Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Ohlson, Carl Johan - 2. Ohlson, Anton - Ohlson-Helin, Astrid - Ohlsson, se även Ohlson, Olson, Olsson - Ohlsson, Edwin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ohlson
014
Ohlsson
Carl Johan Ohlson.
son, som senare blev hans svärfar. När
Hinnersson vid mitten av 1840-talet
inköpte Garphvttan, blev O. hans
efterträdare vid Dalkarlsbergs gruvfält. År
1846 köpte han tills, med
brukspatronen Anders Wedberg det berömda
koppar- oeh järnbruket Riddarhyttan i
Skinnskattebergs skn i Västmanl. län
för endast 200 000 rdr, och från 1849
var O. ensam brukets ägare. Under de
första årtiondena av 0:s ledning
lämnade koppartillverkningen en god
avkastning, men när i början av
1870-talet kopparpriset på
världsmarknaden sjönk och samtidigt
kopparmalmen i Myrbackafältet vid
Riddarhyttan började sina, nedlade O.
kopparproduktionen. I stället utvecklade lian
järnhanteringen genom att anlägga
nya järngruvor och verk. Under 0:s
regim lades till Riddarhyttan ett stort
antal närbelägna egendomar ss.
Giss-larbo i Bro-Malma skn i Västmanland
med järnverk, sågverk och
vidsträckta skogar. — Gift 1839 med Sophia
Petronella Jlinnersson. An.
2. Ohlson, Anton Richard,
bruksdisponent, f. 28 jan. 1851 i Skinnskat-
Ånton Ohlson.
teberg, Västmanl. län, † 3 april 1923 i
Stockholm. Son till O. 1. -— O. var
elev vid Teknologiska inst. 1870—72,
brukselev vid Boxholms ab. 1872—73
och extra elev vid Teknologiska inst:s
fackavd. för bergsvetenskap 1874—75.
Han fortsatte därefter sin utbildning
i England, där han 1878—79 var
anställd på Alf Arvidsons och Thorsten
Nordenfelts kontor i London. År 1876
omvandlade O. tills, med sina syskon
det vid faderns död s. å. ärvda bruket
Riddarhyttan till ab. Efter
hemkomsten från England 1879 blev O. detta
familjebolags disponent. Under lians
chefstid upptäcktes den stora
järnmalmfyndigheten i Källfallsfältet, där
liksom på gruvfältet vid Lerklockan
i början av seklet stora
bruksanläggningar utfördes. Under åren 1906—08
utvidgades Riddarhyttans
inrättningar med betydande anriknings- och
briketteringsverk, och på 1910-talet
återupptogs kopparhanteringen i större
skala. Stort intresse ägnade O. åt
järnvägsförbättringar, spec. inom
gruvfältens smalspåriga
järnvägssystem; dessa utfördes av Köping—
Uttersbergs järnvägsab., där
Riddar-hytte ab. var stor aktieägare ocli O.
själv verkst. dir. 1892—1903. När
större delen av Riddarliytteab:s
aktiestock 1919 övertogs av
Centralgruppens emissionsab. (sedermera Bolidens
gruv ab.), lämnade O. befattningen
som disponent. — Gift 1894 med
Hilda Charlotta (Lotten) Kugelberg.
G. M—e.
Ohlson-Helin, Astrid Viola,
operasångerska (sopran), f. 21 maj
1904 i Elgin, Illinois, Förenta
staterna. Föräldrar: urfabrikören Carl
Ohlson ocli Alma Johanna Rundgren. ■—
Redan 1920 började O. studera sång
för Albert Jeanotte i New York. Några
år senare debuterade hon som
konsertsångerska i Förenta staterna men
slog sig 1928 ned i Sverige, där hon
fortsatte sina studier i solosång för
Andrejewa de Skilondz i Stockholm.
År 1928 debuterade O. på K.
teatern och sjöng då med stor
framgång titelpartiet i "Lakmé". Sedan
1930 är hon engagerad vid K. teatern.
Ett av de partier, där O. vunnit stora
framgångar, är Olympia i "Hoffmans
äventyr". Bland hennes övriga roller
märkas Nattens drottning i
"Trollflöjten", Rosina i "Barberaren i
Sevilla", titelrollen i "Martha", Gilda i
"Rigoletto" ocli Sophie i Richard
Strauss’ opera "Rosenkavaljeren". O.
äger en klar och vacker ehuru något
tunn sopran, som särskilt väl lämpar
sig för tekniskt krävande
koloraturpartier. — Gift 1931 med direktören
Christian Helin. J. T.
Ohlsson, se även Ohlson, Olson,
Olsson.
Edwin Ohlsson.
Ohlsson, August Edwin,
trävaru-man, skogsvårdare, f. 6 maj 1866 i
Gamlestaden, Göteborg. Föräldrar:
verkmästaren Carl O. och Maria
Svensson. — O. blev tidigt faderlös
och nödgades 1882 avbryta sina
läroverksstudier för att börja på kontoret
i Säfveåns ab., det största
trävaruexportbolaget i Göteborg, där lian
tjänstgjorde till 1896. Sistn. år
startade O. eget företag i branschen ocli
bildade 1897 Tingstads trävaruab.
med exporthyvleri och upplag inom
Göteborgs hamnområde och
förvärvade småningom skogar och bruk i
Småland, Värmland och Dalarna. Bolagets
tillgångar uppdelades 1912, då O. för
egen del behöll Ary bruk, Åryds skn
i Ivronob. län. Han fortsatte
export-affären i Göteborg under det gamla
firmanamnet intill 1926, då bolaget
upplöstes. Sistn. år bosatte sig O. på
Ary bruk och avvecklade sin
verksamhet i Göteborg. Han var ordf. i styr.
för ab. Nol-Tingstad 1923—38, led.
av styr. för Trävaruab. Dalarne 1906
—27 (ordf. större delen av denna tid)
och ab. Billingsfors-Långed 1915—
28 samt led. av Göteborgs
handelskammare 1906—26 och styr.-led. i ab.
Göteborgs bank 1912—26. — Vid
sidan av sin affärsverksamhet har O.
gjort en stor ideell och praktisk insats
i skogsvården som upphovsman 1912
till Skogssällskapet, som med säte i
Göteborg verkar för tillvaratagandet
av kala och efterblivna skogsmarker.
I samverkan med landsting och
kommuner har det inköpt och till
kommunala skogsallmänningar sammanfört
kalmarker, som sedan blivit föremål
för skogsodling. Från att ha omfattat
endast de fem s.-v. länens ljunghedar
och kalmarker tog sällskapets
verksamhet fart särskilt 1914—20 och
vidgades till att omfatta de fjorton s.
länen. Intill 1946 ha genom
Skogssällskapet c:a 93 000 liar skogsmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
