Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Odhner, Herman - 4. Odhner, Carl - 5. Odhner, Teodor - 6. Odhner, Einar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Odhner
607
Odhner
Herman Odhner.
3. Odhner, II er m an Johan
Emanuel, folkhögskoleman, f. 18 april 1853
i Vårkumla skn, Skarab. län, † 7 mars
1932 i Västerås. Föräldrar:
kontraktsprosten Herrbed Jonas Sannfrid O.
och Ephraima Laurentia Carlbeck.
Kusin till O. 2. — Efter
mogenhetsex. i Skara 1872 studerade O. några
år vid Uppsala univ. Han kom snart
i kontakt med folkhögskolerörelsen,
som vid denna tid tog sin början i
Sverige. Han var 1877—81 andre
lärare vid Södermanlands folkhögskola
i Bie och 1881—1915 föreståndare
för Lunnevads folkhögskola i
öster-götland, varefter lian pensionerades.
Under resten av sitt liv var han
bosatt i Västerås. — O. är vid sidan
av Leonard Holmström och Teodor
Holmberg en dominerande
föregångsman inom den sv. folkhögskolan.
Genom den allm. föreläsnings- och
kursverksamhet, som han knöt till
Lunnevads folkhögskola, blev denna ett
centrum för folkbildningsarbetet i
landskapet. Föredömlig som lärare,
mästerlig som berättare och
föreläsare fick han stor betydelse genom de
impulser lian vid Lunnevad gav
folkhögskolemän av senare generationer.
Ett särskilt intresse ägnade O.
modersmålsundervisningen. Han verkade
energiskt för sammanhållningen inom
folkhögskolans lärarkår; tills, med
Holmberg redigerade han 1884—S6
Folkhögskolebladet, ocli lian gav
uppslaget till bildandet av Sv.
folkhögskolans lärarfören. (1902), där han
var styr.-led. från 1907 och ordf. 1913
—16. Han utgav bl. a. en bearbetning
för folkhögskolan av K. Warburgs sv.
litteraturhistoria och redigerade
jubileumsskriften "Svenska folkhögskolan
1868—1918" (1921), som han till stor
del själv författade. — Gift 1878 med
Hanna Stenberij. — Litt.: nekrolog
av A. Nordgren i Tidskr. för sv.
folkhögskolan 1932. U. D.
4. Odhner, Carl August
Tlieophi-lus, präst, religionshistoriker, f. 12
maj 1863 i Stockholm, † 11 mars 1918
i Bryn Athyn, Pennsylvania, Förenta
staterna. Bror till O. 2. — O. reste vid
unga år till Förenta staterna, där han
ägnade sig åt lärarverksamhet. Efter
långvariga studier 1883—91 i teologi
vid Academy of the New Church, Bryn
Athyn, Philadelphia, och i assyriologi
vid University of Pennsylvania
prästvigdes lian sistn. år i Nya kyrkan och
blev 1898 prof. i kyrkohistoria och
teologi i Bryn Athvn. Han besökte
Sverige för forskningar rörande
Swedenborg 1S95 och 1910. — O. var
framför allt swedenborgsforskare. Utom
ett par mindre arbeten ss. "A brief
account of the life and work of
Emanuel Swedenborg, the servant of the
Lörd" (1893) och "A brief view of the
heavenly doctrines revealed in the
theological writings of Emanuel
Swedenborg" (1903) utgav ban det stort
upplagda verket "Annals of the New
Church with a chronological account
of the life of Emanuel Swedenborg",
varav dock endast del 1 utkom (1904),
omfattande tiden 1688—1850. På Jolin
Pitcairns bekostnad ombesörjde han
även en ljustrycksuppl. av
Swedenborgs teologiska handskrifter, varav
första delen utkom 1896 och sedan
följdes av ytterligare 17 bd. — O.
tillhörde stiftarna av Swedenborg
Scien-tific Association 1898. I sexton år
var han red. för månadsskriften New
Church Life. — Gift 1889 med Maria
Louise Xandry. T. M.
5. Odhner, Nils Johan Teodor,
zoolog, f. 25 febr. 1879 i Lund, † 29
okt. 1928 i Stockholm. Son till O. 1.
— O. avlade mogenhetsex. i Stockholm
1897 och blev vid Uppsala univ. fil.
kand. 1899, fil. lic. 1904 samt fil. dr
och docent i zoologi 1905. Han deltog
i den sv. zoologiska
polarexpeditionen till Spetsbergen och Grönland
1900 och i en zoologisk expedition till
Carl Odhner.
Teodor Odhner.
Vita Nilen och Sinaihalvön 1900—01.
Åren 1914—18 var han prof. i zoologi
vid univ. i Oslo och från 1918 till sin
död prof. och föreståndare för
Riksmus :s i Stockholm evertebratavd. -—
0:s arbeten behandla huvudsakligen
maskarnas, särskilt trematodernas
(sugmaskarnas), anatomi ocli
systematik. Som trematodforskare var lian
internationellt ryktbar och utgav ett
stort antal arbeten. På anatomisk
grund nydanade han dessa djurs
systematik ocli fylogeni. Under sina
senare år utgav lian även några skrifter
om kräftdjur, bl. a. krabbor. Från
1925 var O. led. av Vet. akad.; redan
1923 liade lian blivit dess v. sekr. På
denna post utförde han ett
betydelsefullt arbete. Allmänt
kulturintresserad var ban bl. a. föreståndare
för Stockholms arbetareinst. 1922—
26, medl. av Stockholms högskolas
styr. från 1926 och ordf. i Samfundet
Sverige-Finland 1924—26. Han
tillhörde från 1924 granskningsnämnden
för Nordisk familjeboks 3:e uppl. —
O. var en ypperlig debattör, vida känd
och uppskattad i studentkretsar
under sin uppsalatid, och en utmärkt
talare, som flera gånger väckte
uppseende genom starkt, personligt hållna
anföranden, präglade av lians
radikala livssyn. — Gift 1) 1913 med
Synnöve Johanna Gripenberg från
Finland, † 1918; 2) 1920 med Ebba
Carolina Nordenson. — Litt.: biografi
av N. von Hofsten i Vet. akad:s årsbok
1929. T. F.
6. Odhner, Einar Herman
Sanfrid, folkhögskoleman, f. 11 maj 1884
i Sjögestads skn, östergötl. län. Son
till O. 3. —• O. avlade mogenhetsex. i
Linköping 1903 och blev fil. kand. i
Uppsala 1907. Han ägnade sig sedan
åt folkhögskolan och var vik.
ämneslärare vid Molkom 1907—08 ocli e. o.
lärare vid Fränsta 1909—10 samt
ämneslärare vid Grimslöv 1910—11 och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
