Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olsson, Martin - Olsson, Nils - Olsson, Nils - Olsson, Nils - Olsson, Ola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olsson
648
Olssön
slott; undersökningar, som belysa den
förstnämnda byggnadens historia från
äldsta tider, lia offentliggjorts under
titeln "Kalmar slotts historia" (1, 4,
1944). Vidare utförde lian fr. o. m.
1922 undersökningar av Stockholms
förtessinska slott, vilka resulterat i
arbetet "Stockholms slotts historia
intill år 1600" (i "Stockholms slotts
historia", 1, 1940). För det i
anslutning till grävningarna i slottet
ordnade museet har O. sedan 1937 varit
föreståndare. Han har gjort
betydelsefulla insatser vid organiserandet av
Stockholms stadsmus. ocli var
stads-museikommitténs sekr. 1928—37 och
tf. chef för stadsmuseet 1935—37.
Utom de redan anförda
konsthistoriska undersökningarna liar O. utfört
dylika för inventeringsverket
"Sveriges kyrkor", ss. "Kungsholms
kyrka" (1915) samt "Kyrkor i Väddö och
Häverö skeppslag" (191S, tills, med
K. Asplund). Slutligen ledde han 1945
—46 undersökningen av
Vasagravarna i Uppsala domkyrka. — O. var
sekr. i Skönhetsrådet i Stockholm
1926—47 ocli är styr.-led. i Fören.
för sv. kulturhistoria sedan 1918 samt
i Konsthistoriska sällskapet sedan
1919. Han tillhör vidare sedan 1930
Samfundet S:t Eriks styr. År 1938
blev O. hedersled, av Konstakad., 1946
led. av Vitt. akad. ocli 1947 fil.
he-dersdr vid Stockholms högskola. -—■
Gift 1915 med Vera Maria Wåhlin.
M. L—n.
Olsson, Nils, i Ättersta.
lantbrukare, politiker, f. 11 maj 1841 i
österåkers skn, Södermanl. län, † 13 okt.
1931 därstädes. Föräldrar:
hemmansägaren Olof Carlsson och Karin
Nilsdotter. — O. var hela sitt liv bosatt
på Sörgården i Ättersta by, vilken
gård han själv övertog 1S70 och på
ålderdomen överlämnade till en av
sina söner. Ilan blev tidigt en
huvudperson i hemsocknens kommunala liv
ocli valdes till både kommunalordf.,
nämndeman ocli landstingsman.
Oppunda härad, som i bondeståndet
representerats av 0:s niorfader, Nils
Persson i Böda, valde honom i tre
omgångar (18S2—87, 1891—93 och 1900
—02) till led. av Andra K. Som
deciderad sparsamhetsvän och medl. av
Lantmannapartiet blev han tidigt led.
av olika utskott ss.
konstitutionsutskottet 1885, bevillningsutskottet
1886 och statsutskottet 1887,
varjämte han 1891 insattes i det
särskilda utskottet för försvarsfrågan;
1886—87 tillhörde han statsrevisionen.
O. uppträdde i tullfrågan som moderat
protektionist och tillhörde under sin
andra riksdagsperiod det tullvänliga
Nya lantmannapartiet. Med åren blev
han alltmer konservativ och
kritiserade bl. a. den obligatoriska olycks-
Nils Olssön (f. 1890).
fallsförsäkringen. O. deltog sparsamt
men med stor ledighet och klangfull
röst i debatterna. Han har utgivit
skriften "Strödda anteckningar om
Österåkers socken" (1916). — Gift 1)
1863 med Ingrid Nilsdotter, † 1868;
2) 1869 med Brita Nilsdotter. S. S\v.
Olsson, Nils, jordbruksforskare, f.
9 aug. 1S90 i Harlösa skn, Malmöh.
län. Föräldrar: lantbrukaren Mårten
O. och Cecilia Westerlund. — O.
avlade studentex. i Lund 1915,
utexaminerades från Alnarps lantbruksinst.
1918 och blev vid Lunds univ. fil. kand.
1933, fil. lic. 1937 och fil. dr 1941.
Han var lärare vid Hammenhögs
lantmannaskola i Skåne 1918—39 och
samtidigt konsulent i Sveriges
fjäderfä-avelsfören. 1926—32. År 1939 knöts
lian till Lantbrukshögskolan som
statsagronom vid anstalten för
husdjursförsök, och sedan 1943 är han
prof. och föreståndare för denna
anstalt. Sedan sistn. år är han
därjämte prorektor vid
Lantbrukshögskolan. O. har företagit studieresor
till Tyskland, Holland. England och
Irland. Ilan har betr. husdjuren hu-
01a Olssön i Maglehult.
vudsakligen ägnat sig åt fjäderfäna
och deras studium samt på detta
område publicerat en rad arbeten; de
viktigaste äro "Lärobok i hönsskötsel"
(1930), "Studies ön specific gravity
of hens’ eggs" (1934), "Gåsskötsel"
(s. å.), "Elektriciteten i
fjäderfäskötselns tjänst" (s. å.) ocli
"Undersökningar rörande D-vitaminbehovet hos
växande ankor" (1942). O. har även
utarbetat en metod för bestämning av
D-vitaminhalten hos fodermedel och
preparat. — Gift 1) 1919—41 med
Astrid Persson; 2) 1942 med
Anna-Stina Buhré. S. L.
Olsson, Nils Ludvig,
folkskollärare, författare, f. 5 mars 1893 i
Lund. Föräldrar: maskinisten
Andreas O. och Elin Nilsson. — Efter
folkskollärarex. i Lund 1914
tjänstgjorde O. i Linköping ocli Varberg till
1917, sedan vilket år han är
folkskollärare i Höör. Han har gjort en
uppskattad insats som folkbildningsman
och pedagog och är en ofta anlitad
föredragshållare och uppläsare på
landsmål. — O. har under pseud. Nils
Ludvig framträtt med en rad
diktsamlingar på skånsk dialekt, bl. a. "Di
fåste fjeden" (1921, 7:e uppl. 1942),
"Mä pilepiba å tollaböss" (1922),
"Träskofiolen" (1928), "Solvännare"
(1935) och urvalet "Rim å reson"
(1941). 0:s landsmålsdikter, som
vunnit stor popularitet i Skåne, utforma
i folkliga tongångar och med
konstnärlig koncentration
vardagshändelser, barndoms- och hembygdsmotiv och
allmogeinteriörer. Med "Markens
melodi" (1937), "Stadens melodi" (1940)
och "Vid stadsgränsen" (1945) ger
han poetiskt finstämda
skåneskildringar i kulturhistoriskt perspektiv
på prosa och vers. "Stadens melodi"
rymmer också några initierade
studier över Emil Kleen. — Gift 1919
med Ingegerd Frida Adolfine
Gusse-nius. H. L—r.
Olsson, Ola Bosson, i Maglehult,
lantbrukare, politiker, f. 15 dee. 1824 i
Norra Sandby skn, Kristianst. län, †
22 maj 1907 i Kävlinge skn, samma
län. Föräldrar: hemmansägaren Bo
O. och Pernilla Truedsdotter. — O.
erhöll i barndomen några veckors
skolundervisning och genomgick 1846—
47 Orups lantbruksskola, varefter han
1848—56 var förvaltare av gården
Åraslöv i Vinslövs skn. Sistn. år
inköpte lian ett eget hemman i
Maglehult, Nävlinge skn, vilket han innehade
till sin död men tidvis utarrenderade.
— O. tillhörde bondeståndet 1865—66
och Andra K. 1867—87 A samt 1891
—95. Han var led. av statsutskottet
1S71—87, bevillningsutskottet 1891—
95, konstitutionsutskottet 1S94—95,
lagutskottet 1869 och bankoutskottet
1870. Redan i bondeståndet väckte O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>