- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
615

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ohlsson, Edwin - Ohlsson, Erik - Ohlsson, Håkan Theodor - Ohlsson, Jacob - Ohlsson, Johan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ohlsson

615

Ohlsson

lagts under kontinuerlig rationell
skötsel. Som ordf. i sällskapets
arbetsutskott 1912—32 och styr:s ordf. 1936
—41 var O. själen i arbetet, och han
har därigenom varit banbrytande på
ett ekonomiskt viktigt område och
givit impulser till den allm.
skogsvårdens utveckling. Han har utgivit
"Skogssällskapets tillkomst" (1940),
"Sextio år i skogens och
skogsindustriens tjänst" (1942) och "En
återblick på Skogssällskapets verksamhet
åren 1912—1945" (1946). En festskrift
tillägnades O. på hans sjuttioårsdag
1936. — O. blev led. av
Lantbruks-akad. 1925 ocli erhöll Illis quorum i
12:e storleken 1946. — Gift 1899 med
Tora Ferm. H. Wn.

Ohlsson, Carl Erik, kemist, f. 16
aug. 1891 i Malmö. Föräldrar:
köpmannen Anders Peter O. och Anna
Maria Cederberg. ■— O. avlade
mogenhetsex. 1909, blev fil. kand. 1914, fil.
lic. 1916, fil. dr 1917 och med. kand.
1927 samt var docent i kemi 1918—24,
allt i Lund. Han var vid univ. där
tf. laborator i kemi 1920—21 och tf.
prof. i kemi 1921—22, i medicinsk
och fysiologisk kemi 1929 och i
farmakologi 1929—30. Han var prof. i kemi
och geologi vid Alnarps lantbruks- och
mejeriinst. 1924—32 och är sedan
sistn. år prof. i kemi och
farmaceutisk kemi vid Farmaceutiska inst.
samt sedan 1933 detta inst:s rektor.—•
O. är en mångsidigt verksam forskare,
som i sin produktion huvudsakligen
har behandlat spörsmål inom organisk
kemi, biokemi (särskilt enzymkemi)
och farmaceutisk kemi. Under
sammanlagt mer än två år studerade han
vid Carlsberglaboratoriet i
Köpenhamn. Bland lians uppdrag märkes,
att han utsågs till led. av
Medicinal-styr:s vetenskapliga råd 1935, ordf. i
apotekarbefordringsnämnden s. å. och
led. av farmakopékommittén 1936.
Han blev med. hedersdr i Lund 1936.
— Gift 1) 1917—36 med Iris Carl-

Erik Ohlsson.

sen-, 2) 1936 med Anne-Marie
Wikström. S. L.

Ohlsson, H åk an T h e o d o r,
boktryckare, matrikelutgivare, f. 7 sept.
1871 i Lund. Föräldrar:
boktryckaren Håkan O. och Catharina Cecilia
Theodora (Dora) Åkerlund. — Redan
som femtonåring inträdde O. i faderns
1862 grundade boktryckeri- och
förlagsrörelse i Lund. Han blev 1895
prokurist, följ. år delägare och är
sedan 1904 ledare för företaget, som
1937 ombildades till ab. Håkan
Ohlssons boktryckeri. Under 0:s
framgångsrika ledning har detta
utvidgats och äger även aktiemajoriteten
i Berlingska boktryckeri- &
stilgjuteri ab., Lund, där 0:s son,
boktryckare Per Håkan Samuel O. (f. 1916),
är verkst. dir. — Starkt högkyrkligt
intresserad har O. deltagit i det
kyrkliga arbetet i Lunds stift, bl. a. som
led. av domkyrkorådet sedan 1922
och som lekmannaombud vid fyra
kyrkomöten. Han tog 1911 initiativ
till bildandet av Sv. prästerskapets
understödsfören.; för dess syfte har
lian nedlagt stort intresse. O. har
redigerat ett antal goda
prästmatriklar, bl. a. "Biografisk matrikel öfver
svenska kyrkans prästerskap" (1901;
senaste uppl. 1934). — Gift 1915 med
Hilda Persson. — Litt.: P. H.
Ohlsson, "Några bilder ur boktryckare
H. 0:s liv" (1934). * Abg.

Ohlsson, Jacob, i Hästekälla,
bonde, politiker, † 7 maj 1738 i
Morlanda skn, Göteb. län, femtionio år
fyra mån. och sju dagar gammal. —
0. var hemmansägare i byn
Hästekälla i Morlanda skn på Orust, Göteb.
län, samt var nämndeman och blev
slutligen häradsdomare. Han
tillhörde bondeståndet vid riksdagarna
1719, 1720 och 1723 samt
fungerade som undertalman 1719 och var
talman 1720. I de ståndsstrider, som
fördes vid den sistn. riksdagen,
uppträdde han med oräddhet till
bondeintressenas försvar och vågade
inför själva lantmarskalken insinuera,
att sekreta utskottet syntes vilja
tillägna sig en större suveränitet än
någon konung ägt. Fredrik I, för vilken
denna frispråkighet icke var oläglig,
proponerade i rådet, att O. skulle
erhålla ständig frihet från utlagor till
minne av att han närvarit vid
konungens val ocli kröning, vilket emellertid
avslogs. Vid riksdagen 1723 fick O.
av sina ståndsbröder uppbära
förebråelser för att han utan deras
medgivande underskrivit förra
riksdagsbeslutet; han förbigicks vid
talmansvalet. Kort därefter anklagades han
av sin efterträdare i talmansstolen,
Johan Andersson Lund, och av flera
andra riksdagsmän för att lia
förolämpat dem, i det lian bl. a. sagt, "att

han, Jacob, kommer så långt med sin
enfaldighet som Johan Andersson med
sin högfärd". Som följd därav blev O.
av majoriteten förständigad att
lämna riksdagen, vilket emellertid icke
hindrade honom från att även i
fortsättningen "gå i deputationerne" ocli
även mottaga ett och annat uppdrag
av ståndet. S. Svv.

Ohlsson, Johan, industriman,
uppfinnare, politiker, f. 4 aug.
1833 i Ervalla skn, Örebro län, † 30
jan. 1910 i Stockholm. Föräldrar:
hemmansägaren Olof Andersson och
Maja Olsdotter. — O. var 1850—54
anställd på häradsskrivarkontor i
Bergslagen och 1854—55 i
Mälarepro-vinsernas enskilda bank i Västerås.
Åren 1855—58 studerade lian vid
Teknologiska inst. i Stockholm ocli
utexaminerades sistn. år från såväl
kemiska som mekaniska fackavd. Han
var verkmästare vid A. K. Hazelii
kemiska fabrik 1858 och startade
1859 en ljusfabrik för tillverkning av
självputsande talgljus efter egen
uppfinning, Joh. Ohlssons tekn. fabrik.
Efter destilleringsförsök med den
stenkolstjära, som var avfallsprodukt
vid lysgasverken, upptog han med
ekonomiskt bistånd av chefen för K.
myntet J. Åkerman 1861
tjärproduk-tion (asfalttjära, -beck,
kreosotfernis-sor, vagnssmörja m. m.). Han ledde
företaget till 1899, då det ombildades
till ab. med O. som styr.-ordf. Tills,
med en studiekamrat J. H. Norrbin
uppfann O. genom en blandning av
ammoniaksalpeter och träkolspulver
ammoniakkrutet, vilket patenterades
1867 och upptogs för tillverkning vid
Gyttorp. Det visade sig dock inte vara
konkurrenskraftigt vid sidan av
dynamiten. —■ O., som var demokrat ocli
arbetarvän, blev tidigt en av de
ledande inom Stockholms arbetarefören.
Han var en av stiftarna av Liberala
valmansfören. i Stockholm 1884. Åren
1S79—1905 var lian led. av Stock-

Johan Ohlsson.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:32:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/5/0671.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free