, † 1834), b) rådmannen i
Strängnäs Samuel O. (f. 1707, † 174S), far
till läkaren och ämbetsmannen Johan
Lorentz O. (O. 4), samt c) juristen och
politikern Jonas O. (O. 3). En faster
till O. 2, Samuel O. och O. 3, Christina
O. (f. 1663, † 1737), blev gift med
kyrkoherden i Åsle, Skarab. län,
Anders Andersson Tysk (f. 1645, † 1727).
Bland deras barn, vilka upptogo
släktnamnet O., märkas kyrkoherden i
Rångedala, Älvsb. län, Anders O. (f.
1688, † 1730), vars äldste son Anders,
industriman ocli författare,
förkortade släktnamnet till Odel (s. 595),
ocli kvartermästaren Erik O. (f. 1693,
† 1742). I)en sistnämndes dotterson,
Mårten Krum (f. 1756, † 1828), prost
i Jung, Skarab. län, upptog moderns
släktnamn O. ■— Tolla Toresdotters
son i andra giftet var teologen och
prästen Erik Håkansson O. (O. 1).
Bland dennes barn märkes
bergmästaren, assessorn i Bergskollegium Erik
O. (f. 1661, † 1704), som 1698 adlades
med namnet Odelstierna; om honom
ocli hans släkt se s. 599.
1. Odhelius, Erik Håkansson
(Eri-cus Haquini), teolog, präst, f. 21 april
1620 i Ods skn, Älvsb. län, † 31 juli
1666 i Hamburg. Föräldrar: prosten
Haquinus Laurentii och Tolla
Toresdotter. — Efter skolgång i Skara blev
O. student i Uppsala 1636 och
prästvigdes 1639 vid endast nitton års
ålder. Han blev fil. magister 1646 och
erhöll därefter ett stipendium, på
vilket lian reste utomlands; en tid var
lian legationspredikant i Paris. Han
utnämndes 1648 till teol. adjunkt i
Uppsala och vistades sedan åter
utomlands för apologetiska och
orientaliska studier, tills han 1652 blev teol.
prof. vid Uppsala univ. Han
promoverades till teol. dr 1656, blev pastor
i Börje s. å. och i Danmark i Uppland
1660. För att vårda sin hälsa reste
lian 1664 utomlands ocli nåddes 1665
av kallelse till tjänsten som pastor
primarius i Stockholm; han avled i
Hamburg på väg hem. — O., som ägde
anseende som strängt renlärig
ortodox, erhöll 1662 regeringens uppdrag
att i skrift bemöta biskoparna Johan:
nes Matthiae Gothus’ och Johannes
Elai Terserus’ oppositionella åsikter
om bl. a. konkordieformeln
antagande som symbolisk bok för sv. kyrkan.
En del av arbetet, "Palma pacifera",
redovisades inför prästeståndet 1664,
men då han på grund av sjukdom ej
kunde fullfölja det, erhöll hans måg,
sedermera ärkebiskopen Erie
Benzelius d. ä., i uppdrag att fortsätta det;
en del förelåg färdig 1696. — O. var
även uppskattad som orientalist och
latinsk skald. — Gift 1652 med
Margareta Laurelia. Abg.
2. Odhelius, T ]bore Larsson, präst,
herrnhutare, f. 1705 i Skara, † 30 juni
1777 i Flo skn, Skarab. län.
Föräldrar: prosten och lektorn Lars O. ocli
Anna (Annika) Victorin. Halvbrors
sonson till O. 1. — O. blev student i
Uppsala 1723, prästvigdes i
Stockholm 1734, blev konrektor vid Stora
stadsskolan därstädes 1738, predikant
vid änkehuset i Stockholm 1742,
kyrkoherde i Flo pastorat 1754 och prost
1755. ■— O. var en av herrnhutismen
pionjärer i Sverige. Under en resa i
Livland 1738 kom han i kontakt med
den herrnhutiska väckelsen där, och
efter hemkomsten förkunnade han med
brinnande entusiasm herrnliutismens
försoningslära. Han gav upphov till
en väckelserörelse i Stockholm, vars
anhängare kallades odlielianer. O. blev
även bekant för sin
själavårdsutövning bland förkomna individer ur
samhällets bottenskikt. Denna
verksamhet skildrade lian i
"Berättelser om de dödsfångars tillstånd . ..",
som trycktes först 1842 och är ett
värdefullt psykologiskt och
samhälls-historiskt dokument. Mot slutet av
sitt liv intog O. en mer reserverad
hållning gentemot den herrnhutiska
brödraförs. -— Gift 1) 1747 med
Hedvig Catharina Grönlund, † 1752; 2)
1752 med Margareta Elisabeth
Löning. — Litt.: H. Pleijel, "Karolinsk
kvrkofromhet, pietism och
herrnhu-tism" (i "Sv. kvrkans historia", 5,
1935); jST. Rodén, "Folkväckelsens
förelöpare" (1, 1943). Abg.
3. Odhelius, Jonas Larsson,
jurist, politiker, f. 1712, † 15 febr. H94
i Stockholm. Bror till O. 2. — O. blev
student i Uppsala 1731 och inskrevs i
ämbetsverken 1737. Han blev
häradshövding i Stockholms län 1747.
Förbigången i en befordringsfråga
besvärade han sig hos ständerna 1762, men
trots löfte om befordran uteblev
denna, och han begärde avsked från
ämbetet. Då han ej heller erhöll en sökt
tjänst som lagman 1766, kastade ban
sig som ivrig anhängare till
mösspartiet in i partistriderna. Enligt en
visserligen obekräftad uppgift skall O.
vara en av förf. till den viktiga
partiskriften "Uplysning för Swenska
Folket Om Anledningen, Orsaken ocli
Afsigt erne Med Urtima Riksdagen 1769"
(1769). Vid riksdagen 1771—72
spelade O. som bondeståndets sekr. en
viktig roll för ståndets hållning. Hans
inflytande var så stort, att från
motståndarsidan försök gjordes att köpa
Jonas Odhelius. Akvarell av K. T. Löwstädt
(Nationalmuseum).
honom. Franske ambassadören
Ver-gennes, som hade uppfattningen, att
O. var "mer fästad vid pengar än vid
sitt parti", ingick verkligen en
överenskommelse med honom. För 40 000
dlr smt att utbetalas vid riksdagens
slut lovade O. att hindra angrepp i
bondeståndet mot hattrådet.
Emellertid bröt O. snart detta löfte och ingick
i stället en överenskommelse med
engelska sändebudet. Vid Gustav III:b
revolution i aug. 1772 var O. en av dem,
som togos i förvar, bl. a. emedan lian
påstods ha smädat konungen; lian
hölls fängslad två månader. En
rättegång mot honom skall lia varit på tal
men blev ej av. 0:s politiska bana var
dock avslutad. Han levde därefter som
privatman i Stockholm, sysslade bl. a.
med låneaffärer och dog som
fastighetsägare i huvudstaden. •— Gift 1759
med Anna Margareta Öhrn. T. H.
4. Odhelius, Johan Lorentz,
läkare, ämbetsman, f. 2 mars 1737 i
Strängnäs, † 23 aug. 1S16 i
Stockholm. Föräldrar: rådmannen och
handlanden Samuel O. och Maria
Elisabeth Helin. Brorson till O. 2 och O. 3.
— O. blev student 1753, med. lic.
1757 och med. dr 1760, allt i Uppsala.
Han deltog som läkare 175S—60 i
pommerska kriget, blev 1761
hov-medikus och var 1761—66 intendent
vid Djurgårdsbrunn. Ären 1763—1813
tjänstgjorde O. vid
Serafimerlasarettet, först som "andre medicus" och
från 1772 som överläkare för invärtes
sjukdomar. Han blev assessor i
Collegium medieum 1772 och, efter dettas
ombildning till Sundhetskollegium,
medicinalråd 1813. Han organiserade
sjukvården vid Amiralitetet i
Karlskrona 1775, var led. i olika
kommittéer, bl. a. för medicinalväsendets ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
