Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olsson, Ivar - Olsson, Johannes - Olsson, John, jurist, politiker, affärsman, se s. 653 - Olsson, Karl - Olsson, Karl - Olsson, Karl Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olsson
646
Olssön
Ivar Olsson.
holmskontor och 1920—26 som verkst.
dir. för Emissionsinst. Mercator. År
1927 blev O. verkst. dir. i Finspongs
metallverks ab.; ban kvarstod i denna
befattning till 1942, då verket
sam-manslogs med ab. Sv. metallverken,
varvid han drog sig tillbaka. — Som
kännare av tekn. och organisatoriska
frågor togs O. i anspråk för ett
flertal utredningar och uppdrag, bl. a.
rörande Tekn. högskolans
omorganisation 1917, som led. av 1919 års
stats-baneekonomikommission, som
styr.-led. i Sveriges industriförb., som led.
av 192S års tullkommitté, av
Vattenfallsstyr. från 1930 samt i
utredningen rörande beredskapsåtgärder till
skydd för den inhemska marknaden
1933—34. Han blev 1934 led. av Ing.
vet. akad. —- O. var en framstående
industriledare ocli organisatör. Under
den tid Finspongs metallverk stod
under hans ledning fördes företaget både
i storlek ocli i tekn. hänseende fram
till ett av Europas främsta i sin
bransch. För Finspångs samhälle och
för verkets stora arbetarstam var hans
cliefstid betydelsefull och gagnerik. —•
Gift 1909 med Sigrid Elisabeth
Danielsson. G. Lj.
Olsson, Johannes,
hemmansägare, smed, folkskald, kallad
Bråna-smeden, f. 22 okt. 1818 i Järns skn,
Dalsland, † 22 maj 1886 därstädes.
Föräldrar: klockaren, hemmansägaren
Olof Jonsson ocli Kerstin
Gudmunds-dotter. — O. växte upp i
föräldrahemmet på gården Bråna. Han visade
tidigt intresse för läsning men fick
ingen skolbildning. På egen liand
förvärvade han dock en viss beläsenhet,
framför allt i religiös litteratur och i
vitterhet. Vid faderns död 1852 ärvde
lian dennes hemmanslott och levde
sedan som lantbrukare, smed och fiskare
med urmakeri som bisyssla. — O. var
nervös och skygg; han besvärades av
sin fulhet ocli tafatthet ocli levde med
åren alltmera tillbakadraget. För
sina underlägsenhetskänslor gentemot
omgivningen sökte han kompensation
i en poetisk alstring, som kom att
omfatta ett stort antal dikter, vilka
spredos i avskrifter över Dalsland.
Kort fore sin död brände han
manuskripten, men på grundval av
kopiorna utgavs 1892—99 ett urval under
titeln "Bråna-smedens dikter". De
äro skrivna på högsvenska men med
provinsiella inslag ocli lia dels
lyrisk och reflekterande, dels
bygdeskildrande karaktär. Starkt
påverkad av Tegnér och Wallin skrev O.
högstämda tankedikter och religiös
lyrik med anmärkningsvärt ledig
rimbildning, medan lian i satiriska visor
målade sockenintriger och
polemiserade mot mormoner och kolportörer.
I en rad bekännelsedikter gav O. i
drastiska vändningar uttryck åt
självförakt och misantropi. — Ogift. —
Litt.: A. G. Bördh, "J. O. i Bråna"
(1936). H. L—r.
Olsson, Jolin, jurist, politiker,
affärsman, se s. 653.
Olsson, Karl Agnar,
bokförläggare, f. 2 juli 1887 i Arvika, † 1 dec.
1948 i Stockholm. Föräldrar:
skräd-darmästaren Anders O. och Anna
Jonsdotter. — Efter genomgång av
Lägre allm. läroverket i Arvika 1897
—1902 och Brunnsviks folkhögskola
1908—09 inträdde O. sistn. år som
medarb. i Värmlands Folkblad, blev
följ. år anställd i Frams bokförlag,
var verksam i ab. Ljus bokförlag 1911
—14 ocli inträdde därefter i
Bokför-lagsab. Tiden, där ban från 1917 var
verkst. dir. och från 1920 styr.-led.
Från 1938 var han styr.-led. i Sv.
bok-förläggarefören. — Startat som organ
för arbetarrörelsens propaganda liade
Tiden under de första åren av 0:s
verksamhet sina största framgångar
med arbeten i politiska och sociala
ämnen. Dock förvärvades och utgavs
Ola Hanssons hela produktion och
knöts till förlaget bl. a. Ragnar
Jän-del. Mot 1920-talets slut, då förlagets
ekonomiska ställning konsoliderats,
ökades markant dess intresse för god
utländsk skönlitt. 0:s ekonomiska
försiktighet och estetiska konservatism
gjorde, att sv. skönlitt., även
proletärdiktning, föga uppmärksammades
av förlaget under 1920-talet, men
under senare år liar anknytningen till
den unga inhemska diktningen blivit
starkare, bl. a. genom Rudolf
Värnlund, Arvid Brenner, Moa Martinson,
Lars Ahlin ocli Björn-Erik Höijer. År
1948 blev förlaget väsentligt utvidgat
genom inköp av ab. Folket i Bild. —
Gift 1914 med Julia Ström. T. D.
Olsson, Karl Gustaf, astronom, f.
22 nov. 1862 i Eskilstuna, † 13 dec.
1939 i Karlstad. Föräldrar:
folkskolläraren Carl O. och Amalia Jakobsson.
— O. avlade mogenhetsex. i Strängnäs
1881 och blev vid Uppsala univ. fil.
kand. 1883, fil. lic. 1886 och fil. dr
18S7. Han var assistent vid
Stockholms observatorium 1S86—89 och
bitr. astronom där 1898—1906, docent
i astronomi vid Stockholms högskola
1898—1910 och därjämte bl. a.
assistent vid Statens meteorologiska
centralanstalt 1894—97. O. hade flera
lärarförordnanden, utnämndes till
lektor i matematik och fysik i Luleå 1906
och i Karlstad 1910 samt avgick 1928.
Han publicerade ett stort antal
astronomiska arbeten, bl. a. rörande
ban-beräkningar samt planetbestämningar
och metoder att beräkna dessa. För
sina undersökningar belönades ban
två gånger av Vet. akad. — Gift 1904
med Signe Schütz. S. L.
Olssön, Karl J o h an, publicist,
politiker, ämbetsman, f. 6 maj 1893
i Östmarks skn, Värml. län.
Föräldrar: skogsarbetaren Olof Henriksson
och Kerstin Olsson. — O. genomgick
Molkoms folkhögskola 1911—12,
Varpnäs lantbruksskola 1913—15 ocli
Brunnsviks folkhögskola 1920—21.
Han sysslade i ungdomen med
skogs-och jordbruksarbete och var även
rättare och handelsbiträde, innan han
1923 övergick till
tidningsmanna-banan. O. var medarb. i Norrländska
Socialdemokraten i Boden 1923—28,
red. för det nystartade Gotlands
Folkblad i Visby sistn. år, facklig
medarbetare i Östergötlands Folkblad,
Norrköping. 1928—30, förtroendeman
i Sv. textilarbetareförb. 1930—33
samt chefred, för
Västgöta-Demokra-ten i Borås 1934—40 och för Ny Tid
i Göteborg 1940—45. Sistn. år blev
han avd.-chef och v. ordf. i
Arbetsmarknadskommissionen; 1946—47
vai-han dess ordf. ocli chef samt tillika
led. av Överstyr, för yrkesutbildning.
Sedan sistn. år är han landshövding
i Örebro län. — O. tillhörde 1925—2S
Karl A. Olsson,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>