Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Oldevig, Hugo - Oledal, Magnus - Olin, se även Ohlin - Olin, Anna, skådespelerska, se s. 626 - Olin, Elisabeth - Olin, Emil, botanist, geolog, jordbrukare, se s. 625 - Olin, Gunnar, läkare, bakteriolog, se s. 626 - Olin, Gustav, jurist, ämbetsman, se s. 625 - Olin, Oscar, läkare, se s. 625 - Olin, Robert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oledal
624
Olin
mogenhetsex. i Karlstad 1900 och blev
i Uppsala fil. kand. 1906 och fil. lic.
1912. Efter lärarvikariat bl. a. i
Jönköping och Sundsvall blev han 1922
ämneslärare vid kommunala
mellanskolan i Gudmundrå och vid dess
ombildning till samrealskola 1932
adjunkt där. Han var 1934—44 adjunkt
i geografi, biologi med hälsolära vid
östra realskolan i Göteborg och är
sedan 1934 verksam som vetenskaplig
specialist vid Göteborgs mus:s
zoologiska avd. — 0:s vetenskapliga
produktion behandlar huvudsakligen
kräftdjursgruppen amphipoder, på
vilken han en tid var landets ende
specialist. Hans huvudarbete är
"Sveriges amphipoder" (1933). Han har
även bl. a. beskrivit kräftdjur från
Isfjorden på Spetsbergen (1917) ocli
en i sen tid nyuppkommen
mutationsart av ett sv. insjökräftdjur (1944).
— Ogift. T. F.
Oledal, Magnus Emanuel,
ingenjör, högskollärare, f. 21 aug. 1898 i
Brunskogs skn, Värml. län.
Föräldrar: lantbrukaren Olof Andersson och
Anna Olofsdotter. — O. avlade
stu-dentex. i Karlstad 1917 och
utexaminerades från Tekn. högskolans
fack-avd. för maskinbyggnad och mekanisk
teknologi 1921. Han blev 1922
konstruktör och 1929 chefskonstruktör
vid ab. Finshyttans bruk, Finnshyttan,
samt utnämndes 1946 till prof. i läran
om vattenmotorer och pumpar vid
Tekn. högskolan. Han företog som
stipendiat en studieresa till Tyskland och
Schweiz 1926 samt gjorde en
affärsresa till Främre Indien 1928—29. O.
har i Tekn. tidskr. publicerat arbeten
om vattenturbiner, pumpar och
olje-trycksmanövrerade maskiner1 samt
recenserat tekn. litteratur. — Gift 1933
med Valborg (Bojan) Marianne
Ericson. S. L.
Olin, se även Ohlin.
Olin, Anna, skådespelerska, se s.
626.
Magnus Oledal.
Elisabeth Olin. Målning av L. Pasch d. y.
1780 (Kungliga teatern).
Olin, Elisabeth, sångerska,
skådespelerska, f. 8 dec. 1740 i Stockholm,
† 26 mars 1828 därstädes. Föräldrar:
organisten i Katarina förs. i
Stockholm Peter Lillström och
skådespelerskan Elisabeth Söderman. —
Redan vid sex års ålder uppträdde O.
som Astrild i Sveriges första opera
comique, "Syrinx", på Kongl. Svenska
Skådeplatsen, där hennes föräldrar
då voro anställda. O. fick
sångundervisning av fadern ocli av
hovkapellmästaren Zellbell d. y. Hon uppträdde
antagligen redan 1759 och 1761 på av
den sistn. arrangerade konserter. Från
1768 finns en komposition för sång av
henne, och 1769 uppträdde hon,
sannolikt första gången offentligen
namngiven, som konsertsångerska. 0:s
medverkan vid musiktillställningar blev
alltmera eftersökt. När Gustav III
1773 såg sig om efter en primadonna
för sin nystartade opera, valde lian O.
Som Thetis i Uttinis opera "Thetis
och Pelée" framträdde hon i den nya
operainrättningens första
representation i Bollhuset 18 jan. 1773. Hon
uppbar därefter under tio års tid
huvudrollerna i de flesta av operans
program, vanligen med Carl Stenborg
som motspelare. Bland 0:s främsta
roller nämnas Galathea i "Acis och
Galatliea", Zulma i "Cora och Alonzo"
samt titelpartierna i "Athalie" och
"Iphigenia på Tauris". Samtiden
lovordade högt hennes "övernaturliga
sång", behagfulla spel och livliga
deklamation. Efter 1784 uppträdde O.
ej mera på scenen, utom 1797, då lion
vid Gustav IV Adolfs förmälning
framträdde som Svea i prologen till
"Gustaf Wasa". O. blev led. av Mus.
akad. 1782. — Gift 1760 med
hovsekreteraren, sedermera assessorn
Gabriel Olin. — En dotter till O. var
skådespelerskan och sångerskan
Elisabeth O. (f. 1761, † 1819), gift med
teaterledaren Carl Stenborg (bd 7). Hon
var verksam vid K. teatern 1773—76
och utförde bl. a. Kärleken i "Thetis
och Pelée" samt Joas i "Athalie". —
Litt.: J. Flodmark, "E. O. och C.
Stenborg" (1903). G. Ptg.
Olin, Emil, botanist, geolog,
jordbrukare, se s. 625.
Olin, Gunnar, läkare,
bakteriolog, se s. 626.
Olin, Gustav, jurist,
ämbetsman, se s. 625.
Ol in, Oscar, läkare, se s. 625.
Olin, Anders Robert,
industriman, f. 22 dec. 1860 i Göteborg, † 21
febr. 1944 i Stockholm. Föräldrar:
lantbrukaren Gustaf O. och Sofia
Olofsdotter. — O. kom vid femton års
ålder till Stockholm, där lian fick
plats hos Slagteriab. närmast för att
mota bort lösa hundar från
köttvarorna. Efter två år blev han expedit och
föreståndare för en av bolagets
affärer. År 1884 anställdes lian i August
Falks charkuteriaffär i Stockholm,
vilken han följ. år övertog och drev
tills, med en kompanjon under namnet
Falk & co. Från 1890 var O. ensam
innehavare av firman. År 1895
bildade O. Slakteriab. Norrmalm (från
1928 Norrmalms livsmedelsab.), som
övertog Falk & co:s rörelse; han
var bolagets verkst. dir. till 1926.
Från 1927 till sin död var han ordf.
i styr. — O. var en av
föregångsmännen på livsmedelshandelns
område. Med klar blick för betydelsen av
en god hygien inom slakteribranschen
förde lian Norrmalms livsmedelsab.
fram till dess ledande ställning. År
1905 inköptes stora tomter vid
Karlbergsvägen, där O. lät uppföra en
modern charkuterifabrik, och 1915
uppfördes på en av staden förvärvad tomt
i hörnet av Hötorget och Kungsgatan
(gamla viktualievågen) den
fastighet, som sedermera övertogs av Paul
Robert Olin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
