Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Olsson, John - 3. Olsson, Christian - 1. Olsson, Bror - 2. Olsson, Lotten - Olthoff, Christian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olsson
654
von Olthoff
som Liberala samlingspartiet. ■— O.
bosatte sig 1906 på Balderup invid
Kullaberg och ägnade sig därefter åt
jordbruk, trädgårdsskötsel och
affärsverksamhet; sedan O. l:s
spannmåls-liandel efter dennes död ombildats till
ab. under namnet ab. P. Olsson & co.,
var O. verkst. dir. där 1912—33. Han
var därjämte styr.-led. i en lång rad
företag inom olika branscher. — På
0:s initiativ gjordes Kullaberg till
naturreservat, sedan det 1914 inköpts
av det för ändamålet bildade ab.
Kullabergs natur med O. som verkst. dir.
Sin gård Balderup gjorde han berömd
för dess krysantemumodlingar. — Gift
1) 1SSS med Anna Hedvig Andersson,
† 1904 ; 2) 1905 med Berna Malmberg,
† 1911; 3) 1916 med Lily
Grant-Graham. S. Sw.
3. Olsson, Christian, godsägare,
affärsman, politiker, f. 17 maj 1859 i
Hälsingborg, † S dec. 1932 i
Asmund-torps skn, Malmöh. län. Bror till O. 2.
— Efter mogenhetsex. i Stockholm 1S79
blev O. fil. kand. i Lund 18S4 och fil.
lic. där 18S6. Han var 1886—96
lantbruksbokhållare på faderns egendom
Bogie i Välinge skn, Malmöh. län, och
1S96—99 disponent för Bogie
tegelbruks ab. Från 1900 ägnade ban sig
åt jordbruk och innehade ett flertal
egendomar, varjämte lian även hade
stora intressen inom affärslivet och
var styr.-led. i åtskilliga företag. Från
1907 var lian bosatt på Alfahill i
As-mundtorps skn, Malmöh. län. Som
led. av Andra K. 1900—07 tillhörde
O. Liberala samlingspartiet. I en
uppmärksammad motion 1907 krävde lian
nedsättning av valbarhetscensus till
Första K. — O. hade starka religiösa
och ideella intressen och utövade en
storslagen välgörenhet. — Gift 1888
med Lina Malm. S. Sw.
1. Olsson, Bror August Leopold,
skådespelare, f. 2 febr. 1860 i
Göteborg, † 26 febr. 1945 i Stockholm.
Föräldrar: timmermannen Anders O. och
Bror Olssön.
Bernhardine Charlotte Crampelle. •—■
Efter läroverksstudier i Göteborg var
O. 1877—80 engagerad vid
Ladugårdslandsteatern i Stockholm. Åren 1880—
82 var ban anställd vid Stora teatern i
Göteborg, 1SS2—84 vid Sv. teatern i
Helsingfors, 1884—85 och 1896—1900
hos A. Banft, 1885—91 och 1912—14
vid Sv. teatern i Stockholm, 1S91—94
vid Södra teatern, 1894—96 ocli 1907
—11 vid Dramatiska teatern samt
1911—12 vid Nya intima teatern. År
1914 återvände ban till
nationalsce-nen, där ban var verksam till 1930.
Sedan uppträdde ban endast, i enstaka
program. Han var bosatt i Stockholm
till sin död. — 0:s teaterbana var rik
på stora rolluppgifter. Han gjorde
sig tidigt känd ocli uppskattad som
en pålitlig karaktärsskådespelare med
säker uppfattning och god diktion.
Bland hans roller kunna nämnas
Carlsson i Strindbergs ’’’Hemsöborna’’
(1903), Alexis Karenin i Tolstojs
"Anna ICarenina" (1912) och Axel
Oxenstierna i August Brunius’
"Mes-seniernas fall" (1926). Särskilt
uppskattat var hans fina
napoleonpor-trätt i Sardou-Moreaus "Madame
Sans-Gène" (1895). — O. var en ofta
använd kraft i Radioteatern och
medverkade även i filmer, bl. a.
"Bränningar" och "Smålänningar". — Gift
18S9—1912 med skådespelerskan
Lotten O., f. Grund (O. 2). C. H.
2. Olsson, Charlotta (Lotten)
Christina, skådespelerska, f. 25 jan.
1869 i Stockholm. — O. var elev vid
operabaletten och
musikkonservato-riet 1SS5—88 och debuterade sistn. år
på Nya teatern. Efter engagemang
vid Södra teatern 1891—94 och
därefter vid olika turnésällskap
tillhörde hon Ranfts scener 1896—1900
samt 1906—12. Åren 1901—06 var lion
under kortare perioder knuten till
Bror Olssons sällskap, Hj. Selander
och Stora teatern i Göteborg. Efter
att 1912—13 ha tillhört Lilla (f. d.
Intima) teatern i Stockholm var O.
engagerad vid Blancheteatern 1915—
16. Hon tillhörde Ernst Eklunds
olika scener 1916—28. År 1929 drog
hon sig tillbaka till privatlivet men
har 1929—46 årligen medverkat i
Radioteaterns föreställningar. Med
sällsynt naturlighet, värme och
okonstlat behag fyllde O. ett stort antal
bärande roller inom både den klassiska
och moderna repertoaren, bl. a.
Desdemona i Sliakespeares "Othello" och
Lisa i Strindbergs "Lycko-Pers resa".
I övrigt märkas titelrollen i
d’An-nunzios "Gioconda", Roxane i
Rostands "Cyrano de Bergerac", Sigrid i
F. Hedbergs "Bröllopet på Ulfåsa",
Snöfrid i Hauptmanns "Den sjunkna
klockan" och Dyveke i A. Pauls
"Konung Kristian II". Under senare år
var hon flitigt använd inom
karaktärsfacket och vann stort erkännande
genom sin varma och äkta
människoframställning. — Gift 1889—1912
med skådespelaren Bror August
Leopold Olsson (O. 1). A. L.
Olthoff, Christian Ehrenfried
Charisius von, ämbetsman,
teaterman, f. 17 mars 1691 i Pommern, † 2
jan. 1759 därstädes. Föräldrar:
regeringsrådet i Pommern Justus Ludvig
von O. och Julia Catharina Koelcen.
— Efter avslutade studier gick O.
1718 i sv. militärtjänst och deltog
s. å. i fälttåget till Norge. År 1719
lämnade han den militära banan, i det
han inskrevs vid Utrikes expeditionen
i Kansliet, där lian 1725 befordrades
till kopist. Som sekr. i
schoutbynach-ten Johan von Utfalls beskickning till
Alger 1727 medverkade han till
avslutandet av det första handelsavtalet
mellan Sverige ocli detta land. År
1733 utnämndes lian till
kammarherre och 1741 till Kansliets
presi-dentsekr. Han blev regeringsråd i
Pommern 1744 ocli postdir. året
därpå, vilken befattning ban innehade till
175S, slutligen med titeln
överpost-dir. — Som ämbetsman tycks O. inte
ha gjort några märkligare insatser.
Hans namn är i stället främst
förknippat med den sv. teaterhistorien.
Tills, med en av sina kolleger i
Kansliet, friherre Anders Johan von
Höpken, bildade O. på 1730-talet ett av
företrädesvis yngre adelsmän
rekryterat amatörteatersällskap, som i Le
Fe-bureska huset vid Stora Nygatan
uppförde dels franska, dels sv. pjäser. De
senare väckte efter hand hos
allmänheten ett allt starkare intresse för en
inhemsk dramatik, som dittills fört
en tynande tillvaro i skuggan av den
franska. Då man sedermera övergick
till att upprätta en verklig teater med
yrkesaktörer, lyckades man av
konung Fredrik, som annars inte
utmärkte sig för något större
teaterintresse, utverka tillstånd att få
disponera Bollhusteatern. Så uppstod
Kongl. sv. skådeplatsen, i dagligt tal
kallad blott Sv. komedien. Den
ställdes under överinseende av friherre von
Höpken, överste Palmstierna och O.
Till dess dir. förordnades aktören vid
Landés franska trupp Charles
Langlois. Den 4 okt. 1737 invigdes teatern
med Le Grands komedi "Plutus eller
Manimon" i övers, av O. Ytterligare
en gång lämnade O. ett bidrag till
den nya teatern: prologen till P.
Blibergs operett "Hercules", uppf.
17 april 1738 i anledning av konung
Fredriks födelsedag. O. tycks
sedermera dock inte närmare ha befattat
sig med teatern, som efter liand —
inte minst på grund av ekonomiska
svårigheter — kom att föra en allt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
