- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
606

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Odhner ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Odhner

606

Odhner

Clas Theodor Odhner.

behandlade ämnet hade han att
begagna så gott som enbart otryckt
material. Förutom en mångsidig
skildring av den inre utvecklingen ger
arbetet även en belysning av den
person, som för O. höjde sig högt över
sina samtida: Axel Oxenstierna. Den
förnämsta frukten av en studieresa
till kontinentala arkiv (1865) blev
"Sveriges deltagande i Westfaliska
fredskongressen" (1875). Till
diskussionen om Gustav II Adolfs-gestalten
bidrog O. med polemiska inlägg mot
G. Droysen och J. Mankell, vari han
uppträdde som Gustav Adolfs
försvarare utan att dock falla tillbaka i en
äldre tids enbart idealiserande
uppfattning. —- Inom Gustav III:s
historia fullföljde O. de forskningar, som
påbörjats av hans företrädare på
professorsstolen i Lund, Niklas
Tengberg; lian tillgodogjorde sig därvid
dennes efterlämnade material. O.
började med en skarp recension av
Fryxells skildring av statsvälvningen
1772 (1S74). År 1885 utgav han
första delen av "Sveriges politiska

historia under konung Gustaf III:s
regering"; 1896 följde andra delen
och 1905 (efter 0:s död) tredje,
ofullbordade delen, varigenom
skildringen fördes fram till 1788. Därmed
hade O. skapat ett av de gedignaste
verk sv. historieforskning äger. I
behandlingen av det utomordentligt
rika in- och utländska materialet, ej
minst av privat natur, framstå 0:s
utmärkande egenskaper: säkerhet i
tolkningen av aktstyckena och
förmåga att pregnant och riktigt
återgiva deras innehåll. Med spec.
skicklighet klargör han Sveriges
ställning i den europeiska politiken.
Gustav III:s person sysselsätter O. hela
verket igenom; någon samlad bild ger
lian ej, men på flera ställen liar lian
utformat noga övervägda
karakteristiker. Han uppträder "varken som
åklagare eller försvarsadvokat, han är
den objektive skildraren" (E.
Hildebrand). 0:s helhetsbild av
utvecklingen under Gustav III:s tid visar,
hur en mörk period avlöser en ljus;
övergången skedde gradvis med bör-

jan vid 177S års riksdag. Denna
indelning liar i hög grad präglat den
följ. tidens forskning i ämnet. — Även
med historie-filosofislca spörsmål
sysslade O. Som lärjunge till Boström
skrev han "Om möjligheten af
historiens philosophi" (1862) och återkom
i en minnesskrift över Boström (1897)
till ämnet med "Några ord om
historieskrifningens uppgift". O. avvisar
meningen, att all historisk utveckling
kan förklaras ur "mekaniska och
fysiologiska lagar" och framhäver
historiens frändskap med konsten. Till
skillnad mot konstnären är dock
historieskrivaren bunden av stoffet och
får ej följa idén längre, än källorna
tillåta. Högst satte O. Thukydides,
Tacitus, Banke och Geijer. Både av
O. själv och av iakttagare framhölls
självbehärskningen som ett grunddrag
i lians väsen, som utåt kunde te sig
som reserverat. En yngre samtida har
talat om "det ständiga stilla allvaret,
som utmärkte honom, det fina och
vackra i anletsdragen, den rena, goda
blicken" (E. Hildebrand). Hans
medlande natur gjorde honom väl skickad
att förlika stridande partier. — O. blev
led. av Vitt. akad. 1872, av Sv. akad.
1885 och av Vet. akad. 1888 samt jur.
hedersdr i Lund 1900. Han erhöll
Karl Johanspriset av Sv. akad. 1882.

— Gift 1S66 med Emma Knös. —■
Litt,: E. Hildebrand. "C. T. O." (i
Vet. akad:s levnadsteckningar, 5,
1915—20). T. H.

2. Odhner, Willgodt Theophil,
uppfinnare, f. 10 aug. 1845 i Dalby
skn, Värml. län, † 15 sept, 1905 i S:t
Petersburg. Föräldrar: amanuensen
Tlieophil Dynamiel O. och Fredrika
Sophia Wall. Kusins son till O. 1. —
Efter studier vid Teknologiska inst. i
Stockholm 1864—66 var O. verksam
i Byssland, först vid Ludvig Nobels
verkstäder i S:t Petersburg och
senare som ingenjör vid kejserliga
etablissemanget för tillverkning av
papper för statlig förbrukning. Hans
uppfinningar 1S72—92 ligga till grund för
de räknemaskiner, som kallas
pinn-hjuls- eller Odhnermaskiner. Sin
första räknemaskin konstruerade O. 1S75,
och ban fick patent på den bl. a. 1878
i Tyskland och Amerika samt 1890 i
Sverige. Han grundade 1886 i S:t
Petersburg en fabrik för tillverkning
(från 1890) av räknemaskiner. Enligt
hans princip, där inställningskroppen
är en rotor (två mot varandra
vridbara hjul) med förskjutbara tänder,
ha många allmänt använda typer
byggts, bl. a. den sv. Original-Odhner,
som tillverkas vid en fabrik i
Göteborg, och den tyska Brunsviga Facit.

— Gift 1S73 med Alma Skånberg.

— Litt.: "Odhners historia", utg. av
ab. Original-Odhner (1945). S. L.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0662.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free