- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 5. Lindorm-O /
633

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olivecrona ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Olof

633

Olof Skötkonung

ner med handelsstaden Hedeby som
centrum. B. E.

Olof, konung vid 900-talets slut,
bror till Erik Segersäll, uppges i vissa
isländska källor vara son till
sveakonungen Björn, i andra till konung
Emund, en mer trolig uppgift, O. skall
en tid ha varit samregent med Erik
men ganska snart avlidit. Han
efterlämnade en son Björn (Styrbjörn
starke), som då gjorde anspråk på sin
andel i riksstyrelsen. B. E.

Olof Basatömir, ärkebiskop, † 1234.
—■ O. var biskop av Strängnäs, då han
1219 var närvarande vid konung
Johan Sverkerssons kröning. Emedan
konung Valdemar II av Danmark,
som företrädde tronpretendenten Erik
Erikssons intressen, genom en vädjan
till påvestolen förgäves sökt förhindra
kröningen, kallades O. jämte de övriga
biskoparna att stå till svars vid
ku-rian. O. hade då blivit väld till
ärkebiskop. På grund av konflikten med
Danmark erkändes han icke av den sv.
kyrkans primas, ärkebiskopen av
Lund. O. försökte då att genom
direkta underhandlingar med Bom få
bekräftelse på sin värdighet och
avsände dit bl. a. Skarabiskopen Bengt.
Först efter Erik Erikssons
tronbestigning uppnådde han 1224 det påvliga
erkännandet. Som stiftschef var han
nitisk att inkräva kyrkliga skatter av
de tredskande bönderna. Sitt tillnamn
"Basatömir" ("båstömmaren") fick
O. troligen av allmogen med anledning
av att han med sin stora hird red
omkring på "gästning", varvid bönderna
voro förpliktade att ge hans hästar
foder. A. S—k.

Olof Björnsson, ärkebiskop, † 13
mars 1332. 0:s härkomst är oviss,
jämför Färla (bd 2 s. 650). — O.
blev kanik i Uppsala domkapitel ocli
reste 1304 till Rom som ombud för
ärkebiskop Nils Allesson. Efter
ärkebiskop Nils Kettilssons död 1314
valdes O. till ärkebiskop men hindrades
av hertig Valdemar Birgersson att
resa till påven och där vigas till sitt
ämbete. I stället stadfäste Lunds
ärkebiskop Esger Juul hans val och
företog vigningen 1315 mot att O. avgav
en lydnadsförklaring till denne, som
energiskt hävdade sin ställning som
den sv. kyrkans primas. Sedan O.
tillträtt sitt ämbete, uppträdde han med
allt större fasthet mot hertig
Valdemars orättmätiga beskattning av
kyrkans landbor i Uppland. Han avsände
kaniken Nils Sigvastsson till
påvestolen i Avignon och utverkade dennas
ingripande mot de övergrepp, som från
världsligt håll gjorts mot den sv.
kyrkan. I konflikten mellan konung
Birger och hans bröder, hertigarna Erik
och Valdemar, synes O. ha hållit sig
till den förutnämnde. Efter hertigar-

nas död slöt han sig till den
upprorsrörelse, som förjagade Birger ur riket.
Vid Magnus Erikssons konungaval
1319 utverkade han, att kyrkans
privilegier blevo bekräftade, och var
sedan medl. av dennes
förmyndarregering. O. lät fullfölja det stora
domkyrkobygget i Uppsala och uppförde
en borgbyggnad på ärkebiskopsgården
Arnö i Övergrans skn, Uppsala län.
I ärkehiskopskrönikan 1344 får O.
tillnamnet "den vise". A. S—k.

Olof Lambatunga, ärkebiskop, †
omkr. 1206. — O., som 1198 valdes
till ärkebiskop, hade ett verksamt stöd
i sina strävanden av den starkt
kyrkovänlige konung Sverker Karlsson.
Denne utfärdade 1200 ett flertal
märkliga privilegier för Uppsala domkyrka,
vilka torde haft allmän giltighet för
hela sv. kyrkan. För kyrkans jord
skulle inga skatter och böter erläggas
till kronan, och präster skulle i egna
brottmål svara inför biskoplig
domstol. Därigenom lades grunden till det
"andliga frälset". Förklaringen till
0:s tillnamn är oviss. A. S—k.

Olof Larsson, sekreterare hos
Gustav Vasa, Erik XIV och Johan III,
† troligen 1571. Son till en borgare i
Stockholm. — O. var redan 1526 i
Gustav Vasas tjänst som
kansliskrivare och anlitades under de följ. åren
även i kammaren. Är 1532 for han på
Stockholms och Gustav Vasas
bekostnad utomlands, studerade vid univ. i
Wittenberg och Marburg och besökte
även Italien. Under sin långvariga
utlandsvistelse stod han i ständig
brevväxling med konungen, som bl. a.
befallde honom att anställa skickliga
bergsmän för kronans räkning samt
att "icke spara bläck och papper", då
han berättade om de politiska
förhållandena ute i Tyskland. År 1545 tycks
O. lia kommit tillbaka till Sverige.
Han var från 1540-talets slut en av
Gustav Vasas mest anlitade sekr.
Efter Georg Xormans död 1553 torde
O. ha varit ledaren av dét k. kansliet
i huvudstaden. Han togs i anspråk
för flera beskickningar, ss. till
Danmark 1548 och 1549, till kejsar Karl
V 1550 (tills, med Georg Xorman),
till Lybeck 1553 och till Moskva 1556
—57 (under Sten Eriksson
Leijonhufvud). Dessemellan biträdde han
konungen i den inre styrelsen och
belönades med gårdar och fastigheter.
Även till Erik XIV var O. en anlitad
medhjälpare, särskilt då Jöran
Persson måste träda tillbaka. Efter
Sturemorden följde han Erik till Svartsjö,
och det tycks främst ha varit han,
som förmedlat kontakten mellan den
sjuke konungen och yttervärlden. Bl. a.
arrangerade han Eriks och Johans
möte på Väntholmen okt. 1567. O.
vann tydligen även Johans förtroende,

ty 1570 deltog han som sv. delegat i
fr.edskonferensen i Stettin. — Under
alla sina tre herrar fick O. ofta som
kungligt ombud förhandla med
allmogen på de stora marknaderna. Han
var av allt att döma en lojal och skick-.
lig repr. för de ofrälse sekreterare, som
de första Vasarna så flitigt använde
i sitt personliga regemente och vilka
kunna sägas utgöra ursprunget till
en ny samhällsklass, den till
huvudstaden fast förlagda civila
ämbetsmannakåren. — 0:s hustru hette
Ingrid. — Litt.: I. Svalenius, "Georg
Norman" (1937); I. Peterzén,
"Studier rörande Stockholms historia
under Gustav Vasa" (1945). S.G., (I.S.).

Olof Larsson, ärkebiskop, se Olaus
Laurentii, s. 617.

Olof Skötkonung, konung,
troligen f. på 960-talet, † omkr. 1020.
Föräldrar: sveakonungen Erik Segersäll
och Sigrid Storråda. — Enligt vissa
teorier efterträdde O. fadern på
990-talet. Betydelsen av tillnamnet
Skötkonung är ej fullt klarlagd. Som
bundsförvant till Sven Tveskägg och
de norska jarlarna Erik och Sven
deltog O. i det s. k. slaget vid Svolder år
1000 mot Olav Tryggvason. Möjligen
erhöll han därefter som segerbyte
några områden vid Göta älv och en del
av Tröndelagen. Detta torde i så fall
ha bidragit till att skärpa 0:s
förhållande till Olav Haraldsson, som omkr.
1015 tog makten i Norge, och de
isländska sagorna ha ganska utförliga
berättelser om sv.-norska
gränskonflikter. Slutligen fördes
underhandlingar mellan de båda konungarna,
varvid en förlikning kom till stånd
omkr. 1018. Dessa händelser
återspeglas i den berömda Torgny
Lagmansepisoden i Snorre Sturlasons
Heimskringla. O. mottog enligt traditionen
dopet av den helige Sigfrid vid Husaby
källa i Västergötland och skall ha
varit ivrig kristen. Han uppges ha
haft planer på att förstöra
hednatemplet i Uppsala men fått ge vika för en
häftig hednisk reaktion från svearnas
sida. Mycket talar för att han någon
tid fått överlåta konungadömet över
svearna på sin son Anund Jakob och
själv förlägga sin verksamhet
väsentligen till Västergötland, där Skara
stift anses leda sitt ursprung från
hans tid. I Sigtuna, centrum för 0:s
kristna propaganda i
Mälarlandskapen, präglades under hans tid
kungliga mynt av engelska myntmästare,
de första inhemska mynten i vårt land.
— O. är enligt traditionen begravd vid
Husaby kyrka. Hans gemål är okänd,
sönerna Anund Jakob och Emund
blevo båda sv. konungar, och av
döttrarna blev Ingeborg gift med storfurst
Jaroslav i Novgorod och Astrid med
Olav Haraldsson i Norge. B. E.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 00:32:40 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/5/0689.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free